Liberalerna vill att de första 500 000 kronorna på ditt ISK ska vara helt skattefria. Det låter förstås bra, för vem säger nej till lägre skatt? Vi gör det i det här fallet, och tycker det är dags att politikerna slutar peta i den här sparformen.
Vill du hellre lyssna än läsa pratar vi om det här i Småspararpodden #69: Pinkwashing, FI:s 20-årsjubileum och sågning Liberalernas ISK-förslag
Från och med i år är de första 300 000 kronorna på ISK skattefria – ett förslag som Liberalerna drev igenom inom Tidöregeringen trots att vi på Småspararguiden klagade på DN Debatt. Inför valet i höst vill partiet gå vidare och höja gränsen till 500 000.
Deras argument är att fler ska uppmuntras att spara till buffert, boende och pension. Problemet är att det inte stämmer – varken som ekonomisk analys eller som praktisk sparstrategi. Här förklarar vi varför.
1. Sänkning av ISK-skatt triggar skatteplanering, inte sparande
Liberalerna hänvisar till att 450 000 nya sparare öppnat ett ISK-konto sedan fribeloppet infördes. Men att människor öppnar ISK-konto är inte samma sak som att fler börjar spara. Istället kan det handla om en effekt av vad den här typen av regler skapar: skatteplanerare. Man börjar räkna på hur mycket frun har på sitt ISK, vad föräldrarna har, om man kan flytta pengar till barnen. Risken är alltså att de nya ISK-kontona som öppnas efter sänkt skatt har initierats av människor som redan har egna konton – och öppnar nya till sina anhöriga.
Kalla det bulvansparande, optimering eller skatteplanering eller vad du vill – effekten är densamma. Och det behöver nödvändigtvis inte bero på att människor blir giriga i just
det här fallet, utan för att systemet bjuder in till det.
2. Din buffert ska inte ligga på börsen
Liberalerna blandar ihop äpplen och päron i sitt förslag, när de skriver att “Det ska vara enkelt och uppmuntras att spara till buffert, boende eller pension – och skapa självständighet, trygghet och egenmakt.” Men en buffert som du behöver inom ett fåtal år hör hemma på ett sparkonto – inte på ett ISK-konto med pengarna på börsen. Kommer det en finanskris och börsen halveras är pengarna borta precis när du behöver dem.
3. Dåligt för långsiktiga sparare och öppnar Pandoras ask
Sparande på börsen handlar om decennier. Att politiker år efter år justerar ISK-skatten upp och ned gör det omöjligt att planera. Det är precis det som är dåligt för långsiktiga sparare. Det är helt enkelt fel att ändra spelreglerna för ett 40-årigt spel.
När man börjat peta på skattefria belopp kommer andra med sina egna idéer. Det öppnar en dörr som är svår att stänga. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill sänka gränsen till 50 000 kronor. Socialdemokraterna vill höja skatten för den med över tre miljoner på ISK. Det skulle bli som att införa ett slags smyg-förmögenhetsskatt. Pandoras ask har därmed öppnats och istället för enkla, stabila regler får vi ett krångligt system där klåfingriga politiker är inne och petar.
4. Finansbranschen jublar – det borde få dig att ana oråd
Banker och värdepappersbolag tjänar mer när skatten på sparande sänks. Självklart var de positiva till förslaget i sina remissyttranden. Det är ungefär lika informativt som att fråga en glasskiosk om det är en bra idé att sänka momsen på glass. Konsumentverket och Finansinspektionen som har ett konsumentskyddande uppdrag lämnade trots det inga synpunkter i sina remissyttranden. Det var egentligen bara Konjunkturinstitutet som var inne på samma saker som oss. Och då lät det såhär:
“I sin nuvarande utformning bedöms förslaget vara ineffektivt eftersom skattesänkningen i stor utsträckning skulle gå till personer som redan sparar. Förslaget bedöms också leda till samhällsekonomiska kostnader i form av till exempel skatteplanering.”
5. Det är ett dyrt sätt att hjälpa fel personer
Förslaget kostar flera miljarder. Om syftet verkligen är att få fler att börja spara hade det varit mer effektivt att ge pengarna direkt till de tiotusentals som faktiskt behöver komma igång att spara. I stället subventionerar man i första hand dem som redan sparar mer än 300 000 kronor. Det vill säga, inte de som helt saknar sparande idag.
6. Försämrar sparande i pensionsförsäkringar
Sparande till pension är viktigt, och därför skattegynnat med en schablonskatt som är hälften så hög som på ISK. Med ett fribelopp på ISK blir det bättre att spara privat än genom tjänstepension. Det här krånglar till sparandet och öppnar för mer skatteplanering.
Så – vad borde man göra i stället?
Forskarnas förslag är konsekvent: rulla tillbaka fribeloppet och sänk schablonskatten på ISK generellt i stället. ISK-skatten var ursprungligen konstruerad så att den skulle vara neutral – inte ge en skattefördel jämfört med ett vanligt VP-konto. Sedan dess har ett fast påslag om en procentenhet tillkommit utöver statslåneräntan, något som inte var en del av den ursprungliga konstruktionen och som gjort ISK dyrare än vad som var tänkt. Att ta bort det påslaget är en renare lösning som gynnar alla ISK-sparare lika och inte kräver att Skatteverket håller reda på vem som har hur mycket och hos vem.
Lämna ett svar