Har svenska kommuner också blivit lurade att köpa värdepapper liknande dem som användes i Allra-skandalen? Det finns spår som pekar åt det hållet – och nu vill vi gå till botten med frågan. Därför söker vi ditt stöd för att kunna lägga en månad på att granska hur skattepengar i mångmiljonklassen kan ha hamnat i finansbranschens fickor.
Uppdatering 2025-09-01: Vi kan med stor glädje konstatera att insamlingen nått i mål med 218 stycken bidrag i spannet 25 – 10 000 kronor. Målet nåddes med en marginal på 600 kr. Tack till alla som stöttat!
När jag lite slentrianmässigt följde rättegången mot Allra noterade jag ett stickspår som gav vittring i min grävnäsa. I sitt försvar försökte Allra-ligan hävda att deras affärer – som blåste pensionssparare på 575 miljoner kronor – faktiskt var normala och marknadsmässiga. Ett av bevisen? Flera svenska kommuner och regioner hade köpt liknande värdepapper.
Det var förstås tänkt som en ursäkt från Allras försvarare. Men för mig var det tvärtom en röd flagga.
Om det stämmer att kommuner har köpt samma typ av komplexa, och ofta dyra, värdepapper som Allra använde för att mjölka sina egna kunder – då har vi ett potentiellt mycket större problem. Det skulle betyda att svenska skattebetalare, via sina kommuner, också kan ha blivit offer för finansbranschens girighet och intressekonflikter.
De strukturerade produkterna som Oak Capital sålde till Allra 2012 var själva verktyget för att förflytta pengar från spararnas fickor till Allra-ligans fickor. Eftersom produkterna skräddarsys, och inte handlas frekvent på en börs, går det att dölja avgifter för kunderna. Det är inte kriminellt att sälja strukturerade produkter, men strukturerade produkter är vanligt förekommande i brottsliga upplägg. Samtidigt är de mycket ovanliga i seriösa sammanhang.
Vem förvaltar kommunens pengar egentligen?
De flesta vet inte detta, men kommuner och regioner har ofta kapital att förvalta – från till exempel sålda fastigheter, framtida pensionsutbetalningar eller överskott i budgetar. Dessa pengar måste placeras någonstans. Ofta är det en ekonomichef på kommunen som har uppdraget. Det är sällan en person med djup kunskap i kapitalförvaltning.
Då händer det som vi sett i många andra sammanhang: rådgivare och finansbolag knackar på dörren. De erbjuder lösningar som ser trygga och professionella ut. Men ofta är dessa rådgivare mer intresserade av sina egna bonusar än av kommunens bästa. Ett färskt exempel är vårt avslöjande om att Region Västerbotten anställt en tjänsteman som nu är skäligen misstänkt för en stor mutskandal där 185 miljoner kan ha förlorats.
Vi på Småspararguiden har gjort ett par stickprovskontroller. Och tyvärr ser vi att det finns skäl att gå vidare.
- Flera kommuner har handlat strukturerade produkter av finansbolaget Oak Capital, vars främsta företrädare bestod av tre medlemmar i Allra-ligan.
- Under en åttaårsperiod har en enskild kommun, Hässleholm, handlat strukturerade produkter för 1,8 miljarder kronor.
- Totalt har de kommuner vi snabbtittat på handlat för 8 miljarder.
- Med vetskap från våra tidigare granskningar kan kommunerna ha blivit blåsta på hundratals miljoner kronor.
Frågan är om det är så illa som vårt data pekar på, om antaganden om avgifter stämmer, om affärerna fortfarande sker och hur det egentligen kommer sig att kommunerna köpte den här typen av produkter.
Patrick vill ta tjänstledigt för att fokusera
Under oktober månad vill jag (Patrick) lägga den arbetstid jag har på att gräva djupare i den här frågan. Jag är föräldraledig på halvtid, och det innebär att jag skulle ta tjänstledigt från mitt andra jobb och därmed lägga omkring 80 timmar.
Och skulle vi mot förmodan få in mer pengar än vad som behövs så kommer det finansiera nästa omgång av gräv som våra följare får rösta fram, för det finns en lång lista av oegentligheter som vi inte haft tid att gräva i än.
Ditt stöd behövs
Vi söker nu stöttning från er som läser detta. Om vi tillsammans samlar in några tiotusentals kronor kan vi:
- Granska vilka kommuner som köpt strukturerade produkter.
- Vilka kommuner som handlat med Oak Capital, det vill säga medlemmar i Allra-ligan.
- Undersöka vilka kommuner som fortfarande investerar i strukturerade produkter
- Begära ut avtal, mailväxlingar och förvaltningsrapporter från utvalda kommuner.
- Identifiera eventuella intressekonflikter hos inblandade rådgivare och aktörer.
- Begära svar från ansvariga i kommunerna.
- Skriva en artikel med alla fynd, tillgänglig för alla.
Det här är alltså inte bara en investering i mer kunskap – det kan vara ett sätt att förhindra att det händer igen, med möjlighet att spara miljontals skattekronor.
Vill du vara med på resan?
Om du vill stötta detta grävprojekt ekonomiskt – stort som smått – så är det här en chans att få riktigt fin avkastning på dina pengar. En investerad tusenlapp som leder till att kommunerna slutar bli blåsta av finansbranschen kan spara oss skattebetalare miljonbelopp.
Du kan stötta projektet genom att swisha valfritt belopp till 123 648 44 48 eller via vår donationssida. Om du vill donera på annat sätt, eller som företag, kan du kontakta oss här.
Sista dag att bidra är 31 augusti, sedan summerar vi det ekonomiska och fastställer hur mycket tid som kan läggas på projektet. Vi rapporterar öppet om insamlingen, arbetet och resultaten längs vägen.
Tack för ditt förtroende!
Lämna ett svar