Indexfonder är fortfarande bäst

Lyssna också gärna på Småspararpodden #73 där vi pratar mer om den nygamla kritiken mot indexfonder och varför den är fel.

Gör SpaceX börsintroduktion att indexfonderna slutar fungera? Börsintroduktionen är ny, men de flesta argument är gamla och indexfonder är fortfarande bäst. Här är anledningarna till det.

Så fungerar indexfonder – och varför de oftast vinner

Ett index är en korg eller portfölj av olika aktier. Indexfonder heter så för att fondförvaltaren inte försöker vara smart utan bara följer sitt index. Eftersom en indexfond inte behöver betala folk för att gissa hur olika aktier går blir den billigare. 

Och eftersom de fondförvaltare som gissar hur olika aktier går i genomsnitt inte lyckas så bra med sina gissningar att det är värt den högre avgiften, är indexfonder det bästa sättet att ha pengar på börsen. 

En indexfond går nästan alltid en aning bättre än genomsnittet av fonderna på marknaden, men enskilda år är den aldrig bäst. Men: ju längre tidshorisont man väljer, desto färre andra fonder slår indexfonderna.

Forskarvärlden är också tämligen överens om att det bästa du kan göra är att köpa billiga indexfonder. Anledningen till det är att du inte kan veta i förväg vilken fond som går allra bäst, men att indexfonder ger dig bästa oddsen till bra avkastning i längden eftersom de är billigare. 

I den här artikeln går vi igenom forskning på området. Även om artikeln skrevs 2016 är den uppdaterad av oss med jämna mellanrum och ingenting av vikt har ändrats sedan dess. Du behöver inte läsa den för att välja rätt, men funderar du på att köpa en dyr fond som gått bra senaste året bör du verkligen läsa.

Småspararguidens rekommendation: en billig global indexfond

Småspararguidens rekommendationer är att långsiktigt sparande ska vara på börsen och att bästa sättet att ha pengar på börsen är genom en billig, global aktiefond. Då får du bra riskspridning och bra förväntad avkastning. Och billiga fonder är nästan alltid indexfonder. 

I vår Fondguide får du hjälp att välja den billigaste, globala aktiefonden hos just din bank. 

Nygammal kritik mot indexfonder

Det som har hänt just nu är att Elon Musks bolag SpaceX är på väg att börsintroduceras. I samband med det har det diskuterats i media att indexfonderna är döda. Till exempel har Svenska Dagbladet publicerat en artikel med rubriken “Bästa spartipset har blivit riskfyllt” och ägnat två avsnitt (169 och 171) av sin podd SvD Tech Brief åt ämnet. 

Det allra mesta av kritiken är gammal skåpmat. 

1. Kritik: Indexfonder måste köpa även övervärderade bolag.
   
   Svar: Poängen är att det inte går att veta vilka bolag som är övervärderade. Priset är vad det är för att genomsnittet av pengarna på börsen tycker att det är rätt värdering. Så kommer det att bli för SpaceX också innan indexfonderna går in (se nedan). Varken finansanalytiker eller SvD-journalister kan spå framtiden
   
2. Kritik: En global indexfond innehåller en stor andel USA
   
   Svar: En stor del av pengarna i en global indexfond investeras i aktier som är noterade på amerikanska börsen, men de flesta av dem har verksamhet och intäkter från hela världen. Och ännu viktigare, skulle det vara smartare att köpa en annan kombination skulle priset på amerikanska aktier gå ner så mycket att det inte längre vore smartare. Läs mer här om varför Frida Bratt hade fel om globalfonderna 2025 och SvD har fel nu.
   
3. Kritik: De stora teknikjättarna – the magnificent seven – är för dominerande.
   
   Svar: Det kan man tycka är ett problem ur ett samhällsperspektiv. Finansiellt så har de den värdering de har för att marknaden bedömer att den värderingen ger bästa riskjusterade avkastningen på en global indexfond*.

Ny kritik mot SpaceX och Index

Den kritik som är ny i samband med SpaceX-noteringen handlar om hur bolaget tas in i indexet. Kritiken handlar dels om hur snabbt SpaceX tas in, Fast Entry, och dels om hur stor vikt det får, Free Float.

Vi publicerade nyligen en artikel av vår gästskribent Henrik Norén som förklarade hur SpaceX kommer att påverka globala indexfonder och varför man inte behöver vara orolig. Vill du förstå bättre vad Fast Entry och Free Float är och vad som händer i SpaceX-fallet bör du läsa den. 

Nasdaq och Fast Entry

Nasdaq sägs ha ändrat sina regler för hur snabbt ett bolag tas in i indexet så att SpaceX tas in snabbare än med de gamla reglerna. Det här kallas Fast Entry.

Att just Nasdaq gör det är dock knappast något problem för svenska fondsparare. Vi känner inte till någon global indexfond i Sverige som använder index från Nasdaq. 

De flesta använder index från MSCI. MSCI använder förvisso också ett Fast Entry-förfarande, men som Henrik förklarar det har de haft det länge och det går inte snabbare än att aktien hinner handlas ett par veckor först så att marknaden hinner sätta priset först. Och att ha någon form av Fast Entry-förfarande för stora bolag är rimligt. Det man vill göra med en global indexfond är att köpa “sin del” av det tillgängliga utbudet av aktier för bästa möjliga riskspridning. Om man väntar länge med att ta in ett bolag av väsentlig betydelse har man i teorin en sämre riskspridning under den perioden. 

Nasdaq och Free Float

För SpaceX förväntas en ganska liten del av aktierna släppas för allmän handel. Resten kommer Elon Musk och andra nuvarande ägare att behålla. Indexen justerar för det här så att vikten enbart sätts efter värdet på den andel som faktiskt är ute för handel. Det är det här förfarandet som kallas Free Float. Även här anklagas framförallt Nasdaq för att ha gett SpaceX för stor Free Float.

Free Float spelar roll och kritikerna har rätt i att om Free Float överskattas ordentligt så kan det bli riktigt dåligt för indexfonder. I det värsta scenariot försöker indexfonderna köpa fler aktier än vad som faktiskt finns att köpa och då kan de i teorin pressa upp priset hur mycket som helst.

Det är därför viktigt att det här bevakas. I det här fallet så rör kritiken Nasdaq som är en börs och säkert är glada för att SpaceX valde att notera sig hos dem och inte på den större New York-börsen. Därför är det bra att svenska globalfonder föredrar en indexleverantör som MSCI. Vi har inte hört något om att MSCI skulle beräkna Free Float fel. 

Värt att veta är också att MSCI är ett börsnoterat bolag som tjänar pengar på att sälja sina indexvikter till fonder. Om de skulle börja göra något som inte gynnade fonderna skulle förhoppningsvis fonderna sluta följa MSCI och välja ett annat index. MSCI har alltså tydliga incitament att vara på fondernas sida. 

Det verkliga problemet med indexfonder

Det problem som faktiskt finns med indexfonder är att det är förutsägbart hur de ska agera och att de alltid ligger lite efter andra. 

I fallet med SpaceX köper indexfonderna ett tag efter börsintroduktionen. För att undvika att göra egna värderingar av bolaget behöver de vänta in att marknaden har satt sig. Nackdelen är dels att man missar chansen att köpa till introduktionspris. Det priset är inte ett riktigt marknadspris och kan ibland vara något lägre än vad priset är några dagar senare. 

Resten av marknaden vet också om ungefär när och hur mycket indexfonderna kommer att köpa. Det kan till viss del gå att utnyttja. 

Problemet gäller inte bara börsintroduktioner utan när ett bolag går så bra att värdeökningen tar det in i indexet eller så dåligt att det försvinner ut i indexet. Det är förutsägbart hur indexfonderna gör och det kan andra utnyttja.

För att det här problemet ska bli väsentligt krävs dock att indexfonderna är en stor del av den totala volymen. De forskare och experter vi har läst/pratat med verkar tämligen överens om att vi fortfarande är långt ifrån de volymer där det här blir ett verkligt problem. Och framförallt – om vi vore där borde det visa sig i att aktivt förvaltade fonder klarar sig lika bra i genomsnitt trots sin högre avgift. 

Vi längtar till en värld där vi har en jämvikt som innebär att indexfonderna dominerar fondvärlden och de aktivt förvaltade fonderna har en sådan liten andel att de kan förtjäna sin högre avgift. Vi ser dock inga tecken på att vi är särskilt nära.

SpaceX blir 0,1% av din globala indexfond

Sist men inte minst – den viktigaste poängen från Henriks artikel: SpaceX kommer att få en vikt på cirka 0,1% i en global indexfond. 

Det är mindre än skillnaden i avgift mellan våra favoritfonder Avanza Global och Länsförsäkringar Global Index och en bråkdel av prisskillnaden mellan en global indexfond och de flesta aktivt förvaltade fonder.

Har du 100 000 kronor i en fond och det visar sig att SpaceX-aktien blir helt värdelös förlorar du alltså 100 kronor. 

* En aning förenklat resonemang, men i princip sant. Teorin säger att aktier prissätts efter hur de bidrar till en marknadsviktad portfölj av alla publikt tillgängliga aktier.