Nerikes Brandkår har placerat hela sitt pensionskapital i strukturerade produkter – dyra och komplexa upplägg som Finansinspektionen länge varnat för. Ingen ansvarig vet hur mycket som går bort i avgifter, men uppskattningsvis handlar det om runt en miljon kronor per år. Pengar som istället kunde ha gått till brandbekämpning eller pensioner till de anställda.
Har du en ungefärlig uppfattning om hur många procent av det förvaltade kapitalet som går till avgifter mellan tummen och pekfingret?
– Nej.
Jag har ringt upp Krister Eriksson (M), ordförande i direktionen för Nerikes Brandkår, för att veta mer om de 35 miljoner kronor som kommunalförbundet förvaltar.
Många svenskar skulle nog känna igen sig här. Enligt Finansinspektionens undersökning vet nämligen bara hälften av svenskarna vad deras fonder kostar. Politiker i allmänhet, och de amatörer som finns på kommunnivå i synnerhet, är nog också som folk är mest. Det vill säga inte finansexperter.
Jag ringde därför också upp den tidigare brandchefen Peo Staberyd, som efter 25 år i tjänst gått i pension, samt tidigare ekonomichefen, men får samma svar. De vet inte hur stor del av pensionspengarna som går till avgifter.
Det vet däremot de finanssäljare som verkar ha fått fritt spelrum att sälja in de produkter som ger högst provisioner till sig själva.
Nerikes Brandkår – ett kommunalförbund med ansträngd ekonomi
Nio kommuner i Örebroregionen har gått samman för att ombesörja brandskydd för sina 260 000 invånare genom Nerikes Brandkår. Minst 100 personer finns i beredskap dygnet runt.
Vissa kommunanställda, och brandmän i synnerhet, har pensionsavtal där pengarna inte finns på ett konto med fonder som man väljer själv. Istället förvaltar arbetsgivaren ett kapital med ett hum om hur mycket pengar som ska betalas ut i pensioner i framtiden.
Pensionsskulden för Nerikes Brandkår var vid senaste årsskiftet 113 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor täcktes av investeringar i värdepapper. Verksamheten finansieras nästan helt av medlemskommunerna. Om det fattas pengar, för att till exempel betala ut pensioner, är det kommunerna som behöver sticka till mer pengar eller verksamheten som behöver skära i kostnaderna.
I våras kunde P4 Örebro rapportera att resultatet var minus 4,5 miljoner kronor. I intervjun resonerade ordförande Eriksson om olika alternativ för nedskärningar genom att till exempel dra in på utrustning och kanske inte ha rökdykare på lika många stationer.
100% Strukturerade produkter
De vanligaste sätten att investera kapital på är genom aktier, fonder, obligationer eller vanliga sparkonton. Ett mer exotiskt alternativ är strukturerade produkter, ett samlingsnamn för en sammansättning av olika finansiella värdepapper som till viss del består av det som på fackspråk kallas optionalitet. Det betyder att det finns en koppling till exempelvis en fond, ett aktieindex eller en korg av aktier, men att det inte är så enkelt som att om den underliggande aktien går upp med 10% så ökar värdet på den strukturerade produkten med 10%. Istället kan sambandet mellan vad som händer i den underliggande tillgången och värdet på den strukturerade produkten se ut lite hur som helst – endast finansbranschens fantasi sätter gränserna. Det börjar alltså mer likna spelsystem inom sports betting än investering.
Den enklaste och vanligaste formen är aktieobligationer med kapitalskydd. Det innebär att man avtalar med en bank, över en löptid om några år, om att man minst kommer behålla det investerade kapitalet, men att man kan få mer avkastning baserat på hur det går för en viss underliggande tillgång. Det här låter som det bästa av två världar, och presenteras ofta så av deras säljare. I finansbranschen finns dock inga gratisluncher. Nackdelarna med den här typen av investeringar är:
- Hög komplexitet med omfattande villkorsbilagor
- Höga avgifter 40-100 gånger högre än för vanliga indexfonder
- Inlåsning under produktens löptid
- Risk att hela kapitalet ändå förloras om banken går i konkurs. (Risken är oftast liten, men ändå tillräckligt stor för att man skulle ha fått en viss förväntad avkastning om man istället hade köpt bankens obligationer.)
Finansinspektionen har varnat för dessa produkter som sällan lämpar sig för vanliga investerare av skälen ovan. Ändå har Nerikes Brandkår investerat 100% av sitt pensionskapital i den här typen av produkter.
I den senaste årsredovisningen listas nio produkter, varav fyra gått att identifiera. Ett tema som upprepas i produkterna är att det visserligen finns ett kapitalskydd, men att det på senare tid tummats på. Istället för att garantera 100% verkar det ha blivit 90% ibland.
Avgifterna varierar enligt en uppskattning till mellan 10-20 procent av investerat belopp, eller omkring 3 procent på årlig basis. Uppskattningsvis 1 miljon kronor per år betalar brandkåren således i onödiga avgifter.
Brandmännen snuvas på utdelningen
De underliggande innehaven är i ett par exempel en korg av välkända aktier. Det betyder att den eventuella positiva avkastningen beror på kursutvecklingen för ett dussin olika aktier. Ett vanligt knep är att låta dessa aktier vara stora etablerade bolag som lämnar återkommande och stora utdelningar eftersom utdelningarna inte tillfaller kunden. Om den årliga förväntade totalavkastningen på en aktie är 10 procent varav utdelning utgörs av 6 procent, innebär det att kursen bara har stigit med 4 procent. Brandkåren går alltså miste om majoriteten av uppsidan eftersom produkten är designad för att utelämna utdelningarna.
Att dessutom investera i produkter som speglar en mindre del av ett dussintal aktier är i sig märkligt i förhållande till att en global indexfond kan ge väsentligt större riskspridning till hundratals bolag, utan extra kostnad.
Extra avgift i det finstilta
I ett annat exempel innebär den strukturerade produkten att kundens avkastning speglar resultatet i fonden Carnegie Corporate Bond med en varierande hävstång som förefaller att oftast låna pengar så att investeringen dubbleras. I det finstilta framgår att avkastningen utöver fondens avgift också belastas med cirka 2 procent finansieringskostnad. Avgiftspåslaget på 5 procent vid köptillfället innebär på totalen en årlig avgift på 4 procent – för en räntefond!
Kapitalskyddet finns visserligen där, men frågan är hur motiverat det är att försäkra sig mot att en räntefond ska ge ned över en sexårsperiod, när det aldrig tidigare skett. Och till vilket pris?
Aktörerna bakom
Arrangörer av produkterna är Garantum och Strivo, två bolag som specialiserat sig på just strukturerade produkter. Deras produkter och säljare förekommer i klagomål till Finansinspektionen, ARN och är överrepresenterade när kunder känner sig lurade och hör av sig till oss på Småspararguiden.
Hur borde kapitalet skötas?
I normala fall analyserar en arbetsgivare med den här typen av pensionsskuldens tidshorisont och försöker anpassa risktagandet utifrån det. Pensionsförvaltning görs ofta långsiktigt där börsens fluktuationer är ett nödvändigt ont för att det ska bli någon avkastning att tala om. Nerikes Brandkår har istället haft en mycket modest målsättning om att överprestera den riskfria räntan med 0,5 procentenheter. Cirka 3 procent avkastning per år, istället för börsens förväntade 8 procent.
De experter Småspararguiden talat med förespråkar en kombination av räntefonder och aktiefonder där avgifterna naturligtvis ska hållas nere genom upphandling. En portfölj med förslagsvis 40 procent aktiefonder och 60 procent räntefonder hade sannolikt gett högre avkastning till en bråkdel i avgift. Dessutom minskar risken för att kommunerna i framtiden måste skjuta till mer pengar för att avkastningen inte varit tillräckligt hög. Risk handlar inte bara om vad som händer nästa år, utan för risken att det slösas med skattemedel. Även här handlar det om miljonbelopp per år sannolikt.
Inte revisorernas bord
Senaste räkenskapsåret betalade brandkåren 880 000 kronor för revision av verksamheten. Lena Jansson (M), ordförande för de förtroendevalda revisorerna i Nerikes brandkår, säger till Småspararguiden att revisorerna ska ta med sig kritiken mot strukturerade produkter i den fortsatta revisionen, men betonar också att det inte ingår i deras uppdrag.
– Vår granskning sker enligt God revisionssed i kommunal verksamhet vilket bl.a. innebär att vi ska uttala oss om förbundets verksamhetsmässiga och finansiella resultat är i linje med förbundets riktlinjer för god ekonomisk hushållning. […] Inom ramen för standarden för den kommunala räkenskapsrevisionen, ingår inte att bedöma på vilket sätt placeringar har skett.
Revisionsjätten PwC har agerat sakkunnigt biträde till revisorerna och bekräftar till Småspararguiden att det inte heller ingår i uppdraget som sakkunniga biträden att bedöma på vilket sätt placeringar har skett.
Finansinspektionens tillsyn
Ansvariga tjänstemän och politiker säger olika versioner av samma sak:
“Vi är inte finansexperter, så vi tog hjälp av kapitalförvaltningsföretag som står under Finansinspektionens tillsyn.”
Det verkar som att inte bara konsumenter, utan också kommuner, behöver ta till sig av Småspararguidens budord 1: Den personliga bankman är en säljare. Finansinspektionens tillsyn betyder nämligen varken att säljarnas råd är bra, vetenskapliga, rimligt prissatta eller följer god sed.
“Vi är nöjda med avkastningen på produkterna”, säger också samtliga intervjuade. Men det görs ingen analys av vilken alternativavkastning som hade kunnat uppnås, vad inflationen varit eller vilka avgifter som belastat produkterna.
Det återstår att se vad revisorerna säger när de granskar verksamhetsåret 2025.
- Nerikes Brandkår har trots begäran om allmän handling inte återkommit med svar på frågor eller skickat några handlingar som beskriver produkterna på två veckor, trots att det enligt lag ska göras “skyndsamt” inom någon enstaka dag.
- Småspararguiden har sökt och Strivo för svar på frågor om produkterna verkligen varit lämpliga för förvaltning av framtida pensionsmedel. Garantum har efter publicering svarat på frågor i bifogad fil.
- Den här artikeln har finansierats av vår särskilda donationskampanj för granskning av kommuners investeringar.
- Strivo tillhör koncernen Primrose Partners vars dotterbolag Svensk Värdepappersservice tidigare stämde Småspararguiden för publiceringar, och fick delvis rätt.
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon.
Om författaren
