Därför ska du sälja gamla fonder och skaffa ISK

Blogg

En utav de vanligaste myterna inom privatekonomi är att det skulle vara bra att skjuta på vinstskatten i situationer där man har en innestående vinst i en gammal fond eller aktie. Detta är oftast fel och det gör att folk ligger kvar i dyrt och dåligt sparande istället för att skaffa en ISK.

Huvudregeln: Det lönar sig att sälja

När man inte har sitt sparande i en ISK eller något annat med ordet pension eller försäkring i brukar det vara något som heter depå. Har man sina pengar så får man betala 30% av vinsten när man säljer. Detta skiljer sig från en ISK där man istället betalar en liten skatt varje år.

Innan ISK infördes var det så de flesta sparade privat och många har därför kvar pengar här som har gett värdeökning med åren. Eftersom sparandet är gammalt kan det av flera anledningar vara dags att se över det. Kanske är fonden för dyr, kanske behöver man ändra inriktning på sparandet eller kanske har någon oberoende rådgivare gett det goda rådet att stoppa in pengarna i Länsförsäkringar Global Indexnära?

I det här fallet är frågan om det är rätt att sälja sparandet, betala vinstskatten på 30% och skaffa en ISK eller helt enkelt sitta kvar med det man har. Argumentet för att sitta kvar är att man kan få avkastning på den uppskjutna skatten. Det stämmer iofs, men stannar man i depå får man betala hög skatt på all ny avkastning och skatten på ISK är mycket förmånligare. Huvudregeln är därför att det lönar sig att sälja gamla innehav och skaffa en ISK.

Det här gäller även om du ska köpa samma fond som du säljer. Själv sålde jag för ett par år sedan Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära i min depå, trots vinst, och köpte samma fond i en ISK. Det gjorde jag efter att vi på Småspararguiden hade räknat på detta första gången :).

Undantag

1. Om du kan kvitta mot en förlust

Om du har någon investering – aktier/fonder/bostad/etc – som har gått med förlust gäller det att sälja både det som har gått med vinst och det som har gått med förlust samma år. Då kan du nämligen kvitta dem mot varandra och slipper hela eller delar av skatten.

2. Om det du vill köpa/behålla inte finns i en ISK

Aktier som inte finns på börsen går tyvärr inte att ha i en ISK. Så om du får köpa in dig i företaget du jobbar på eller om du vill investera i syrrans frus bilverkstad får du stå ut med depå.

3. Om du ska investera i räntefonder (vilket du inte borde)

Ska du investera i räntefonder eller liknande ska du inte ha ISK över huvud taget. Den lilla förväntade avkastningen äts upp av skatten. Däremot ska du ändå sälja det du har i depån. Vi rekommenderar i dagens ränteläge inte räntefonder över huvud taget utan föreslår sparkonto istället så det du har i depån är med största säkerhet onödigt dyrt och dåligt.

4. Om du har gjort enorma vinster på en billig fond

Om ISK-skatten hade varit 0 hade det inte ens gått att hitta på ett scenario där det lönar sig att behålla den gamla fonden i depå pga att vinsten är för hög. Nu är ISK-skatten 0,375% och då kan man säga att om man har en fond där de mesta pengarna är ren vinst och den fonden dessutom är bäst och billigast kan det löna sig att stanna i depå. Men så länge har inte de bästa och billigaste fonderna funnits så det scenariot finns bara i teorin :).

Hur stora vinster du behöver ha gjort för att det ska vara bättre att behålla depån beror på en rad antaganden. I våra beräkningar nedan kommer vi fram till att om en bit över 80% av pengarna du har är vinst och du vill ha kvar samma fond kan du lika gärna behålla den.

Det som kan tilläggas är att i det fallet du går med förlust är det alltid bättre med depå, men detta är inte ett argument för att sitta kvar med aktiefonder. Aktiefonder ska du bara ha om du vill göra vinst och kan leva med att det finns risk för förluster enskilda år. Om du är orolig för förluster är det betydligt bättre att stoppa in en del av pengarna i ett sparkonto och resten i en ISK med aktiefonder än att sitta kvar med alltihop i en depå med aktiefonder.

Bevis för den nördiga

Även om slutsatserna är förhållandevis enkla så är det tyvärr rätt komplicerat att komma fram till dem. Vi försökte först att förklara detta på ett sätt som är begripligt utan att man behöver lägga en massa tid och ha en högskoleexamen i matematik eller ekonomi. Tyvärr lyckades vi inte. Därför nöjer vi oss med att presentera krångliga bevis för den riktigt nördiga.

Antag följande:

K = Initialt Kapital som du investerade i tillgången för länge sedan (tex år -5) i en depå

V0 = Vinsten du har gjort på kapitalet sedan du köpte den år 0

s = Avkastningsskatt. Idag 30%

a = avkastningen du får på tillgången under år 1

i = ISK-skatten. Idag 0.375%

 

P1 = Pengar du har i slutet av år 1 om du behåller tillgången hela år 1 i depå och säljer den vid slutet av år 1

P2 Pengar du har i slutet av år 1 om du säljer tillgången i slutet av år 0 och köper istället samma tillgång i en ISK. Sedan säljer du igen i slutet av år 1.

 

P1 = [(K + V0)(1+a)-K](1-s) + K, där (K + V0)(1+a)-K är den totala skattepliktiga vinsten

P2 = [K+V0(1-s)](1+a)(1-i), där vi förenklat beräkningen av kapitalunderlaget något

 

Detta ger skillnaden [(K + V0)(1+a)-K] + [(K + V0)(1+a)-K]s – K

 

P2 – P1 = [K+V0(1-s)](1+a)(1-i) – [(K + V0)(1+a)-K](1-s) + K

= [K+V0(1-s)](1+a) – [K+V0(1-s)](1+a)i – K[a(1-s)+1)-V0(1+a)(1-s)

= K[(1+a)-[a(1-s)+1] + V0[(1-s)(1+a)-(1+a)(1-s)] – [K+V0(1-s)](1+a)i

= aKs – [K+V0(1-s)](1+a)i

 

aKs är här skatten du betalar på ny avkastning på de initialt instoppade pengarna och [K+V0(1-s)](1+a)i är ISK-skatten.

Notera att om V0 = 0, dvs för nya pengar, blir detta istället

aKs – K(1+a)i

Det här är det vanliga ISK vs depå-frågan utan ackumulerad vinst. Värt att notera här är också att detta enbart gäller för för a>= 0 ifall man inte har någon annan vinst att dra av en eventuell förlust mot.

 

Vi återgår nu till ursprungsfrågan och avgör för vilka värden på a som det är bättre att sälja och köpa ISK. Dvs vi löser olikheten:

aKs – [K+V0(1-s)](1+a)i > 0

aKs – Ki – Kai – V0(1-s)i – V0(1-s)ai > 0

a[Ks – Ki – V0(1-s)i] – [K+V0(1-s)]i > 0,

Låt oss vidare ersätta V0 med v0*K där v0 är den procentuella vinsten, dvs v0 = V0/K

Då får vi

a[Ks – Ki – Kv0(1-s)i] – [K+Kv0(1-s)]i > 0,

a[s-i-v0(1-s)i]/[1+v0(1-s)]  – [1+v0(1-s)]i > 0

 

Sätter vi nu in verkliga skatter får vi

a [0,3-0,00375-v0*0,7*0,00375] – [1+0,7v0]*0,00375 > 0

a [0,29625 – 0,002625v0] – [1+0,7v0]*0,00375 > 0

Gör vi en tabell av detta ser det ut som följer:

 

 

a

                     

v0

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

10%

11%

50%

Depå

Depå

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

100%

Depå

Depå

Depå

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

200%

Depå

Depå

Depå

Depå

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

300%

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

400%

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

500%

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

600%

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

ISK

ISK

ISK

ISK

ISK

700%

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

ISK

ISK

ISK

ISK

800%

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

ISK

ISK

ISK

900%

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

ISK

1000%

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

Depå

 

Om man sitter med en dyrare fond i depån

Hittills har vi titta på specialfallet att man redan sitter på den bästa och billigaste fonden. Det vanligaste fallet är förstås att man sitter på en sämre och dyrare fond. Om vi istället gör antagandet att vi minskar fondavgifterna får vi i formeln

P1 – P2 = aKs – [K+V0(1-s)](1+a)i

Ersätta skatten för investeringssparkontot, i, med skatten minus skillnaden i avgifter*. Med d = skillnaden i avgifter får vi istället

P1 – P2 = aKs – [K+V0(1-s)](1+a)(i-d)

Här är det lätt att konstatera att om avgiftsskillnaden är större än skatten på ISK:n lönar det sig alltid att byta (så länge avkastningen är positiv, men tror man inte att väntevärdet för avkastningen är positivt bör man hålla sig till sparkonto).

Varför det här egentligen är ännu krångligare – fast ändå inte

Om du har lyckats ta dig hela vägen hit och förstå alltihop har du kanske också märkt att vi har gjort en hel del förenklingar.

  1. Vi har förenklat beräkningen av kapitalunderlaget för ISK:n
  2. Vi har inte helt hanterat påverkan av att termen -aKs är beroende av att det finns en vinst att kvitta mot (endera på denna tillgång eller någonting annat)
  3. Vi har bara räknat med ett år. Det är inte konceptuellt särskilt svårt att gå vidare till flera år, men det blir rent hantverksmässigt jobbigt om man ska göra det manuellt (många termer). Vi har tidigare programmerat en snurra för detta och i den kan man se att det ibland lönar sig med depå om man är kvar i 30 år. Men det bygger på att den fonden man har kommer vara billigast och bäst på marknaden i 30 år. Och det betraktar vi inte som så väldigt sannolikt.
  4. Vi har inte tagit in en sannolikhetsfunktion för förväntade utfall på börsen och räknat väntevärde samt standardavvikelse och andra riskmått
  5. De flesta vi pratar med vet inte när de ska ha sina pengar. Det betyder att hur många år man ska ha pengarna också bör vara en sannolikhetsfunktion.

Vi skulle kunna bygga något mycket krångligare som räknade ut alltihop mer exakt. Vi är rätt övertygade om att vi skulle kunna det och att det skulle bli rätt. Vi skulle tycka att det var superkul, men är rätt övertygade om att det skulle ta en hel del tid och att ingen vill betala oss för att göra detta.

Framförallt är vi övertygade om att vi kan hålla på med detta ganska länge innan någon kommer att fråga oss om ett fall där vi verkligen skulle behöva göra den här analysen för att ge rätt råd. Hittills har vi inte varit i närheten.

Hör av dig om du snart ska skriva ett exjobb inom finansiell matematik så kan du få räkna åt oss:). Tills dess nöjer vi oss med detta.

 

* Återigen har vi gjort förenklingar kring hur kapitalunderlaget för ISK räknas, men skillnaden bör bli försumbar

Pensionsräddaren

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 10 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.

  • Goldenway

    Gedigen genomgång! Har bara en fråga från höften – vad händer om statslåneräntan stiger rejält men skattesatsen på depåer blir kvar vid 30 procent – eller sänks vilket borde bli fallet om avdragsrätten för räntor på lån sänks – påverkar det inte alls? Så låg ISK-skatt som 0,375 % känns inte så realistisk på sikt.

    • Det finns förstås en gräns där ISK-skatten blir dyrare, men den behöver upp rejält för att det ska skifta. Dessutom bör det per konstruktion aldrig bli så.

      Skatten är konstruerad så att man betalar 30% skatt på en schablonintäkt. Den schablonintäkten är statslåneräntan + 0,75% med ett tak på 1.25%. När räntan inte slår i taket och räntemarknaden fungerar som den gjort historiskt bör man kunna få en avkastning i nivå med schablonintäkten på ett vanligt sparkonto. Aktiemarknaden kommer alltid ha en förväntad avkastning som är högre än räntemarknaden (varför köpa aktier om man får bättre avkastning på ett räntekonto?). Därmed kommer den förväntade avkastningen på aktier alltid vara högre än schablonintäkten för ISK och ISK-sparandet därmed skattemässigt fördelaktigt.

  • Rasmus Olsson

    Jag tror jämförelsen haltar eftersom det inte är lika mycket risk när man investerar lika mycket i ISK respektive depå. Detta eftersom skatten absorberar 30 % av vinster och förluster på depåinnehav. Det blir alltså högre risk om man flyttar allt till ISK eftersom man måste absorbera 100% av förluster själv, det blir som att investera med högre hävstång/belåning. Vad analysen säger är i princip att om avkastningen är tillräckligt hög (över låneräntan, som för ISK motsvarar statslåneränta+1%) så blir avkastningen högre om man använder hävstång.

    Säljer man sitt fondinnehav i depå och istället flyttar till ISK samtidigt som man vill behålla samma risk som tidigare så ska ta 30 % av kapitalet och stoppa in i räntesparande/amortering och 70 % av kapitalet till investering i ISK.

    Eller om man har 70000 kr investerat i ISK och 30000 på sparkonto till ränta under statslåneränta+1% så bör man kunna få högre avkastning till samma risk om man istället investerar 100000 i depå. För fonder får man dock tänka på schabloninkomsten på 0,4 % i depå som förflyttar brytpunkten till statslåneränta+0.6%

    • Andreas Runnemo

      Du har såklart rätt såtillvida att det finns en fördel med depå ifall man förlorar pengar. Särskilt om man har en stor upparbetat vinst eller har andra vinster man kan kvitta mot. Vi funderade lite på hur vi skulle kunna räkna med det, men kom fram till att det blev för komplicerat för att vi skulle göra ett redan långt blogginlägg ännu längre. Däremot borde vi ha haft med det under anledningar till att detta egentligen är ännu mer komplicerat.

      Ditt resonemang om risk stämmer också – men bara under vissa förutsättningar. Har man ingen vinst att kvitta mot – vilket bör vara det vanligaste fallet för nysparande – stämmer det inte. Dessutom menar vi att aktier är minst lika säkert som räntor på riktigt lång sikt – http://www.smaspararguiden.se/blogg/darfor-ar-aktier-bast-pa-lang-sikt/. Om man sparar på 30 års sikt är min bedömning att sannolikheten för att börsen går ned i nominella termer samtidigt som några av dagens pengar är värda någonting och skattereglerna för kvittning av förluster är desamma är tämligen liten. På kort sikt ligger det mer i ditt resonemang och det skulle vara ett argument för att justera tabellen något så att fler stannar i depå. Detta är dock fortfarande givet att man har den bästa fonden på marknaden och har gjort sådana vinster – vilket är tämligen osannolikt.

  • Hej Olle,

    Hur menar du att 90% är skatt? Hur hög avkastning skulle du säga att kontot samlat på sig? Det finns fall där det är bäst att sitta kvar i depå men det är mycket ovanligt. Se tabellen i inlägget.

  • Christopher

    Hej,

    Har en fråga då jag har samma fond i två depåkonton, dessa har jag under ett tag funderat på om det är värt att sälja och investera i min nuvarande portfölj i ISK istället. Det som får mig att tveka lite är värdeförändringen och den låga(?) förvaltningsavgiften.

    Swedbank Robur Access Mix
    Förvaltningsavgift: 0,20%

    Konto 1:
    Inköpsvärde = 10 401:-
    Värde innehav = 20 640:-
    Sedan köp +98.4%

    Konto 2:
    Inköpsvärde = 25 193:-
    Värde innehav = 52 168:-
    Sedan köp +107%

    Borde jag sälja och investera i ISK istället eller behålla dem i depå?

    • Det finns inget exakt svar på din fråga eftersom det beror på den framtida skattesituationen och hur länge du planerar att sitta kvar med fonderna. Men rent generellt skulle vi råda till att byta till ISK om man bara har upparbetat 100% avkastning.

      • Christopher

        Ok, tackar för svar.
        Har varit nära flera gånger att byta till ISK men inte “gjort slag i saken”.

  • Fredrik Lyckebäck

    Hej, har ni räknat på vad det skulle innebära om vinsterna är så pass höga att schablon/alternativregeln går att använda? Är du nära den gränsen borde man kunna behålla placeringen i trad depå eller?

    • Bra och relevant fråga! Vi lägger upp det på vår att-göra-lista att uppdatera det här inlägget för att även ta höjd för den situationen!