Så ska Ludvig, 22, bospara

Ludvig är 22 år, tar examen i juni och har gjort allt rätt – buffert, globalfond och CSN-lån till börsen. Nu är hans mål att köpa bostad om 5-8 år. Hur ska han spara då?

Ludvig hörde av sig till Småspararpodden och i avsnitt 72 tog vi upp hans fråga. Den här artikeln är för dig som hellre lyssnar än läser. 

Utmaningen – medellång sparhorisont

Vi tycker att korta och långa sparhorisonter är lättta. 

1. Har du mindre än två år tills du ska använda pengarna rekommenderar vi sparkonto. På så kort sikt överväger risken för kraftiga börsnedgångar att börsen i genomsnitt går mer upp än ner. 
2. Har du mer än 10 år tills du ska använda pengarna tycker vi att du ska ha dem på i aktiemarknaden (dvs i en billig, global aktiefond). Aktiemarknaden är svårslagbar på lång sikt! I genomsnitt kommer pengarna nästan att fördubblas på den tidshorisonten, sparkonto blir mindre säkert ju längre tidshorisonten är eftersom inflationen kan äta upp pengarna och risken att du börsen går mer upp än ner under hela tidsperioden blir mindre ju längre tidshorisont du har. 

De här gränserna är förstås ingen exakt vetenskap, men vi är inte ensamma om att hamna någonstans där. 

Tidshorisonter som Ludvigs mellan 2-10 år är betydligt svårare. 

Tumregeln

En “enkel” lösning är att följa tumregeln

10% aktier för varje år som är kvar tills du ska ha pengarna.

Den här tumregeln är helt enkelt en kompromiss mellan avvägningarna ovan. 

I Ludvigs fall betyder det 50-80% av pengarna i aktiemarknaden. 

Och sedan får han göra om övningen en gång per år och placera om så att en mindre andel är i aktiemarknaden. 

Det kan vara en helt ok kompromiss och är en bra utgångspunkt, men i den här artikeln går vi lite djupare. 

Uppsidan med aktier – 50% i genomsnitt

För att förstå valet bättre är det hjälpsamt att förstå hur stor skillnad det gör i genomsnitt att vara på aktiemarknaden. 

På fem år är den genomsnittliga förväntade avkastningen på aktiemarknaden utöver inflationen nästan 30%*. 

På 8 års sikt är den nästan 50%*. 

Det ska jämföras med ett sparkonto där Ludvig i bästa fall kan förvänta sig att hålla jämna steg med inflationen**. 

Dessa 50% är inga säkra pengar utan ett genomsnitt. Det kanske blir en förlust (se nedan), men det vore inte heller konstigt om Ludvigs pengar dubblades. 

Nedsidan med aktier – förlorar hälften av pengarna vid börskrasch

I andra vågskålen finns risken för en börskrasch. Vid de värsta börskrascherna har börsen tappat ungefär halva sitt värde. Det händer inte ofta, men har hänt ibland genom historien. Senast 2008. 

Det finns förstås ingen garanti för att den inte kan gå ner ännu mer, men vi brukar säga att 50% är vad du ska vara beredd på. 

På 5-8 års sikt är risken något lägre – även om den är ner 50% från topp till botten hinner Ludvig även med lite uppgång före och/eller efter kraschen. Men då ska han också klara av att behålla pengarna på börsen om den kraschar. 

Hur jobbigt är det när börsen går ner?

En parameter – som är den finansbranschen ofta fokuserar för mycket på – är hur jobbigt Ludvig tycker att det är när aktiemarknaden går ner. 

För pensionssparande på 20 års sikt brukar vårt svar vara att du behöver lära dig att leva med börsens svängningar. Du förlorar så extremt mycket på att låta bli. 

För tidshorisonter som Ludvigs är det dock rimligt att ta hänsyn till. Tycker han att det skulle kännas som en fullständig katastrof om det kom en börskrasch och han förlorade mycket pengar är det ett starkt argument för att ha allt eller det mesta på sparkonto. 

Hur flexibel är Ludvig?

En annan ingång är att ju mer konkreta planerna i tid och belopp desto mer talar för sparkonto. Om Ludvig är bestämd på att han vill köpa en villa inom en kilometers radie från sina föräldrar om exakt 6 år och räknar ut att han med sin nuvarande spartakt hinner spara ihop 150% av den kontantinsats han behöver talar mer för sparkonto. Huspriserna kan gå upp, men antagligen inte mer än 50% nominellt. Vill han minimera risken att inte ha råd att köpa huset är sparkonto antagligen säkrast. 

Om han däremot kan tänka sig att vänta 10 år, köpa i ett billigare område eller köpa ett mindre hus ifall börsen går dåligt kan han ha mer pengar på börsen.  

Är det så att hans pengar ändå inte kommer att räcka till det hus han vill ha om han har dem på sparkonto talar det också för att ha dem i aktiemarknaden. Och även om de precis räcker med dagens huspriser är risken ändå ganska stor att huspriserna hinner gå upp till han ska köpa så det krävs viss marginal för att ett sparkonto ska vara ett säkert sätt för honom att få sitt hus. 

Gamla vs nya pengar

Ludvig är i en fas där han troligtvis fortfarande sparar mycket nya pengar i förhållande till hur mycket han redan har. 

Då kan en strategi vara att istället för att sätta en fördelning av aktiefond vs sparkonto nu sätta regeln: 

1. Alla pengar utöver bufferten i aktiemarknaden nu och ett år (eller en annan tidsperiod) till. 
2. Därefter: allt nytt sparande på sparkonto. Det gamla ligger kvar i aktiemarknaden. 

Tänker man så här blir frågan alltså istället när i tiden han ska styra om nytt sparande till sparkonto. 

Exempel:

Antag att Ludvig har 200 000 kronor i sparande nu och sparar cirka 4 000 kronor per månad (vilket blir ungefär 50 000 kronor per år). 

Om han sparar i en billig, global aktiefond ett år till har han då 250 000 kronor. (I verkligheten antagligen mer eller mindre beroende på hur börsen går, men i genomsnitt ungefär så mycket.)

Om han sedan sparar på sparkonto i fem år till hinner han få ihop ungefär 250 000 kronor där också. 

På så sätt riskerar han alltså bara halva sitt framtida kapital även om han har alla pengar i aktiemarknaden redan nu. 

Köpa billigare bostad nu?

Ett alternativ som vi också diskuterar i podden är om Ludvig istället ska använda sitt nuvarande sparkapital för att köpa en billigare bostad. 

Ett bra argument för det är att det då blir ett mindre problem för honom om bostadsmarknaden som helhet går upp jättemycket. 

Om syftet bara är den rena investeringen avråder vi dock. Bostäder är generellt ingen bra investering om det inte är värt mycket för dig att bo i dem och på en så kort tidpunkt blir mäklarkostnader, etc en större del av helheten. 

Om han väljer mellan hyresrätt och bostadsrätt finns det många faktorer att ta hänsyn till och vi kan inte säga vad som blir bäst för Ludvig, men vi tycker inte att han ska ta så stor hänsyn till att han ska köpa en dyrare bostad om fem år. 

För det valet kan han lyssna till Småspararpodden #54, räkna på den verkliga månadskostnaden för båda alternativen eller köpa vår Köpa bostad-kurs.

Flytta till sparkonto när bostadsköpet närmar sig

För den här tidshorisonten kan det vara rimligt för Ludvig att göra en översyn av sitt sparande en gång per år. Och då ska han ha huvudfokus på hur han då tänker om framtiden. Känns bostadsköpet närmare i tiden kan det vara läge att flytta lite pengar till sparkonto. 

Det stora skiftet kommer antagligen 1-2 år innan bostadsköpet. Då brukar det kännas mer konkret att “nu vill jag göra det här och han vet mer om var han vill bo, hur mycket det kostar och om han ska köpa bostaden ensam eller tillsammans med någon annan. 

I det läget rekommenderar vi att flytta över hela den summa han tror att han behöver till ett sparkonto. 

* Vi räknar med 6% årlig genomsnittlig avkastning samt 1% i ISK-skatt (mest) och fondavgift (låg om Ludvig följer våra råd). 

** Inflationsmålet är 2%. Binder han på 5 år hos SBAB får han 2,90% i ränta vilket blir ungefär 2% efter skatt.