Att ta huvudansvar för barn och hem kostar mycket i förlorad inkomst och det bör den andra föräldern kompensera för. Vi har tagit fram en formel där ni kan räkna ut hur mycket.

Det kostar mycket att ta hand om barn

Det är dyrt i längden att ha barn och ta ansvar för dem. Dels måste du betala för dem. Dels lär du också få lägre inkomst. Du får lite mindre lön och pension just när du är föräldraledig, men det är den lilla kostnaden. Den stora kostnaden är att det visar sig ha stor påverkan på löneutvecklingen över tid. Och får du någon procent lägre lön under resten av arbetslivet blir det jättemycket pengar. 

En studie av det statliga forskningsinstitutet IFAU (Sundberg 2024*) visar att en genomsnittlig mamma har 25% lägre inkomst 10 år efter att hon fått barn än vad hon skulle ha haft som barnfri. Motsvarande siffra för män är 4%. 

Exakt vad det beror på är svårt att säga, men en god gissning är att det beror på att man på olika sätt lägger mer tid och fokus på barn och mindre på jobbet. 

Föräldraledighet proxy

Den här stora skillnaden beror förstås inte på bara på föräldraledigheten, men studier (till exempel Boye 2008**) visar att par som delar föräldraledigheten mer lika också delar mer lika på ansvaret senare. 

Föräldraledigheten är också det som händer först. Vårt förslag är därför att se till att få kompensation på plats redan då och om ni sedan blir helt jämställda efter föräldraledigheten kan ni justera tillbaka något. 

Varför delar ni inte lika?

Nästa fråga är om det är rimligt att den part som tar minst ansvar för barn och hem ska kompensera den andra ekonomiskt. Det är ju en fråga om vad man ser som rättvist och i slutändan upp till er. 

Min egen åsikt är att det också beror på varför ni inte delar lika. När jag hör hur par i min omgivning resonerar är inte anledningen till att mammor tar ut mycket mer föräldraledighet än män enbart att männen inte vill, utan ibland också att mammorna faktiskt vill vara lediga länge. 

För mig personligen har det varit viktigt att få minst halva tiden med mina barn och det har inte alltid varit enbart positivt för dem jag pratat om att skaffa barn med. Och hade jag gett med mig och tagit en mindre andel av föräldraledigheten mot min vilja så hade jag absolut inte velat betala för det. 

Om ni däremot delar olika för att en av er (oftast pappan) har så mycket viktigt som händer på jobbet just då och att det är bäst för hela familjens ekonomi så tycker jag verkligen att hen ska kompensera för det. 

Den som tar ut mindre ledighet bör ta upp frågan

Om det är du som tar mindre föräldraledighet så tycker jag också att det är du som ska ta upp frågan om kompensation. Samtalet blir mycket trevligare om det börjar med “älskling, nu när du tar ut merparten av föräldraledigheten så ska jag så klart kompensera dig för det ekonomiskt” än om din partner måste köra på  “om jag gör huvuddelen av jobbet så behöver du betala mig för det”. 

Så kan ni räkna

Att räkna på vad som är en lagom kompensation är svårt och vi gissar att en forskare hade duckat och svarat “det beror på” eller möjligtvis skrivit en doktorsavhandling i frågan. Vi tycker däremot att det är bättre att göra en grov beräkning med många antaganden än att inte räkna alls. För att kunna kompensera behöver man ju bestämma sig för hur mycket och Småspararguiden finns ju för att inte alla ska behöva ha ekonomi som specialintresse. Om du vill se hur vi räknat redogör vi för det i slutet av artikeln. 

Och när vi räknar kommer vi fram till följande kompensationsformel:

Barn nummer
1	0,007 * Antal månader skillnad i föräldraledighet * (70 – ålder) * månadslön för den som tar mest föräldraledighet * 12 /2
2	0,003 * Antal månader skillnad i föräldraledighet * (70 – ålder) * månadslön för den som tar mest föräldraledighet * 12 /2
3 och uppåt	0,002 * Antal månader skillnad i föräldraledighet * (70 – ålder) * månadslön för den som tar mest föräldraledighet * 12 /2

Det vill säga när ni får ert första barn kompenserar ni enligt formeln för ett barn. När ni får ert andra lägger ni till kompensationen för två barn och så vidare. 

Notera också att det här är en kompensation för att den som tar ut mindre ska komma lika bra ut som om ni delat lika. Inte lika bra som om hen inte skaffat barn alls. 

Om ni inte har gemensam ekonomi bör ni förstås också kompensera för den kortsiktigt förlorade inkomsten vid föräldraledighet. Det kan ni göra genom att den som inte är ledig betalar skillnaden mellan den föräldraledigas lön och vad hen får i ersättning från Försäkringskassan. Ni kan förstås också kompensera genom att den som jobbar betalar mer under just den här perioden. 

Om någon av er i ett senare skede jobbar deltid eller tar ut mer VAB och ni inte har helt gemensam ekonomi behöver ni då också kompensera för de direkta inkomstförlusterna av det. 

Exempel: Johan och Lisa

Johan och Lisa ska snart få sitt första barn. Johan har precis blivit befordrad till chef och vill helst inte vara borta alltför länge från jobbet medan Lisa tycker att det ska bli mysigt att vara mammaledig länge. De bestämmer sig därför för att Lisa ska vara ledig i sammanlagt 13 månader och Johan i 3 månader***.

När de har bestämt sig säger Johan att han självklart ska kompensera Lisa ekonomiskt.  

Lisa har en månadslön på 35 000 kronor och är 35 år gammal. De räknar ut att Lisas kostnad för att ta mer än hälften av föräldraledigheten är:

0,007 * 10 * (70 – 35) * 35 000 kronor * 12 /2 = 514 500 kronor. 

De avrundar till 500 000 kronor. 

Så kan ni kompensera varandra

Nästa fråga är hur kompensationen ska gå till. 

1. Det enklaste är förstås om den som tar ut mindre är rik och kan ge den andra pengar. Den av er som får pengarna bör sätta dem på ett separat konto. Det här ska ju vara en kompensation för livsinkomst och är förhoppningsvis ett långsiktigt sparande vilket betyder att allt eller åtminstone det mesta bör ligga i en billig, global aktiefond på ett ISK (se vår börja här-sida för sparande för fler tips). Är ni gifta är det viktigt att se till att det finns äktenskapsförord på de här pengarna. 
2. Äger ni en bostad gemensamt kan ni se till att en del av ägandet av bostaden täcks av ett äktenskapsförord eller samboavtal. 
3. Om ni inte har möjlighet till varken 1 eller 2 så får ni skriva ett skuldebrev där det framgår att den ena är skyldig den andra pengar och så får den som är skyldig betala pengarna så fort det går. (Om det inte redan är försent kan ni förstås också ändra er och dela lika på föräldraledigheten.)
4. I teorin skulle ni kunna skriva ett avtal om att den som har mest ska betala en viss ersättning varje månad. Det här blir dock väldigt komplicerat och ska täcka möjligheter som separation, betalning av underhåll, dödsfall, etc. 

De här pengarna är tänkta att täcka den minskade inkomsten resten av livet. Det betyder också att om ni har gemensam ekonomi så bör de successivt stoppas in i den gemensamma ekonomin. Om ni separerar direkt efter föräldraledigheten är summan rimlig, men om ni separerar 20 år senare bör den vara mindre. 

En tumregel är att ta ut 2% per år och stoppa in i den gemensamma ekonomin. (Rimligt om man förväntas ha 50 år kvar att leva så när ni blir äldre blir det mer i procent. Be oss gärna att uppdatera artikeln när ni kommer dit.)

Exempel: Så gör Johan och Lisa

Johan och Lisa är gifta och Johan har cirka en miljon kronor placerade i en billig, global aktiefond. Han ger 500 000 kronor till Lisa. Lisa sätter in dem på en separat ISK, placerar också i en billig, global aktiefond och de skriver ett äktenskapsförord där det står att pengarna på det kontot är Lisas enskilda egendom. 

Eftersom de är gifta och har gemensam ekonomi kompenserar de automatiskt för Lisas kortsiktiga ekonomiska förlust av att vara föräldraledig. 

Så har vi räknat

Här kan de flesta sluta läsa, men om du vill förstå hur vi har räknat så redogör vi kort för det här. 

1. Vi gör en grov förenkling och tittar på löneförlust efter 10 år och gissar att det också är ungefär den genomsnittliga löneförlusten hela vägen till pensionen. 
2. Efter 10 år är kvinnornas löneförlust 25% och mäns 4% (Sundberg 2024, figur 1). Här gör vi det tämligen grova antagandet att om män inte hade straffats alls så hade kvinnans straff varit 29%. Eller annorlunda uttryckt: parets totala straff blir 29% av en heltidslön. I det här ligger ganska många antaganden och förenklingar (till exempel blir det inte helt rätt att lägga ihop procentsatser om lönerna inte är lika), men det är fortfarande en rimlig storleksordning. 
3. Vi tänker att den del som beror på att man faktiskt jobbar färre timmar bör kompenseras för på annat sätt. Därför vill vi bara ha med de delar som beror på lägre sysselsättning och lägre timlön. Det här är lite lurigt att räkna på (och vi ska erkänna att vi inte till 100% förstår definitionerna och uppdelningen), men vi utgår från proportionerna i figur 1 som visar att Employment 6%/1%, Contracted hours 14%/4% och Wage 14%/5% och kommer fram till att ca 60% av förlusten kommer från lägre sysselsättning och timlön. Då är vi nere på ett barnstraff på 17% av en heltidslön.
4. Därefter lägger vi på pension där vi räknat på 22% (17,21% allmän pension och ca 5% tjänstepension) samt inkomstskatt på 30%. Då hamnar vi på 15% av en heltidslön inklusive pension (notera att det fortfarande är procent av bruttolönen – för en bruttolön på 10 000 kr blir det alltså 1 500 kr netto). För höginkomsttagare är skatten högre (här bör marginalskatten vara relevant). Pensionen kan också se olika ut beroende på inkomst och tjänstepensionslösning. 
5. Nu vill vi dela upp det här på antal barn. Den data vi hittar i artikeln är skillnaden mellan kvinnor och män uppdelat per antal barn är 18% för ett barn, 30% för 2 barn, 37% för 3 barn och 47% för 4 barn samt informationen att “fatherhood penalty” är 4% oavsett antal barn. Gapet här är ett genomsnitt över 10 år och vi har hittills tittat på resultatet över 10 år så vi blandar lite äpplen med päron, men använder ändå det här för att kalibrera. 
6. När vi tittar på antalet deltagare i studien har de flesta två barn och ungefär lika många har 1 barn som 3 barn och antalet som har 4 barn är lågt. Vi gör därför förenklingen att säga att det vi ser för hela samplet också gäller för 2 barn. Sedan justerar vi enligt ovan för antalet barn. Vi tar proportionerna enligt föregående punkt för att få fram 1, 3 och 4 barn. Det visar sig att det marginella barnstraffet hoppar upp lite igen vid barn nummer 4 vilket är lite märkligt och vi väljer istället att anta att det är lika från barn 3 och uppåt. 
7. Vidare antar vi att familjens totala barnstraff är proportionellt mot antal månaders föräldraledighetsuttag och vi räknar med 15 månader. Om en förälder med två barn tar alla 15 månader räknar vi alltså med att hens totala inkomstförlust är 15%. 
8. Slutligen tycker vi att det är rimligt att partnern tar hälften av den kostnaden. 

 

* Sundberg, A. (2024). The child penalty in Sweden: evidence, trends, and child gender. IFAU Working Paper 2024:12. Uppsala: Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy. Tillgänglig via: www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2024/wp-2024-12-the-child-penalty-in-sweden-evidence-trends-and-child-gender.pdf (åtkomstdatum: 25 november 2025).

** Boye, K. (2008). Happy hour? Studies on well-being and time spent on paid and unpaid work. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. Tillgänglig via: https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:199873/FULLTEXT01 (åtkomstdatum: 25 november 2025).

*** Här menar vi hur länge man faktiskt är ledig. Inte hur många dagar man faktiskt tar ut hos försäkringskassan. 

---

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon.