Så mycket kostar 100 000 kr

Blogg


Behöver du ytterligare hjälp? Prova Småspararguidens oberoende rådgivning!


Hur mycket behöver din arbetsgivare egentligen betala för att du ska få 100 000 kr i pension?

För en 35-åring som har 30 år kvar till pension kan arbetsgivaren behöva betala allt mellan 18 000 kr och 100 000 kr. Hur mycket avgifter du får betala och fördelningen mellan räntefonder och aktiefonder kan vara lika viktigt som hur mycket pengar arbetsgivaren betalar in. Här kan både du och din arbetsgivare göra stor skillnad.

Vi börjar med ett bra exempel. Arbetsgivaren väljer att sätta upp en pensionslösning där själva försäkringen är gratis, vilket tex Avanza och Nordnet erbjuder, och du själv väljer att lägga alla pengar i en globalfond med låg avgift (just nu hänvisar vår fondguide till Länsförsäkringar Global Indexnära som erbjuds av både Nordnet eller Avanza). I så fall betalar du endast 0.20% i avgift. Eftersom du har låg avgift och lägger allt i aktier kommer det, om världen och aktiemarknaden fungerar ungefär som den har gjort historiskt*, räcka att din arbetsgivare betalar in drygt 18 000 kr** idag för att du ska ha 100 000 kr när du går i pension.

Skräckexemplet ser ut så här. Arbetsgivaren väljer att sätta upp en lösning med en avgift för själva försäkringen. Den som inte väljer själv hamnar i en hyggligt dyr fond så att den totala avgiften blir 1.5%. Arbetsgivaren är dessutom rädd för att anställda ska klaga ifall deras pensionsfonder kortsiktigt förlorar i värde vid ett börsfall och ser därför till att den som inte väljer själv hamnar i en lösning med så lite som 10% aktier. För alla som inte väljer själva, vilket de flesta inte gör, så kommer arbetsgivaren i det här scenariot få betala 100 000 kr idag för att den anställda ska få 100 000 kr när hen går i pension. Tyvärr är det här scenariot inte helt ovanligt.

Ett mellanscenario som vi uppfattar som mycket vanligt är att man hamnar runt 50% aktier (det känns lätt som ett lagom och bra val) och 1,5% i avgifter. I så fall kostar det arbetsgivaren 55 000 kr idag om du som anställd ska ha 100 000 kr när du går i pension.

De här siffrorna är ingen exakt sanning, men om framtiden ser ut ungefär som historien är det ungefär det här man kan förvänta sig.

Man kan fråga sig varför vissa arbetsgivare betalar 100 000 kr för någonting som bara behöver kosta 18 000 kr. Vi har inget enkelt svar på det, men vi tror att det beror på att arbetstagarna och arbetgivarna kan för lite, vilket inte är konstigt eftersom systemet är komplicerat. Ofta bryr man sig som arbetstagare bara om hur mycket arbetsgivaren sätter av och förstår inte hur stor skillnad det gör på sikt var pengarna hamnar.

Det du själv kan göra som arbetstagare är att

  1. Se till att du väljer den billigaste globala aktiefonden du kan. Ta gärna hjälp av vår fondguide eller ställ en fråga i småspararjouren.
  2. Om du jobbar på en arbetsplats där du själv kan välja försäkringsbolag: se till att välja ett försäkringsbolag där kostnaden för själva försäkringen (ibland kallad skalet) är så låg som möjligt.
  3. Be din arbetsgivare ta kontakt med oss så tittar vi gärna på om någonting kan göras bättre i er tjänstepensionslösning

Om du tycker att det här verkar för svårt eller jobbigt att fixa själv så kan vi hjälpa dig endera via vår pensionsrapport som förklarar vad du ska göra eller genom att boka en tid för oberoende rådgivning.

*Det finns förstås inga garantier för att aktiemarknaden kommer att fortsätta gå bra på lång sikt. Det kan förstås bli ett tredje världskrig, robotarna kan förslava oss eller samhället kan gå helt åt fanders av andra anledningar. För att aktier inte ska gå ordentligt upp över tid så krävs det dock att det händer något riktigt, riktigt dåligt (och i sådana scenarion är det tveksamt om räntepapper är så mycket säkrare så vi ser inga anledningar för en ung person att ha någonting annat än aktier.)

**Vi har räknat med 6% reell avkastning på aktier och 1% på räntor.

Oberoende rådgiving med Småspararguiden

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 10 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.