Finansiella rådgivare får inte ha ekonomiska incitament att sätta försäljning före kundens bästa. Nu kan avslöjas att Rosén & Partner – anknutet ombud till värdepappersbolaget SVP – har två motstridiga avtal, daterade samma dag. Ett anställningsavtal säger att lönen är fast. Det andra, märkt ”konfidentiellt”, beskriver en lön helt baserad på intäkter.
Artikeln sampubliceras med Affärsvärlden.
Den som söker finansiell rådgivning ska kunna lita på att råden ges utifrån kundens bästa – inte utifrån hur mycket pengar rådgivaren tjänar. Därför får ersättningssystem inte utformas så att de ger rådgivare ekonomiska incitament att sälja mer eller styra kunder mot vissa produkter.
Regelverk från EU ställer därför krav på hur ersättningssystem utformas. Rörlig ersättning är inte förbjuden, men ska kombineras med en tillräckligt hög fast ersättning för att inte skapa intressekonflikter eller ge försäljningsincitament som riskerar att påverka rådgivningen.
Rörlig ersättning får inte heller huvudsakligen baseras på kvantitativa kriterier, som hur mycket en rådgivare säljer. Företagen ska även väga in kvalitativa kriterier, exempelvis regelefterlevnad, kundnöjdhet och rättvis behandling av kunder.
Dokumenten inifrån rådgivarfirman
Ett finansföretag som omfattas av regelverket om rådgivares ersättningar är norrköpingsbaserade Rosén & Partner. Enligt en källa med insyn ansvarar bolaget för rådgivning kring placeringar av omkring 2 miljarder kronor i kundkapital.
Bolaget är anknutet ombud till Svensk Värdepappersservice (SVP) och medlem i Tydliga, en av Sveriges största förmedlarorganisationer för fristående försäkringsförmedlare och investeringsrådgivare. Tydliga erbjuder bland annat stöd inom regelefterlevnad.
Därtill sitter Rosén & Partners vd Johan Rosén i styrelsen för Tydligas moderbolag Free Broker Group i Norden.
Mot den bakgrunden väcker innehållet i ett internt avtal mellan Rosén & Partner och bolagets rådgivare frågor.
Enligt avtalet, som är undertecknat av flera anställda rådgivare samt bolagets grundare och styrelseordförande Thomas Rosén, gäller en intäktsfördelningsmodell där:
”Förmedlaren får en andel av intäkterna man genererar att disponera till bruttolön, tjänstepensionspaket inkl. dess försäkringar och förmånsvärde för eventuell tjänstebil.”
Dokumentet slår också fast att:
”Ny löneberäkning sker i januari varje år. Föregående års intäkter ligger till grund för kommande års löneutrymme.”
Därutöver nämner dokumentet en progressiv ersättningstrappa som enda underlag för att fastställa ersättningen.
Av dokumentet framgår att om en rådgivare genererar intäkter på upp till 2 499 000 kronor går 40% till rådgivarens löneutrymme. Vid intäkter mellan 2 500 000 och 4 999 999 kronor ökar andelen till 50%. Överstiger intäkterna 5 miljoner kronor går 60% till löneutrymmet.
Ersättningen saknar alltså helt fasta inslag, något som inte är tillåtet enligt regelverket.
I dokumentet, som är daterat 2025-04-14, står det tydligt att det är konfidentiellt och inte får delas utanför organisationen.
Afv/Småspararguiden har även tagit del av ett anställningsavtal som är daterat samma dag.
Här framgår i stället att ”Fast ersättning tillämpas” och att lönen justeras varje år i januari utifrån olika parametrar, bland annat ansvarsområdets komplexitet, kundrelationernas omfattning, kundnöjdhet och den anställdes bidrag till företagets mål. Enligt en källa med insyn har motsvarande anställningsavtal tecknats med samtliga rådgivare på firman.
Rosén: Förslaget drogs tillbaka
Enligt källan regleras ersättningen av det förstnämnda konfidentiella avtalet, och inte av det som anger en fast ersättningsmodell.
Det förnekar dock bolagets ordförande och grundare Thomas Rosén som skrivit under båda avtalen.
”När det gäller dina frågor om ersättningsavtal så erbjuder vi endast fast lön”, skriver han i ett mejl till Afv/Småspararguiden.
”Under 2025 när vi hade lönerevision så fanns ett förslag uppe som accepterades av de anställda gällande rörlig ersättning, detta drogs dock tillbaka samma dag och ersattes med ett avtal med fasta löner. Detta eftersom styrelsen inte accepterade stycket med att föregående års intäkt skulle ligga till grund för kommande års löneutrymme”, fortsätter han.
Men för att den beskrivningen ska stämma måste alltså följande ha inträffat: Det konfidentiella avtalet undertecknades av arbetsgivaren och de anställda, styrelsen sammanträdde och beslutade att inte godkänna avtalet, ett nytt anställningsavtal upprättades, och parterna undertecknade det nya avtalet. Allt på en och samma dag.
Mot Thomas Roséns förklaring talar också att han själv är ordförande i den styrelse som enligt honom inte accepterade upplägget med intäktsfördelningsmodellen. Samtidigt har även en annan styrelseledamot undertecknat avtalet. Dessutom var VD Johan Rosén i rummet när dokumentet signerades, enligt en källa med insyn.
Även lönerna för 2026 ska enligt källan ha satts uteslutande utifrån rådgivarnas försäljning under 2025, vilket stöds av dokument som Afv/Småspararguiden tagit del av. De kvalitativa kriterier som anges i anställningsavtalet om fast ersättning ska inte ha beaktats.
SVP lägger locket på
Det är värdepappersbolaget som har ansvar för att det anknutna ombudets ersättningspolicy och ersättningspraxis är förenliga med MiFID II:s krav. ESMA:s riktlinjer pekar dessutom uttryckligen på att värdepappersföretag ska kunna övervaka ersättningssystem hos anknutna ombud och undvika strukturer som försvårar sådan kontroll.
Men värdepappersbolaget Svensk Värdepappersservice, SVP, säger att de inte har för avsikt att kommentera de dubbla avtalen hos Rosén & Partners. ”Rådgivarna hos SVP:s anknutna ombud är inte anställda hos eller avlönade av SVP. Anställningsvillkor inkl. lön, pension och eventuell tjänstebil är frågor som därför reglereras mellan arbetsgivare och arbetstagare. Avtalen dem emellan har jag följaktligen inte för avsikt att kommentera”, skriver SVP:s VD Fredrik Wiberg i ett mejl.
Lämna ett svar