Om jag vill ta över gården som har funnits i min familj i generationer om 10–20 år – är det ens ekonomiskt möjligt? Vad behöver jag och sambon börja tänka på redan nu? Så lyder en läsarfråga som vi på Småspararguiden fick in. Vår gästskribent Mia Ingelström, ekonomi-PT på Financial Fitness, ger råd kring hur de kan förbereda sig.
Lyssna också gärna på avsnitt 87 av Småspararpodden där Andreas och Patrick pratar om samma fråga.
Läsaren vill väldigt gärna ta över sina föräldrars gård när den dagen kommer, men det innebär också att hen kommer att behöva köpa ut sina syskon, som inte är intresserade, för flera miljoner kronor. Samtidigt har hen och sambon små barn, ett nybyggt hus – och ett rejält bolån.
Det leder fram till fler frågor att resonera kring. Ska de börja spara så mycket som möjligt? Hur stora lån kan de tänkas få i framtiden? Och hur mycket är det egentligen värt att försaka under småbarnsåren för en dröm som ligger långt fram?
Det här är ett svårt ekonomiskt mål. De vet vad de vill, men inte när övertagandet blir aktuellt, vad gården kommer att vara värd eller hur mycket banken då är beredd att låna ut.
Men det betyder inte att de måste vänta. De behöver inte lösa hela gårdsköpet i dag. Däremot kan de steg för steg bygga möjligheten att kunna säga ja när dagen kommer.
Vilket liv vill ni faktiskt leva?
Innan du och din sambo räknar på sparande behöver ni fundera på vad ett övertagande skulle innebära. Ska ni sälja huset och flytta till gården? Ska den brukas aktivt eller främst vara ett hem? Hur mycket arbete kräver den – och vill ni lägga den tiden?
Titta också på hela gårdens ekonomi, inte bara priset för att köpa ut syskonen. Finns det intäkter från skog, jordbruk eller arrende? Går det att hyra ut ett hus eller skapa ställplatser? Gården kan kräva stora investeringar, men den kan kanske också bära en del av sina egna kostnader.
Du kommer fortfarande inte att få fram en exakt prislapp. Men du kan skapa ett gynnsamt, ett troligt och ett mer krävande scenario. Då förvandlas en vag oro för ”många miljoner” till något ni faktiskt kan börja förhålla er till.
De här två typerna av kapital behöver ni
När övertagandet väl blir aktuellt behöver ni troligen både egna pengar och bankens. Därför behöver ni bygga två sorters kapital: pengarna ni själva sparar och bankens förtroende för er ekonomi.
Det senare glöms lätt bort. Ett stort sparande hjälper, men banken kommer också att titta på inkomster, anställningar, andra lån och hur stora marginaler ni har kvar varje månad. En trygg buffert, få dyra krediter och en genomtänkt amortering kan därför vara lika viktiga som själva gårdssparandet.
Om någon av er driver företag behöver ni vara extra förutseende. Banken kan vilja se stabila inkomster och resultat över tid. Den lösning som ger lägst skatt i dag är inte alltid den som ger bäst förutsättningar i en framtida låneansökan. När köpet närmar sig kan även ett jobbyte, en företagsstart eller minskad arbetstid påverka möjligheten att låna.
Ni kan inte veta exakt vilka regler banken har om 15 år. Men ni kan bygga en ekonomi som ger er fler valmöjligheter.
Spara långsiktigt – men inte till vilket pris som helst
Om ni redan har pengar att investera, eller vill sätta av en summa varje månad, kan exempelvis en billig global indexfond vara lämplig när köpet ligger långt fram i tiden. Den långa tidshorisonten ger pengarna möjlighet att växa och ger er tid att hantera börsens svängningar.
När övertagandet närmar sig behöver risken successivt sänkas. Pengar som ska användas inom några få år bör inte vara helt beroende av börsens utveckling. Och innan ni satsar stort långsiktigt behöver ni ha en trygg buffert för huset och livet ni har i dag.
Den svåraste frågan är kanske inte var pengarna ska placeras, utan hur mycket av livet som ska gå till sparandet. Visst kan ni dra ner på allt och maximera varje krona. Men småbarnsåren går inte att köpa tillbaka.
Fråga därför inte bara: ”Hur mycket kan vi avstå från?” Fråga:
Vilken sparnivå kan vi hålla i många år utan att känna att livet står på paus?
Ett hållbart månadssparande är ofta bättre än en extrem plan som ni överger efter två år. Låt gärna sparandet växa när ekonomin gör det, genom att styra en del av framtida löneökningar, bonusar och andra engångsbelopp till gården.
Det måste vara ett gemensamt projekt
Den kanske viktigaste frågan är inte hur mycket ni kan spara, utan vad sambon känner inför gården.
För dig kan den stå för barndom, familjehistoria och en stark önskan att föra något vidare. För din partner kan samma gård betyda stora lån, mer arbete, mindre frihet och ett liv på en plats som hen inte själv har valt.
Om gården ska påverka bådas boende, ekonomi och arbetsinsats måste den bli ert gemensamma projekt. Det kan inte vara den enas dröm som den andra förväntas finansiera och anpassa sitt liv efter. Då finns en risk att ni tappar bort varandra på vägen.
Prata därför om livet på gården, inte bara finansieringen. Vill ni båda bo där? Hur påverkas arbete och barn? Hur mycket är ni gemensamt beredda att låna? Vem ska arbeta med gården och hur mycket tid får den ta?
Om båda satsar behöver båda få trygghet
Om båda ska bära lån, risk och arbete bör båda som utgångspunkt också få ägande och inflytande. Det behöver inte betyda att ni äger exakt lika mycket, men insatser, ansvar och trygghet måste hänga ihop på ett sätt som känns rättvist.
Ta juridisk hjälp och skriv ner vad ni kommer överens om, även vad som händer om någon vill lämna projektet, blir sjuk eller avlider. Det handlar inte om att planera för ett misslyckande, utan om att skapa trygghet så att båda vågar satsa.
Börja prata med familjen i tid
Vänta inte heller tills ett arv eller generationsskifte redan är aktuellt. Prata med föräldrarna och syskonen om vad de vill och hur de ser på en framtida värdering.
Kan föräldrarna tänka sig att överlåta hela eller delar av gården tidigare genom en gåva som kan räknas som förskott på arv? Finns det andra tillgångar som kan skapa en rättvis helhet mellan syskonen? Vad som är rättvist behöver inte alltid innebära att varje tillgång delas exakt lika – men alla behöver förstå planen.
Just arv och gårdar kan väcka starka känslor. Ta därför juridisk, ekonomisk och skattemässig hjälp innan något beslutas och se till att föräldrarnas vilja dokumenteras. Målet är inte bara att gården ska kunna leva vidare, utan också att relationerna i familjen ska göra det.
Ni behöver alltså inte lösa hela gårdsköpet nu. Börja med samtalen. Skapa några scenarier. Bygg ett långsiktigt sparande och en ekonomi som banken kan tro på. Men glöm inte att leva under tiden.
Det ni egentligen sparar till är inte bara en fastighet. Ni sparar till möjligheten att kunna säga ja när tillfället kommer – tillsammans.
Mia Ingelström är Ekonomi-PT och hjälper människor att skapa struktur, trygghet och frihet i sin ekonomi.
Lämna ett svar