2018 var ett år då svenskarnas klimatengagemang sköt i höjden. Det är kanske för lite och för sent, men det är åtminstone någonting. Som en del av detta växer intresset för klimatvänliga investeringar. Tyvärr är det dock så att den mest högljudda aktören, Nordea, använder fullständigt verklighetsfrämmande sätt att räkna klimatnytta för att sälja sina egna produkter. Den tråkiga verkligheten är att det ger betydligt större klimatnytta att avstå flyg och bil än att köpa dyra fonder av Nordea.
Så försöker Nordea bota klimatångesten med placebo
I ett pressmeddelande i höstas hävdade Nordea att placerandet av pensionspengar i hållbara fonder “är en 27 gånger större besparing för miljön än du kan åstadkomma genom de fyra vanligast rekommenderade livsstilsförändringarna kombinerat”. Det låter ju förstås fantastiskt och pressmeddelandet har också den talande rubriken “Bota din klimatångest med pensionspengar”.
Det låter ju fantastiskt. Pensionen är ju avlägsen så många tycker nog att det låter betydligt mer lockande att placera pensionspengarna i hållbara fonder än att avstå flygsemester, bilåkande och köttätande.
Det låter ju nästan för bra för att vara sant. Och det är det förstås också. Klimatnyttan är i själva verket marginell. Däremot är det ett bra sätt för Nordea att ta ut höga avgifter.
Så räknar Nordea
Grunden i hur Nordea, och en del andra, räknar är följande:
- Hur mycket pensionspengar har en genomsnittssvensk i fonder som inte väljer bort bolag som sysslar med fossil energi
- Hur stor andel av de de fossila bolagen äger genomsnittssvensken
- Hur mycket koldioxid släpper de här bolagen ut
- Genomsnittssvenskens “klimatavtryck” blir samma andel av utsläppen som man äger andel i bolagen
Det här låter ju på sätt och vis logiskt, men problemet är förstås att t.ex. ExxonMobil inte nödvändigtvis kommer att släppa ut mindre koldioxid bara för att aktierna byter ägare.
Vad händer om din pensionsfond inte köper aktier i oljebolag?
Det korta svaret är att någon mindre nogräknad köper klimatbovarnas aktier och får avkastningen från dem. Du/din hållbara fond köper istället mer av andra aktier och får en större andel av avkastningen från dem. Om det är en begränsad del av kapitalet som väljer bort fossil energi har det knappast någon effekt alls på vare sig klimatet eller avkastningen.
Om en riktigt stor andel av det globala kapitalet väljer bort fossil energi har det viss effekt. Enligt finansiell teori fungerar det så att de bolagen som producerar fossil energi får lite svårare att finansiera sig. De behöver då ge investerarna lite bättre avkastning på kapitalet, behöver ta ut lite högre priser av kunderna för att kunna göra det och det leder i slutändan till att kunderna köper lite mindre fossil energi. De få investerare som fortfarande investerar i fossil energi är överviktade i den sektorn eftersom de får bättre avkastning där, men eftersom de vill sprida sina risker har de ändå inte alla sina pengar i den sektorn.
Det här är förstås ett teoretiskt resonemang och verkligheten är lite mer komplex än så, men i stort är vår bedömning att det är så här det funkar. En liknande syn hade de sex akademiker som i Göteborgsposten skrev en replik till Nordea om deras utspel.
För att komplicera resonemanget ytterligare så påverkas inte produktionen alls på kort sikt av att det köps och säljs aktier i ett bolag. Går kursen ned mycket leder det snarare till VD-byte än minskad produktion. Den eventuella positiva effekten kommer först när ett bolag vill göra en nyemission (ta in nya pengar) och då får sämre villkor. När det gäller stora etablerade oljebolag som finns i de flesta globalfonder bedömer vi sannolikheten som liten att de skulle behöva göra en nyemission. De är nämligen rätt lönsamma och bör kunna finansiera sig själva alldeles utmärkt. Vi erkänner dock att vi inte är experter på just oljebolag så ta inte just detta som en sanning.
Det finns dock även en indirekt effekt av att mindre oljebolag med ambitioner att växa har lättare att dra till sig investerare om dessa tror att de i ett senare skede kan få ett bättre pris på börsen. Om du – vilket vi rekommenderar – investerar i breda globalfonder så är det framförallt den här vägen det kan göra skillnad att undvika oljebolag.
Det går förstås att sätta upp modeller för att beräkna hur stor den här effekten är, men vi har inte tagit del av någon forskning i ämnet och har själva inte riktigt tid att göra det. Ska vi gissa så blir det dock inte många gram kvar i verklig minskning av koldioxidutsläpp utav de 2 200 ton “klimatavtryck” man sparar på en livstids pensionssparande.
Vad händer om du inte flyger?
Detta ska jämföras med vad som händer om du istället avstår att flyga. Här räknar Nordea klimatavtryck på ett sätt som förvisso är rätt likt. Något förenklat räknar man med om att 100 personer flyger med ett plan så blir varje persons “klimatavtryck” en hundradel av vad planet släpper ut under resan.
Även här är det inte helt självklart att det faktiskt släpps ut så mycket mindre koldioxid för att du låter bli att boka biljett. På kort sikt så kommer det flyget du inte väljer antagligen flyga ändå. På något längre sikt så kommer dock antalet flygningar anpassa sig till efterfrågan. Det kan möjligtvis vara så att det blir lite mindre effektivt utnyttjande av planen med mindre trafik vilket driver upp koldioxidutsläppen per person som flyger. Å andra sidan kan det också vara så att om hälften av oss väljer bort flyget så blir det färre och dyrare avgångar att välja på för den andra hälften. Och då kommer de också flyga lite mindre.
Det kan finnas fler effekter som påverkar på marginalen, men det är ett rimligt antagande att om svenskarna flyger hälften så mycket så leder det också till en minskning i koldioxidutsläpp med ungefär hälften av dagens koldioxidutsläpp. Det kanske blir lite mer eller lite mindre, men det det blir minst sagt missvisande att jämföra “klimatavtrycket” från att inte flyga med “klimatavtrycket” från att inte äga aktier i bolaget som levererar flygbränslet.
Liknande resonemang gäller för att välja bort bil eller kött. Det kan finnas effekter som gör att den faktiska utsläppsminskningen inte blir exakt ett till ett mot “klimatavtrycket”, men det ligger däromkring. När det gäller konsumtionsminskning i de här områdena är det därför rimligt att jämföra klimatavtryck med varandra.
Så hur ska man investera hållbart?
Det är förstås en bra fråga. Vi vill inte sträcka oss så långt som att säga att det är meningslöst att välja fonder som inte investerar i fossil energi. Om man väljer rätt behöver det inte bli så farligt kostsamt för plånboken och för klimatet är det nog ändå bättre än att inte göra någonting alls. Bara man är medveten om att andra val har betydligt större effekt.
I detta blogginlägg har vi sammanfattat andra möjliga sätt att påverka klimatet med dina sparpengar.
Småspararguiden och klimatet
Vi på Småspararguiden brukar försöka hålla oss så neutrala som möjligt i frågor som inte rör det vi är bäst på. Det har vi oftast försökt göra även i klimatfrågan. Vi vill gärna rädda både klimatskeptiker och klimataktivister från att ge bort stora delar av sin pension till överbetalda fondförvaltare.
Det betyder inte att vi på ett personligt plan skiter i allt utom avkastning. Själv tror jag att klimatfrågan är viktig* och är engagerad i klimatpolitik. Jag är också vegetarian, har ingen bil och håller just nu på att planera för en tjänsteresa till Zurich med tåg istället för flyg.
Det finns många som gör mer än jag och jag har också full respekt för dem som har andra åsikter i klimatfrågan än jag själv. När vi nu väljer att kritisera en del marknadsföring kring klimatvänligt sparande tycker jag dock att det är viktigt att poängtera att det inte beror på att vi skiter i klimatet. Själv är jag, precis som många av våra läsare, en småbarnspappa med viss klimatoro som funderar över hur jag själv kan bidra.
* Jag kan för lite om klimatforskning för att själv slå fast med säkerhet att klimathotet är på allvar och jag vill inte använda Småspararguiden för att argumentera i den frågan, men själv har jag kommit fram till att jag tror på att det är ett allvarligt hot.
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.
Om författaren
