Fondbolagens förenings rapport är värdelös

Blogg

Bild på rapporten från Fondbolagens förening samt författarna

Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


I dagarna släppte Fondbolagens förening rapporten “Ska indexfonder ges en särställning i premiepensionen?“. Föreningen besvarade antagligen frågan i titeln med ett rungande NEJ, redan innan någon riktig analys påbörjats.

Rapporten är ett försök till jämförelse av avkastning mellan premiepensionens aktivt och passivt förvaltade fonder. Problemet med inlagan är att man gör ett stort metodologiskt misstag som gör att man får det svar föreningen själva önskar: att aktiv förvaltning är ett bra alternativ gentemot passiv förvaltning. Eftersom detta är ett vanligt och välkänt misstag som till och med har ett eget namn – survivorship bias – betyder det att fondbolagens förening endera medvetet bortsett från detta eller är sällsynt inkompetenta.

Planerad förändring av PPM-systemet

Fondbolagens förenings rapport är ett svar på den statliga utredningen “Ett bättre pensionssystem”. Utredningens mål är att skapa en pålitlig och säker valmiljö för premiepensionen, och skapar därför en valarkitektur som främjar vetenskapligt befogade investeringsval, samtidigt som den pensionssparare som så önskar kan välja upphandlade fonder efter eget tycke.

Den statliga utredningen anser att enbart sparare som “både vill och kan välja fonder” bör göra det. Anledningen till en sådan formulering är att många pensionssparare mer eller mindre omedvetet blivit inlurade i dyra och dåliga fondval genom aggressiv och vilseledande marknadsföring i det ursprungliga systemet som bestod av över 800 fonder. Skandalbolagen Allra och Solidar är två exempel vars mjölkning av pensionssparares pengar vi på Småspararguiden avslöjade. Efter skandalerna förbjöds telefonförsäljning och alla fonder tvingades ansöka på nytt om att delta på det nya fondtorget där Pensionsmyndigheten ställde högre krav. Ungefär 500 fonder finns idag kvar efter att många fonder inte längre platsade eller slogs ihop. Den statliga utredningen föreslår att gå över till ett upphandlat fondtorg där staten upphandlar de bästa fonderna inom en bred grupp fondtyper. Antalet fonder väntas minska till 150-200. Jämför detta med de kollektivavtalade tjänstepensionerna där man som regel bara kan välja mellan ett dussin fonder.

Fondbolagens förenings kritik går ut på att utredningen ämnar styra pensionssparare mot indexfonder. Notera att utredningen inte tvingar någon att välja indexfonder, det kommer att finnas aktiva fonder att välja. Den nya plattformen ger däremot mer utrymme till breda och billiga index, något som är vetenskapligt förankrat.

Ett av argumenten som föreningen för fram är att det inte finns indexfonder inom alla fondkategorier och att aktiva fonder har egenskaper som passar vissa kunder. Svaret på denna kritik är att det fortsatt kommer finnas aktiva fonder i det nya systemet. Visserligen färre än förut, men som både vi och myndigheterna har konstaterat i åratal är det inte större valfrihet utan lägre avgifter som konsumenterna har behov av.

Det andra och viktigaste argumentet är att Fondbolagens förening påstår att indexfonder inte presterat bättre än aktiva inom premiepensionen och därför inte borde premieras. Föreningen har dock inget vetenskapligt belägg för detta argument, då deras metodik i rapporten är under all kritik.

Argument

Det största problemet i rapporten handlar om så kallad survivorship bias. Rapporten tittar enbart på de fonder som överlevt de senaste 3-15 åren, och tar alltså inte med aktivt förvaltade fonder som haft så dålig avkastning att de varit tvungna att lägga ned under perioden. Det är väl känt att aktiva fonder framstår som bättre gentemot sitt index utan denna hänsyn. 

Survivorship bias kan illustreras med ett tankeexperiment: två gymnasieskolor skall undersöka vilken som är bäst och väljer att titta på snittbetygen på de som tar studenten. Den ena skolan kastar efter varje termin ut de elever som har sämst betyg från skolan. När jämförelsen görs efter slutfört gymnasium jämför man bara de elever som finns kvar. Just denna typ av jämförelse gör Fondbolagens Förening när de inte tar hänsyn till survivorship bias.

Det är svårt att överskatta hur allvarligt detta bias påverkar rapporten. Av 1 800 fonder som någon gång varit valbara inom premiepensionen sedan 2004 finns endast 466 med i rapporten. Tre gånger så många fonder, 1 350, har alltså försvunnit och den troligaste anledningen till det var för att de inte presterade bra eller inte höll måttet för det nya pensionssystemet. 

Det är till och med så illa att rapporten tittar på de fonder som grundades innan 2004 och som finns kvar idag, och hur dessa 268 extrema överlevare presterade mot indexfonder mellan år 2004-2009. I vårt tankeexperiment motsvarar det att 85% av studenterna i ena skolan hoppat av gymnasiet!

Utöver det gigantiska problemet med survivorship bias är valet av tidsperioder på 3 och 5 års tid i kortaste laget. Pensionspengar placeras ju på över 40 års tidshorisont. Desto längre tidsperiod, desto sämre klarar aktiva fonder att prestera mot de passiva. Se exempelvis kreditvärderingsinstitutet S&P:s årliga SPIVA-rapporter där ungefär 20% av aktivt förvaltade fonder slår sitt index efter fem år och enbart 10% gör det efter 15 år. 

Slutsats

I korthet kan man säga att Fondbolagens förening kritiserar förslaget om det nya premiepensionssystemet då det riskerar att slå mot fondbolagens vinster, till förmån för småspararnas pensioner.

När det gäller valfrihet så kommer även det nya premiepensionssystemet ge goda möjligheter att välja aktiv förvaltning för den som vill. Den stora skillnaden mot dagens system är att dyra fonder, som visserligen kvalar in men som inte tillför något nytt, inte kommer få vara med. 

Vår slutsats är att Fondbolagens förening över huvud taget inte bidragit med någon ny information gällande svenska pensionsfonder. Rapporten har inte på något vis hanterat en av de mest grundläggande felkällorna inom finansiell forskning. Ser vi till den existerande akademiska forskningen på området är det uteslutande breda indexfonder med låga avgifter som gäller.

Svaret på frågan i rapporterns titel “Ska indexfonder ges en särställning i premiepensionen?” förblir därför ett rungande JA! 


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

David Rydén

David Rydén David Rydén har en Master-examen i Nationalekonomi från Handelshögskolan. Han är analytiker på ett mindre konsultbolag, med bred erfarenhet inom bl.a. lönestatistik och finans. På Småspararguiden får David utlopp för diverse Python-applikationer och en del akademiskt nörderi. David bor i bostadsrätt och placerar övervägande i svenska och globala indexfonder.