3 veckor till boksläpp – så vet du om du blir fattig som pensionär

Blogg


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


Om tre veckor släpps Småspararguidens bok “MER PENGAR FÖR PENGARNA” (Roos & Tegnér). I boken har vi möjlighet att gå lite djupare på en del ämnen som våra kunder och läsare ofta undrar över, men som vi inte tidigare har tagit ett helhetsgrepp på. Ett sådant ämne är hur fattiga vi egentligen kommer att bli som pensionärer. Här bjuder vi på ett utdrag från kapitel 3.2 som berör just det ämnet.

Uppdatering: Nu kan du köpa boken.

Kapitel 3.2 – BLIR DU FATTIG SOM PENSIONÄR?

Diverse ”experter” varnar ibland för att vi alla kommer att bli fattiga som pensionärer. Vi tycker att det är svårt att säga något generellt om det, men anser att de flesta inte behöver oroa sig alltför mycket. Om du har stått utanför arbetsmarknaden under långa perioder, jobbat utomlands eller haft arbetsgivare som inte har betalat tjänstepension bör du fundera på saken. Då kan du behöva spara lite extra för att inte pensionärslivet ska bli väl knapert. Annars tycker vi att du kan vara någorlunda lugn och fokusera på att göra rätt placeringsval (se kapitel 3.3).

~ DET HÄR BEHÖVER DU VETA ~

Hur mycket du får i pension är en kombination av två saker: hur mycket pensionspengar du och din arbetsgivare betalar in och vilken avkastning du får på pengarna. Nästa kapitel handlar om det senare, alltså hur du gör så bra placeringsval som möjligt. I det här kapitlet fokuserar vi på hur du vet om tillräckligt mycket pengar har betalats in för att du ska få en trevlig tillvaro som pensionär.

Den korta versionen är att ju mer pengar du tjänar under ditt arbetsliv, desto mer pension får du. För att få mycket pension ska du därför börja jobba så tidigt i livet som möjligt och vänta så länge som möjligt med att gå i pension. Däremellan ska du så klart också jobba. Längre perioder av studier, sjukskrivning och så vidare betyder mindre intjänade pensionspengar. Något annat som är viktigt är att du får tjänstepension från din arbetsgivare. En hög lön är förstås också bra.

Ett sabbatsår med ströjobb och backpacking efter gymnasiet är inget att oroa sig för, men lever du på mamma och CSN tills du är 35 år kommer det att märkas i pensionskuvertet. Är du i 50-årsåldern eller äldre rekommenderar vi dig att göra en prognos på minpension.se. Den är inte perfekt – den tenderar att vara lite åt det negativa hållet – men har du större delen av arbetslivet bakom dig säger den ändå en hel del.

Tror du inte att pensionen kommer att räcka bör du spara extra på egen hand. För de flesta är det bäst att göra det som ett vanligt privat sparande. Det vill säga att ha ett ISK med en global aktiefond som vi lärde oss i kapitel 2.3. Har du hög lön (för år 2024 ligger gränsen på 51 242 kronor i månaden) är det dock ofta bättre att göra något som kallas löneväxling. Det betyder att du ber din arbetsgivare om mindre lön och mer tjänstepension. Arbetsgivare måste inte erbjuda löneväxling, men de flesta gör det.

Du som är lite äldre kan ha ett tjänstepensionsavtal där lönenivån i slutet av arbetslivet är av vikt. I så fall kan det vara dumt att jobba deltid de sista åren. Det gäller inte alla avtal, men du bör kontrollera hur just ditt avtal fungerar gällande deltid. Som vi sa i förra kapitlet ska du också akta dig om en arbetsgivare vill att du ska ha ”ungdomsavtalet”. Det är oftast klart sämre för dig.

De flesta sätt att få mycket pension har sina nackdelar och målet med livet behöver inte heller vara att få en så hög pension som möjligt. Att välja en aktiefond för din pension och inte betala onödiga avgifter tycker vi verkligen att du ska göra. Du kommer garanterat aldrig att ha så hög timlön för någonting som för de få timmar du behöver lägga på det. Att jobba mycket och länge och/eller att spara extra är däremot upp till dig. Frågan du behöver ställa dig är när i livet du vill leva loppan och ha mest pengar att spendera.

I resten av det här kapitlet går vi igenom vad det är som ger större respektive mindre pensionsavsättningar. Om du är orolig över att pensionen inte räcker rekommenderar vi dig att läsa vidare. Detsamma gäller om du är sugen på att maxa avsättningarna till din pension.

Vill du läsa mer än så får du köpa boken.


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.