Elon Musks bolag SpaceX kommer att bli den största börsintroduktionen någonsin, men den kommer ändå få en väldigt låg vikt i din globala indexfond. Vår gästskribent Henrik Norén förklarar varför.
Sammanfattning
Elon Musks bolag SpaceX ska börsintroduceras och vissa tyckare hävdar att det är ett problem för indexfonder. Det stämmer förstås att SpaceX kommer att komma in i din globala indexfond, men vikten kommer att bli marginell och det är inget att oroa sig för.
För dig som vill veta varför kommer här en förklaring på vad som händer när SpaceX börsnoteras, hur det kommer in i din globala indexfond och hur liten vikt den får.
Vilka effekter får börsnoteringen av SpaceX på indexfonderna?
Det amerikanska rymdbolaget SpaceX planeras att noteras på den amerikanska börsen Nasdaq den 12 juni. Detta är den största noteringen någonsin på någon börs och såväl intresse som frågor är därefter. Priset är satt till 135 dollar per aktie för de drygt 555 miljoner aktier som planeras att emitteras. Totalt får SpaceX därmed in cirka 75 nya miljarder USD i bolaget. Priset innebär en totalt värdering av SpaceX om cirka 1.800 miljarder dollar. Hur noteringen tas emot av marknaden är förstås viktigt och kan även påverka en rad andra så kallade ”mega caps” som planeras att noteras senare i år.
Den stundande börsnoteringen i SpaceX innebär även att många amerikanska och globala indexfonder med automatik kommer att behöva köpa aktier i SpaceX. Det finns därför anledning att titta närmare på börsnoteringens faktiska inverkan på indexfondernas innehav.
När inkluderas SpaceX i index?
Det finns framför allt två viktiga aspekter på frågan när ett nyintroducerat bolag inkluderas i ett index.
- Fast schema för inkludering
- Period för handel innan inkludering (s k Seasoning period)
Den första punkten hanterar olika indexleverantörers scheman för att inkludera ett nyintroducerat bolag. Vissa gör exempelvis detta endast en gång per år oavsett när på året introduktionen sker, medan andra har mer frekventa avstämningsdatum för inkludering.
Den andra punkten hanterar hur länge en aktie måste ha handlats på en auktoriserad börs innan inkludering (så kallad ”seasoning period”). Denna kan variera men brukar vanligtvis vara mellan tre och tolv månader från noteringsdatumet för de stora och mest välkända indexen.
Som en konsekvens av flera planerade noteringar av så kallade ”mega caps” som SpaceX, men också av Anthropic och Open AI senare i år, har önskemål om en snabbare indexinkludering framförts från många håll. Argumentet för detta är framför allt att de index som på sikt skulle inkludera bolaget bör göra det snabbare då stora bolagsnoteringar får stor inverkan på indexets sammansättning. Därför har vissa indexleverantörer infört ett så kallat ”fast entry”-förfarande för stora noteringar som innebär att bolaget inkluderas efter bara några få handelsdagar.
Här skiljer sig dock olika stora indexleverantörer åt. Indexleverantören S&P Dow Jones deklarerade exempelvis nyligen att de inte har för avsikt att införa ”Fast entry” utan håller fast vid sin regel om hela 12 månaders ”seasoning period” innan inkludering,
MSCI och FTSE Russell har däremot sedan tidigare ett ”fast entry”-förfarande för stora introduktioner.
Hur inkluderas SpaceX i index?
Vid en första anblick verkar storleken på SpaceX innebära stor inverkan på många index och därmed på innehaven i indexfonderna. För de index som har ett så kallat ”fast entry”-förfarande kan ju effekten dessutom komma relativt snart efter noteringsdatumet.
I praktiken är dock inverkan på indexfonderna betydligt mindre än många tror. I stort sett alla indexleverantörer tillämpar nämligen ett så kallat ”free float”-justerat marknadsvärde. Detta innebär att endast den delen av bolaget som motsvaras av de aktier som handlas fritt på en börs inkluderas i indexet. I den nu aktuella noteringen av SpaceX innebär det att en mycket liten andel av bolagets totala värde kommer att inkluderas i index och därmed i indexfonderna.
Låt oss göra ett räkneexempel:
- Totalt börsvärde: cirka 1.800 miljarder USD.
- Värde på de börsnoterade aktierna: cirka 75 miljarder USD.
Då blir den initiala free floaten ungefär: 75/1.800 4,2%
Om SpaceX värderas till 1.800 miljarder USD men bara aktier för ett värde om cirka 75 miljarder USD de facto handlas fritt, kommer alltså endast cirka 4,2 procent av SpaceX:s totala marknadsvärde inkluderas i index.
Bör innehavare av en global indexfond bli oroliga?
Bör man då som investerare i en global indexfond som exempelvis Länsförsäkringar Global Index bli orolig för stor inverkan på indexfondens avkastning som en följd av SpaceX:s notering?
Nej! Denna fond följer ett globalt MSCI-index* med ett totalt free float-justerat marknadsvärde om cirka 75.000 miljarder USD. Detta ska jämföras med det free float-justerade marknadsvärdet för SpaceX om cirka 75 miljarder USD. SpaceX utgör således endast cirka 0,10 procent av indexet.
Om SpaceX får 0,10 % vikt innebär det:
- att ett innehav i Länsförsäkringar Global Index på 100 000 kr ger ett innehav i SpaceX om ca 100 kr
- att ett innehav i Länsförsäkringar Global Index på 1 miljon kr ger ett innehav i SpaceX om ca 1.000 kr
Slutsats: Den kommande noteringen av SpaceX kommer att ha en mycket begränsad inverkan på breda amerikanska och globala indexfonders innehav. Om fler aktier blir fritt handlade i framtiden ökar emellertid SpaceX:s indexvikt och därmed indexfondernas innehav.
* [1] MSCI World ex Select Securities Climate Action 75% Custom Index.
Lämna ett svar