Topp fem skitprodukterna på finansmarknaden 2020

Blogg

Nu firar vi femårsjubileum för vår årliga lista över de fonder och produkter på finansmarknaden som vi anser vara sämst för kunderna. Se upp för Söderberg & Partners Proaktiv-fonder, Nordeas Stratega-fonder, Strukturinvests strukturerade produkter, Max Matthiessens Navigerafonder och Nordnets Smart-fonder!

Plats 1: Söderberg & Partners Proaktiv-fonder

Jyllandsposten 2 september 2019

Inget verkar kunna rubba Söderberg & Partners från den förstaplats som de intog för fem år sedan när vi började lista dåliga finansprodukter. Affärsmodellen har länge varit att ge privatpersoner och företag gratis “fristående rådgivning” för att sedan hänvisa kunderna till sina egna dyra Proaktiv-fonder och/eller se till att få höga provisioner. När regelverket stramades åt började bolaget också erbjuda modeller utan provisioner. Det är ett steg i rätt riktning, men säljandet av de egna fonderna verkar dock inte avstanna.

Sedan förra året har ytterligare 2 miljarder kronor stoppats in i fonderna som nu förvaltar 74 miljarder kronor. I och med det ökar Söderberg & Partners avgiftsuttaget till 1,2 miljarder kronor per år. Vi träffar fortfarande många konsumenter som betalar fondavgifter och kapitalavgifter på totalt över 2,6% av kapitalet varje år efter att ha fått “råd” från Söderberg & Partners. Efter 30 års sparande innebär det att man förlorat hälften av sitt kapital.

Det är inte bara vi som beklagar oss över Proaktivfonderna. Kritiken är omfattande och tål att upprepas från tidigare år:

  • “Transparensen är urdålig, avgifterna är höga och avkastningen svag”, sa fondexperten och tidigare statliga utredaren Stefan Engström i SVD.
  • ”Dyrt och dåligt”, sa Erik Lindholm, biträdande chef för Finansinspektionens avdelning för konsumentskyddstillsyn till SVD.
  • “Det strider mot god marknadsföringssed”, sa Malin Fors på Konsumentverket till Expressen.
  • “En dyr och riskabel produkt från andra sidan sundet”, sa pensionsexpert till danska tidningen Berlingsk när Söderberg & Partners nyligen lanserade samma affärsmodell i Danmark.

Danske Finanstillsynet riktade förra året kritik mot upplägget och konstaterade att det skedde överträdelser mot lagen och tydliga intressekonflikter i att ge råd och sälja egna fonder samtidigt. Söderberg & Partners valde då att avveckla sin danska fond.

Danska Finanstilsynet 30 augusti 2019

Någon liknande skrivelse har svenska Finansinspektionen inte skickat till Söderberg & Partners såvitt vi vet.

Utöver att förvalta några av Sveriges dyraste fonder utreds Söderberg & Partners fortfarande av Konkurrensverket för misstänkt försäkringsfusk och riggade upphandlingar, skrev Sveriges Radio 2017.

Plats 2: Nordeas Strategafonder

Nordea ligger kvar på andra plats med sina Strategafonder. Vi upprepar kritiken från förra året:

Alla storbanker har fonder som deras personliga bankmän/rådgivare säljer lite extra. Oftast erbjuds olika varianter från en ren räntefond till en ren aktiefond och däremellan diverse blandfonder. Vår erfarenhet från att ha pratat med hundratals konsumenter är att dessa fonder väljs uteslutande ut av bankernas säljare. Inte i något fall har konsumenten själv tagit initiativ till att spara i dessa fonder. Värst bland bankerna är Nordea med sina fonder Stratega Ränta, Stratega 10, Stratega 30, Stratega 50, Stratega 70 och Stratega 100* som har avgifter på 0,70-1,61%.

Fonderna startades 2003 och fick redan då hård kritik från Joel Dahlberg i SVD för att primärt utgöra kassako för banken. Då med 62 miljarder kronor. Idag 153 miljarder, vilket visserligen är 7 miljarder färre än förra året.

“Dessa fond-i-fond har klart högre årlig avgift än snittet än sina kategorier och det verkar uppenbart att Nordea prioriterat att sälja dem. Inget konstigt med det, dyra fonder ger större intäkter för banken.”, skrev Jonas Lindmark på Morningstar i en krönika.

Det är svårt att försöka sig på att utvärdera fonderna. Eftersom de är blandfonder saknar de antingen jämförelseindex eller jämför sig med något index som har en annan andel aktier, vilket gör jämförelsen irrelevant. Vi kikade därför på hur det gått för Nordeas rena aktiefond jämfört med att investera i ett globalt index.

Källa: Morningstar.se

Nordeas Aktieallokering har systematiskt underpresterat jämfört med det välkända globala indexet MSCI All Country World Index.

Siffrorna är tydliga: sedan start har fonden gått upp 218% medan världsindex gått upp 277%. Skillnaden motsvarar precis den långsiktiga effekten av den höga avgiften. Nordea tar alltså ut onödiga avgifter för dessa fonder på c:a 2 miljarder kronor per år utan att ge något mervärde tillbaka till spararna.

Plats3: Strukturinvests strukturerade produkter

Strukturerade produkter är en styggelse, och har länge varit. I vår nyligen utgivna bok Mer pengar för pengarna beskriver vi saken såhär:

De allra sämsta egenskaperna hos finansbranschen samlas i något som kallas strukturerade produkter. Det är ett samlingsnamn på krångliga sätt att spela på aktier och andra tillgångar. Ofta innehåller de komplicerade formler för när du får pengar och inte. […]Andra varianter utlovar en trygg ränta och samtidigt en möjlighet att få högre avkastning om något särskilt händer på marknaden. Många produkter har dock höga risker som inte redovisas tydligt.

Skärmdump från Finansinspektionens Youtube-kanal. Småspararguidens montage.

Utöver att strukturerade produkter är komplicerade att förstå sig på och ofta innebär höga risker medför de nästan alltid höga avgifter. Inte sällan finns det tre olika aktörer som på något sätt ska ha betalt: en bank, en produktkonstruktör och en säljare. En vanlig avgiftsmodell är 2 procent i startkostnad plus en löpande årlig kostnad på 1–2 procent. Det finns också mardrömsexempel där avgifterna varit över 40 procent av insatt belopp.

Finansinspektionen har länge beklagat sig över marknaden för strukturerade produkter och har ägnat en särskild rapport och ett seminarium åt frågan. Där menade myndighetspersonerna att ”med stor systematik gör man inte annat än att lura kunderna” och sa dessutom att ”en konsument som på riktigt förstod produkterna hade förmodligen aldrig köpt dem”.

På senare tid har flera fall av vårdslös rådgivning tagits upp av branschorganisationen för försäkringsförmedlare, Insuresec. Om försäljningen av strukturerade produkter skriver de följande:

Disciplinnämnden konstaterar att konsumenter endast undantagsvis har den matematiska och finansiella kunskap samt erfarenhet av finansiella instrument som krävs för att kunna bedöma de risker som är förknippade med den aktuella typen av produkter. Disciplinnämnden konstaterar vidare att produkternas riskegenskaper också ställer krav på att kunden har en god finansiell förmåga och önskan att bära de risker som produkterna medför, men att konsumenter mycket sällan har en sådan finansiell förmåga eller riskönskan. Sammantaget innebär detta att produkterna också mycket sällan är lämpliga för konsumenter.

Insuresecs disciplinnämnd 2019

Trots denna breda och välkända kritik finns det fortfarande bolag som livnär sig på att lura in konsumenter i dessa produkter. På förra årets lista tog vi upp Exceed som nyligen fick sina tillstånd indragna av Finansinspektionen. Strukturinvest är ett bolag som ägnar sig åt likadan verksamhet vilket även bekräftas när de nyligen tillkännagav att de tar över handeln i de produkter som Exceed lämnat efter sig. 

Källa: Strukturinvest.se

Under våra rådgivningsmöten med konsumenter har vi vid otaliga tillfällen sett exempel på när Strukturinvest står för produkterna, det egna dotterbolaget Svensk värdepappersservice för det juridiska och deras anknutna ombud för säljet. Vi konfronterade därför Strukturinvests kommunikatör Joakim Sandén med en enkel fråga:

Ni har genom ert dotterbolag Svensk Värdepappersservice en diger lista av anknutna ombud där flertalet ofta förekommer i klagomålsärenden till ARN och Finansinspektionen för att ha sålt strukturerade produkter till småsparare. Det förfarandet påminner mycket om det Exceed och deras ombud varit kritiserade för. Hur ser ni på det och hur säkerställer ni att era ombud inte agerar vårdslöst?

– Svensk Värdepappersservice är ett värdepappersbolag med egna tillstånd, egen styrelse och egna kontroller. Vi genomför regelbundna kontroller på SVP och alla övriga värdepappersbolag och banker som förmedlar våra produkter.

Vi är inte nöjda med svaret eftersom Strukturinvest äger, och därmed fullt ut kontrollerar, sitt dotterbolag och dess säljare. Vi ser samma problematiska beteende som Exceed uppvisat och hoppas att Finansinspektionen granskar verksamheten med samma glasögon. Många konsumenter har drabbats av höga avgifter, försäljning med intressekonflikter och för högt risktagande. Skitdåligt helt enkelt.

Plats 4: Max Matthiessens Navigera-fonder

På samma sätt som Söderberg & Partners biter sig fast på vår topplista finner vi fortfarande Max Matthiessen och deras motsvarande fonder. Upplägget är detsamma med gratis rådgivning som hänvisar till egna dyra fonder, fast i något mindre skala. Förra året kastade fonderna in handduken inom ramen för premiepensionen och försäljningen av Navigerafonderna verkade också ha stagnerat utanför premiepensionen. Spararna tar även 2019 ut mer pengar än de satte in. “Sticky money” brukar finanssäljare beskriva folks pensionspengar. Här ser vi exempel på att folk faktiskt är på väg ut ur Navigerafonderna.

Montage från årsredovisning för Max Matthiessens Navigera AB 2019 och 2018.

Siffrorna pekar på ett trendbrott där deras största fond Navigera Aktie 1 hade mer utflöden än inflöden 2018.

Plats 5: Nordnets Smart-fonder

Nätbankerna Avanza och Nordnet marknadsför sig som det avgiftsfria alternativet och är måna om att det skall vara lätt att flytta sitt sparande. Något de inte är lika pratsamma om är att de tar igen de uteblivna avgifterna på att istället lägga sina kunder i lite dyrare så kallade entréfonder. Alla banker har nämligen en fond som man automatiskt hamnar i när man flyttar in eller öppnar en ny pensionsförsäkring. Nordnet hade tidigare för det syftet fond-i-fonden Nordnet Balanserad med avgift 0,49% och med ungefär hälften av pengarna investerade i aktier. Avanzas motsvarighet är fonden Avanza 75 med avgift 0,69% och 75% av pengarna i aktier. Det står såklart kunderna fritt att byta fond senare, vilket vi också är noga med att påpeka när vi ändå rekommenderar flyttar till dessa banker, men många är som bekant väldigt passiva i de här frågorna av ointresse, okunskap eller naivitet.

I januari 2019 lanserade Nordnet tre nya fonder; Nordnet Smart 5, 10 och 15 som på flera sätt ersatte de tidigare fond-i-fonderna. De nya fonderna utmärker sig med att vara betydligt krångligare och dyrare, något vi kritiserat utförligt i ett separat blogginlägg.

Småspararguidens montage från tidigare artikel

De passiva spararna tvångsförflyttades i samma veva till Smart 10 och fick se sina avgifter öka från 0,49% till 0,89%. Vi har träffat flertalet kunder som drabbats av detta utan att vara medvetna eller förstå innebörden. Idag förvaltas 1,5 miljarder i Smart 10 och ytterligare totalt en miljard i de andra varianterna.

Om det bara hade handlat om att Nordnet tar lite högre betalt än vad de måste för sin fond, och att de påtvingat många kunder den, så hade inte det varit tillräckligt för att tas upp bland övriga skitfonder. Det är ju standard bland i stort sett alla banker och försäkringsbolag och Nordnet är varken störst eller dyrast. Tyvärr finns det en annan aspekt som vi vill belysa som visar på hur tokigt det kan bli när ett fondbolag försöker vara så smarta att det istället blir riktigt dåligt.

Nordnets Smart-fonder har en siffra i sitt namn som på fikonspråk beskriver vilken ex-ante-volatilitet fonden ämnar hålla. Det innebär i praktiken att fonden anpassar hur stor del av pengarna som investeras på börsen utifrån hur mycket marknaden bedömer att börskurserna framöver kan fladdra upp och ned. Om marknaden tycker att allt är lugnt kommer fonden öka på andelen aktier och när det känns osäkert minskas andelen istället. Eftersom de flesta kunderna i det här sparsegmentet är passiva pensionssparare med lång sparhorisont är i stort sett alla experter överens om att man bör vara tungt investerad i aktiemarknaden. Personer under 55 år bör i princip alltid ha 100% aktier. Trots det har Nordnet Smart 10 i allmänhet bestått av c:a 50% aktier. Under raketåret 2019 gick globalfonder upp 33% medan Smart 10 gick upp 11%. Den stora skillnaden förklaras sannolikt till största del av den låga aktieexponeringen.

Ännu värre gick det under coronavåren. Fonderna tog smällen av börsnedgången men fick på grund av sin “smarta” algoritm inte vara med på uppgången som följde eftersom aktieexponeringen automatiskt dragits ned till 12%.

Källa: Nordnetbloggen juni 2020

Den usla utvecklingen kommenterades föredömligt av Nordnets förvaltare i det egna månadsbrevet i juni i år:

Smartfondernas riskmodell reagerade på det kraftiga fallet och baserat på hur tidigare krascher utvecklats över månader innan de slutligen når botten så sänktes risken ordentligt i portföljerna. Exponeringen mot framförallt aktiemarknaden minskades med uppemot 80% för att vara förberedd inför eventuell fortsättning på raset. När den normala krisutvecklingen uteblev och det istället skedde en helt unik V-formad återhämtning missade Smartfonderna detta och halkade efter jämförelseindex. Återigen något vi inte är nöjda med och har använt för att förbättra modellen. I Smart 10 minskade aktieexponeringen från omkring 50% till 12 % snabbt samtidigt som den realiserade portföljrisken steg.

Nordnet Smart månadsbrev juni 2020

För att sammanfatta: fonderna är oskäligt dyra, medvetet krångliga, påtvingade på passiva sparare, för lågt exponerade mot aktiemarknaden och uppenbarligen i sin design dåligt rustade för kriser.

Hur gick det för aktörerna på förra årets lista?

Förra årets lista bestod av:

  1. Söderberg & Partners Proaktivfonder
  2. Nordeas Strategafonder
  3. Exceeds strukturerade produkter
  4. Max Matthiessens Navigerafonder
  5. HSB bosparande

Borta från listan är Exceed och HSB. Exceed blev nyligen av med sitt tillstånd när Finansinspektionen i princip stängde deras verksamhet på grund av samma kritik som vi gett dem i dessa listor.

Småspararguidens montage

HSB har tagit till sig av kritiken som vi och andra riktat mot deras samarbete med Swedbank. Det mynnade ut i att föreningen bytte bank till Danske Bank. Vi tyckte inte att det blev jättebra, men åtminstone bra mycket bättre och de kvalar därför inte längre in på den här listan.

Småspararguidens montage

Vad gör du om du har någon av dessa produkter?

För det första finns det ingen anledning att gråta över spilld mjölk. För att genomskåda “rådgivarnas” säljknep behöver du i princip ha pensionsfrågor som yrke.

För det andra ska du förstås byta till något bättre. Om du vill ha hjälp av oss har vi en gratis Sparguide för privat sparande och vi tipsar om de billigaste aktiefonderna i vår Fondguide. Om du vill ha en genomgång av ditt pensionssparande för att sänka avgifter och maximera andelen aktier på för det långsiktiga sparandet erbjuder vi en betaltjänst som ger dig en pensionsrapport med en åtgärdslista. Du är förstås också välkommen att träffa oss för individuell oberoende rådgivning.

Självklart kan du också anlita någon annan än oss. Se bara till att de är oberoende och inte bara fristående. Om de ger gratis råd eller tar betalt i % av kapitalet ska du akta dig.

Våra kriterier

Hur hamnar man på vår skitlista? Vi plockar fram det klassiska politikersvaret: det är en samlad bedömning. Här är några av sakerna vi tittar på:

  • Höga avgifter. I brist på vetenskapligt underlag som styrker att det finns mervärde i att betala högre avgifter anser vi att de är onödiga. Fond-i-fonder är ett typexempel med ett lager av avgifter ovanpå de underliggande fonderna.
  • Hur många kunder som drabbas. Större fonder och mer pengar är värre.
  • Huruvida konsumenterna har haft en transparent och ärlig chans att förstå och bedöma rimligheten i avgiftsuttag kontra värde.
  • Ett tydligt definierat jämförelseindex som man gärna jämför sig med.
  • Om produkterna säljs genom intressekonflikter.
  • Om produkten inte följer de vetenskapliga rönen för sunt sparande.
  • Om produkterna förekommer i klagomål till myndigheter.

Fler listor

För våra återkommande läsare kan denna genomgång lätt förväxlas med vår årliga genomgång av de bästa och sämsta fonderna inom PPM-systemet.

Eftersom premiepensionen är så fylld av skitfonder förtjänar den nämligen en separat lista.

* Fonden Nordea Stratega 100 namnändrades till Nordea Aktieallokering i augusti 2018

Oberoende rådgiving med Småspararguiden

Om författaren

Patrick Siegbahn

Patrick Siegbahn är teknisk fysiker, placeringsrådgivare, grävande finansgranskare och grundare till Småspararguiden. Läs mer om honom här.