Semestrarna du får råd med om du skippar sommarstuga

Att ha en sommarstuga kan vara helt fantastiskt. Men du ska vara medveten om att det ofta blir dyrt och att du hade kunnat få mycket annan semester för pengarna. 

Första ordningens kostnader

Vi börjar med att tänka oss en sommarstuga på 60 kvadratmeter som kostar 2 miljoner kronor att köpa och att du inte lånar alls. Möjligheten att låna återkommer vi till senare.  

Första ordningens kostnader är sådant som faktiskt blir pengar du måste betala varje år. Vi räknar också med en avsättning på 30 000 kronor/år, 1,5% av värdet, till underhåll. Det här är inte en utgift du har varje år och du kan kanske skjuta på den ett tag, men om du vill ha din sommarstuga länge och behålla skicket kommer du att behöva underhålla den förr eller senare. 

Kostnad	Kronor per år
Fastighetsavgift	10 000
El	15 000
Sophämtning	2 000
Vatten och avlopp	6 000
Försäkring	3 000
Internet	2 000
Avsättning till underhåll	30 000
Summa	68 000

I räkneexemplet har vi tjuvkikat lite på Länsförsäkringars uppskattningar av driftskostnader. 

Slutsatsen här är alltså en kostnad på 68 000 kronor per år. Och det är så många räknar på vad en obelånad sommarstuga kostar – inklusive Länsförsäkringar i exemplet ovan. 

“Kostnaden” få pratar om

Problemet är att vi då inte ens har täckt halva kostnaden. Åtminstone om vi inte har en för snäv definition av kostnad utan frågar oss “hur mycket pengar vi hade haft annars”. 

Låt oss säga att alternativet till att köpa en sommarstuga för två miljoner kronor är att placera två miljoner kronor i en billig, global indexfond och att ta ut 4% av de pengarna varje år och lägga på semester. De här alternativen är ungefär likvärdiga på följande sätt:

1. Den förväntade avkastningen på bostäder över riktigt lång tid är någonstans mellan 0 och 1% utöver inflationen. Svenska bostadspriser gick upp otroligt mycket från 90-talskrisen och 30 år framåt, men historiskt och internationellt är det ett undantag och inte en regel. Tittar man exempelvis på svenska bostadspriser från 1875 och framåt framträder en helt annan bild. Vi räknar på 1% förväntad prisökning utöver inflationen vilket är en aning optimistiskt.
   
   Den förväntade avkastningen på aktiemarknaden brukar man däremot räkna med är ca 6% utöver inflationen. Räknar vi bort 1% per år i ISK-skatt och ett uttag på 4% per år har vi just 1% kvar.
   
   Våra alternativ har alltså ungefär samma förväntade avkastning. 
2. I de värsta börskrascherna har börsen förlorat ungefär 50% av sitt värde. Det har inte hänt ofta, men det har hänt några gånger i historien. Det finns förstås inga garantier för att det inte går ner mer, men vi brukar ändå säga att 50% är vad man ska räkna med att man kan förlora om man har pengarna i en bred aktiefond.
   
   Bostadsmarknaden som helhet brukar inte gå ner riktigt lika mycket som börsen, men dels är fritidshus lite känsligare för konjukturnedgångar (de flesta säljer hellre sommarstugan än bostaden om ekonomin inte tillåter båda) och framförallt så köper du inte en bred korg av sommarstugor i hela världen utan en specifik stuga. Och där kan det hända något både med själva huset och med just det området som sänker värdet rejält.
   
   Vi bedömer därför att risken att förlora hälften av pengarna är ungefär lika stor i båda fallen**. 

4% av 2 miljoner kronor är 80 000 kronor vilket betyder att du kan semestra för ungefär 150 000 kronor per år om du skippar sommarstugan*. 

Andra saker att göra för 150 000 kronor

Här är ett förslag på vad en familj med två vuxna och två barn kan göra för 150 000 kronor:

1. Två veckor all inclusive-resa till medelhavet. Kostnad: 60 000 kronor.
2. Två veckor hyrd stuga med ungefär motsvarande standard. Kostnad 20 000 kronor.
3. En vecka på kanarieöarna eller i alperna på höst- eller sportlovet. Kostnad 40 000 kronor.
4. Två helger på Astrid Lindgrens Värld eller något annat barnvänligt. Kostnad 20 000 kronor.
5. Två spakvällar med övernattning för de vuxna. Kostnad 10 000 kronor.

Och om jämförelsen ska vara korrekt så gör du ingenting av det här om du köper sommarstugan utan är där istället. 

Om det här blir bättre eller sämre semestrar än en sommarstuga är en smaksak. Vår poäng är att du ska förstå vad du väljer mellan. 

Andra för och nackdelar

Utöver kronorna per år finns det en hel del andra aspekter att ta hänsyn till:

1. Att ha pengarna på börsen är betydligt mer flexibelt
   1. Om börsen går dåligt kan du strunta i utlandsresor ett år och komma undan betydligt billigare än 150 000 kronor/år. Går värdet på stugan ner är det svårare att kompensera. 
   2. Om du behöver pengarna så tar det någon dag att få ut dem från börsen. Stugan kan ta ett halvår med mycket jobb att sälja. Dessutom uppstår ofta omkostnader i samband med försäljning och flytt. 
   3. Om livet ändrar sig så att du vill använda lite av pengarna. Om du får ett nytt roligt jobb som kräver bil kan du använda börspengarna till bilköpet. Stugan kan du möjligtvis ta lån på, men det är långt ifrån säkert att det går. Att sälja en kvarts sommarstuga är troligtvis svårt. 
   4. När du går i pension kan du med pengarna på börsen börja ta av kapitalet för att leva på och du kan fortsätta semestra på samma nivå ganska många år. 
2. Tycker du att det är roligt eller jobbigt att fixa med trädgård och hus?
   1. Om du är riktigt händig och tycker att byta tak på sommarstugan är en kul semester kan du dra ner underhållskostnaden lite. 
   2. Om du är som jag och tycker att sådana saker är tråkiga och jobbiga ska du tänka in det när du jämför upplevelsen. Eller sätta en kostnad på jobbigheten om du är ekonominörd. 
3. Sommarstugan är billigare att bjuda in kompisar och släkt till än utlandsresor. Värderar du den aspekten får du ta hänsyn till den. 

Hyra ut stugan

Ett sätt att förändra kalkylen till stugans fördel är att hyra ut den. Det kan vara en jättebra grej, men om du inte har hyrt ut förut behöver du ställa dig frågan om du verkligen vill och kommer att göra jobbet så att det inte blir en grej du räknar in när du köper stugan, men sedan faktiskt inte gör. 

Du behöver till exempel fundera på om du själv ska åka dit för att tvätta lakan och kolla städning mellan hyresgästerna eller hur du annars hanterar överlämningarna. 

Hyr du ut via Airbnb får du behålla det mesta av intäkterna själv, men ta hela ansvaret. På vissa platser finns det andra varianter där någon annan gör mycket mer av jobbet åt dig, men då tar de också en större del av kakan. 

Hyr du ut fem veckor per år – vilket är ganska mycket för en sommarstuga med kort högsäsong som du också vill vara i själv – och gör det mesta av jobbet själv kan du dra in 50 000 kronor. 

Då är kostnaden nere på 100 000 kronor per år som du hade kunnat göra annan semester för. 

Ta lån på stugan

Ytterligare ett alternativ som påverkar helheten är om du belånar stugköpet. Vi brukar i allmänhet rekommendera att låna mellan 50-75% på bostaden. Vår bedömning är att risken är lite högre för en sommarstuga och då kan det vara rimligt att låna lite mindre. Vår poäng brukar vara att inte låna mer än att du får pengar kvar efter att ha betalat tillbaka lånen efter en dipp så hur mycket beror på hur mycket vi tror att den kan gå ner. 

Om vi håller fast vid bedömningen 50% som i exemplet är det rimligt att låna 50%. 

Det här beror så klart också på omständigheterna. Vi är inte experter på fastighetsmarknaden så vi kan inte hjälpa till så mycket med den bedömningen, men en herrgård med renoveringsbehov i en impopulär landsända är högre risk än ett litet modernt hus 1,5 timmar från Stockholm där det också bör finnas en efterfrågan för att använda den som permanentbostad. 

Lånet bör göra kalkylen något bättre för sommarstugealternativet – men också göra det mer riskfyllt. Det förändrar dock inte kalkylen i grunden. 

Jag behåller min sommarstuga

Själv älskar jag min sommarstuga och behåller den. Däremot skippade jag en större renovering som jag funderade på för några år sedan för att det inte var värt pengarna. Där tjänar jag nog åtminstone 50 000 kronor per år på att leva med musskit, utedass och enbart kallvatten utomhus. 

* I det här exemplet har vi inte räknat med att du betalar vinstskatt på fastigheten eller transaktionskostnader som stämpelskatt och mäklararvode vid försäljning. Det vill säga vi har räknat stugkostnaderna ganska snällt.