Forskare: Så sparar du hållbart

Blogg

Professorn Joakim Sandberg har på uppdrag av Naturskyddsföreningen sammanställt forskningen kring hållbart sparande. Sandberg fokuserar på miljöaspekten, men slutsatserna bör vara relevanta även för andra hållbarhetsspekter inom det som kallas etiskt sparande. De två strategierna med starkast påverkanspotential är att investera i särskilda bolag med etisk profil eller att helt enkelt skänka bort delar av avkastningen till effektiv välgörenhet. Att välja bort dåliga bolag bedöms ha liten påverkan och oftare handla om symbolik. 

Vi på Småspararguiden har tidigare skrivit en del kring ämnen hållbart sparande. Vi är själva på ett personligt plan engagerade i en del hållbarhetsfrågor, till exempel klimatfrågan, och vi märker ett ökande intresse från våra läsare. 

Vi tycker dock att hållbarhetsfrågan är betydligt svårare att ge konkreta råd kring än om man bara vill maximera sin avkastning. Vi bottnar inte i forskning och teori på riktigt samma sätt som vi gör när det handlar om att optimera avkastningen. Det är också lättare för oss att såga superdyra Svanenfonder, klimatbytet.se som antagligen är direkt kontraproduktivt och Nordeas helt vilseledande kampanjer än att vara konstruktiva.

Vi tyckte därför att den här sammanställningen av forskningen på området var riktigt spännande läsning. Självklart kändes det också bra att ryggdunka oss själva över att Sandberg kommer fram till väldigt liknande slutsatser som vi själva gjorde när vi skrev om hur man sparar klimatsmart. Här redogör vi för Sandbergs slutsatser och lägger till lite egna reflektioner.

Vi vill dock återigen poängtera att vi inte bottnar helt i den akademiska diskursen kring hållbart sparande. Vi tror att vi vet bättre än de flesta, men är något mindre tvärsäkra än inom andra områden vi skriver om. Om du som läser detta är expert i ämnet, har läst andra forskningsrapporter som kommer fram till andra slutsatser, etc får du gärna kommentera här eller höra av dig till oss på andra sätt. 

Välja bort – Liten påverkanspotential

En både intuitiv och vanlig metod för hållbart sparande är att välja bort “dåliga bolag”. Så här sammanfattar Sandberg forskningen kring den strategin.

Ovanstående forskning indikerar att välja bort-strategin har en relativt liten påverkanspotential. Det är i normalfallet mycket svårt för hushåll eller fondförvaltare att effektivt verka för en bättre miljö genom att undvika de miljöförstörande företagens aktier eller obligationer, då andra aktörer helt enkelt tar över så länge de ser en ekonomisk vinning i detta. Undvikandet kan måhända ha en symbolisk effekt på längre sikt, men denna bör inte överskattas i sammanhanget (Sandberg 2015, s17).

Den här strategin är intuitiv, lätt att följa upp och ganska enkel för en fondförvaltare att implementera. Tyvärr bekräftar Sandberg det vi också har kommit fram till. Potentialen är liten. Sandberg skriver också:

En påfallande majoritet av de forskare som analyserat välja bort-strategin landar i en skeptisk syn på dess påverkanspotential (Sandberg 2015, s14).

Vi är som sagt inte så inlästa som vi skulle vilja vara i forskningsfältet, men om man får tro Sandberg verkar de fondbolag, PR-experter och engagerade privatpersoner med hjärtat på rätt ställe som förespråkar den här strategin inte ha något stöd i forskningen.

Välja till – Stor påverkanspotential

Det Sandberg kallar “välja till” handlar om att investera enbart eller till större del än vad man annars skulle gjort i bolag som gör bra saker. Eftersom Sandbergs fokus är milijö så betyder detta framförallt bolag som tar fram miljövänlig teknik. Sandberg skriver:

Ovanstående forskning indikerar att välja till-strategin har en relativt stor påverkanspotential. I alla fall i den utsträckning pengarna riktas mot mindre eller nyetablerade företag med stort kapitalbehov; stora och väletablerade företag på börsen lär inte kunna påverkas av strategin. Det är vidare troligt att det finns många passande företag för denna strategi på just miljöområdet, t.ex. mindre eller nystartade cleantech-företag eller andra initiativ. Här finns alltså flera chanser att göra en verklig insats (Sandberg 2015, s19).

Vi håller med Sandberg om det har större potential att välja till än att välja bort. Det krävs en mycket mindre andel av det totala kapitalet för att göra en förändring åt det hållet. Det vi vill tillägga här är att det finns stora risker att det här blir dåliga placeringar ekonomiskt. Det kan det vara värt att bidra till en bättre värld, men man ska vara medveten om dem. Själva gundidén till varför detta ska göra skillnaden är att “bra” bolag får tillgång till pengar lättare och billigare än vad de skulle fått annars. Det är i stort sett samma sak som att säga att aktiepriserna är högre än de skulle vara om man enbart investerade för att få bra avkastning. 

Vi kan också känna viss oro för att detta – om det blir för stort – kommer att dra till sig fel aktörer. Det finns en del mindre nogräknade personer som skulle kunna hitta sätt att dra nytta av en situation där fondförvaltare får kämpa för att hitta tillräckligt många bolag att investera i. Det kan lätt uppstå diverse startups med fina powerpoint-presentationer och höga löner till ägarna som är mindre duktiga på att utveckla teknik och intäkter än på att dra in kapital.

Fonder med den här inriktningen brukar dessutom vara dyra. Och dyra på finansmarknaden betyder att du betalar 10-20 gånger mer än du behöver. Det gör stor skillnad över tid.

Förutom att du kan förvänta dig klart lägre avkastning får du också hög risk. Om det skulle hända något som gör att just sektorn grön teknik får ett bakslag kan du förlora väldigt mycket pengar. 

Integrering – liten påverkanspotential

Integrering handlar om att ta fram data och underlag som belyser hållbarhetsrisker. Det kan exempelvis handla om hur företagen påverkas ekonomiskt av höjda koldioxidskatter. Tanken är att tillgången till informationen skulle få investerare att investera annorlunda. Så här skriver Sandberg.

Ovanstående forskning indikerar att integreringsstrategin har en relativt liten påverkanspotential. Det verkar i allmänhet vara mycket lite som skiljer denna strategi från konventionella, finansiellt inriktade placeringar. Strategin kan måhända ha en symbolisk effekt men denna är svår att uppskatta i sammanhanget (Sandberg 2015, s22).

Vår tolkning är att det här skapar jobb för en del räknenissar på diverse analysavdelningar, men att mycket lite tyder på att det gör någon verklig skillnad.

Påtryckning – medelstor påverkanspotenial

Påtryckning handlar om att man istället för att bara välja bort dåliga bolag ska ha en dialog med dem och försöka få dem att gå i rätt riktning. Bolag som visar god vilja och tar steg åt rätt håll fortsätter man att vara investerad i – även om det är ett oljebolag. Så här skriver Sandberg:

Ovanstående forskning indikerar att påtryckningsstrategin har en medelstor påverkanspotential. Detta åtminstone om utgångspunkten är investering snarare än utlåning samt om huvudsakligt fokus ligger på informella snarare än formella påtryckningsmedel. Ett centralt problem är att det i praktiken är mycket svårt att påvisa trovärdighet i påverkansprocessen och konkreta resultat. Samtidigt finns det en risk att aktörerna använder påtryckningsstrategin som alibi för att inte bemöta företagens bristande etik på andra och mer radikala sätt. Det är därför inte tillrådligt att använda påtryckningsstrategin som grund för miljömärkning av produkter (Sandberg 2015, s25).

Vi håller med Sandberg. Gör man detta bra har det betydligt större effekt än till exempel “välja bort”-strategin. Det är på grund av detta som klimatbytet.se riskerar att bli direkt kontraproduktivt. AP7 Såfa jobbar med en påverkansstrategi och har bättre förutsättningar än alla andra fondbolag eftersom de är så stora. Problemet är just det som Sandberg påpekar. Det är i princip omöjligt att utvärdera om de gör detta på ett bra sätt. Risken med påverkansstrategin är att fondbolagen anställer en valfri hyggligt billig miljömupp som skriver och säger en massa saker som ingen bryr sig om medan fondbolaget kan fortsätta precis som vanligt i övrigt.

Givande – stor påverkanspotential

Det sista Sandberg utvärderar är att skänka en del av avkastningen till välgörenhet. Så här skriver han om det:

Ovanstående överväganden indikerar att givandets strategi har en relativt stor påverkanspotential. I alla fall om basen är investering snarare än utlåning; i det senare fallet lär möjligheterna till givande bli något mer begränsade. En ytterligare förutsättning är att pengarna doneras till en effektiv organisation så att de verkligen sätts i arbete för en bättre miljö.

Eftersom vi är väldigt petiga med intressekonflikter kan vi inte låta bli att påpeka att rapporten är beställd av Naturskyddsföreningen som finansieras till stor del av just välgörenhet. Det är förstås omöjligt för oss att säga huruvida det har påverkat resultatet. 

Trots denna brasklapp håller vi återigen med Sandberg. Den här strategin har också fördelen att man kan genomföra den själv. Åtminstone med privat sparande. Istället för att spara 1000 kr i en “hållbar” fond, kan man spara 950 kr i Avanza Global och skänka 50 kr till någon lämplig välgörenhetsorganisation. Det här är inte lätt att räkna på, men vår magkänsla att det ger både mer världsförbättring och mer pengar till dig än någon av de andra strategierna. 

Personligen tycker jag också att det är en fördel att det är lätt att se och förstå hur mycket pengar jag avstår. Vill man vara mer generös är det ju bara att höja välgörenhetsdelen och minska spardelen. Om man väljer det andra strategin som Sandberg rekommenderar – välja till bra bolag – är det svårare att avgöra hur mycket avkastning man ger upp. 

Småspararguidens råd till dig som vill spara hållbart

Det vi själva har kommit fram till utifrån vår kompetens om finansmarknaden stämmer väl överens med Sandbergs rapport. Det som har bäst hållbarhetseffekt är att investera specifikt i bolag eller sektorer som gör bra saker, t.ex. grön teknik, eller att skänka en del pengar till en välgörenhetsorganisation. Eftersom det är svårt, krångligt, ekonomiskt riskabelt och ofta dyrft att hitta bolag eller fonder som gör någonting extra bra rekommenderar vi istället välgörenhetsalternativet. 

Se till att välja ett enkelt och billigt sparande som ger dig så stark ekonomi som möjligt så ger du dig själv utrymme att skänka pengar till den organisation som effektivt arbetar för en bättre värld inom ett område du tycker är viktigt. 

Pensionsräddaren

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 10 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.

  • Peter Moilanen

    Spännande som alltid! Vad säger ni om relativt nya områden som man ännu inte hunnit investera i men som kommer att dyka upp som möjlighet? Och då tänker jag specifikt på cannabisindustrin som nu är legal i Kanada och ett antal delstater i USA. Trots legaliteten är ju produkten lika förödande för hållbarheten som förr. Från mitt jobbs sida skrev vi lite om det i Veckans affärer tidigare i år: https://www.va.se/nyheter/2019/06/19/varierande-effekt-av-cannabinoider/ /Peter Moilanen

    • Vi på Småspararguiden försöker att undvika att tycka så mycket i frågor som inte har så mycket med finans att göra, men jag personligen delar till stor del din analys av Cannabis och dess skadeverkningar. I linje med analysen i forskningsrapporten och i det här blogginlägget tror jag dock att det är betydligt effektivare att skänka några kronor till IOGT-NTO än att betala extra för att få fonder som väljer bort Cannabisbolag ifall man vill påverka den frågan. Det kommer att finnas folk som vill investera i Cannabisbolagen även om många svenska fondbolag låter bli.

      /Andreas

  • Studio Corax

    Vad tycker ni om Handelsbanken Hållbar Energi som en kandidat till kategorin Välja Till?

    • Vi har inte analyserat den i detalj, men har ett par kommentarer.

      1. Den kostar 1,5%. Det är 15 gånger mer än Avanza global.
      2. Sandberg (och vi) menar att välja till-strategin gör skillnad framförallt om man kan hjälpa till att finansiera mindre och nyetablerade företag som behöver kapitaltillskott. Vi har inte analyserat vilka bolag fonden äger och om den försöker göra detta, men det är en globalfond och den typen av investeringar tror vi är svåra att göra globalt och på distans. Vi gissar på att fonden riktar sig mot mer etablerade bolag (för att det är enklare). Om vi har fel tänker vi istället att det riskerar att bli dyrt och dåligt.

      Vi tror nog att du får bättre miljöeffekt om du skänker 1,4% av kapitalet (skillnaden i avgift) till välgörenhet varje år