Dagens Industri har nyligen publicerat ett antal artiklar om dyra aktiva fonder som i själva verket är indexkramare. Vi förklarar vad det handlar om och varför indexkramarna egentligen inte är sämre än fonder som är aktiva på riktigt – men ändå mer provocerande.
Lyssna också gärna på avsnitt 88 av Småspararpodden som bland annat handlar om fonderna som knappt försöker slå index.
DI:s granskning
Frida Bratt och Dagens Industri har nyligen publicerat en artikelserie där de går igenom aktivitetsgraden i landets tio största Sverigefonder och tjugo största globalfonder. De tittar på två nyckeltal – aktiv risk och aktiv andel – som mäter hur mycket fonden avviker från index.
De dyra fonder som granskats presenteras som aktivt förvaltade, vilket betyder att förvaltarna försöker att slå börsen. DI:s poäng är att många inte försöker särskilt mycket utan är försiktiga med att avvika från index. Och då kan man förstås undra varför man ska betala en mångdubbelt högre avgift än en indexfond.
Därför gör storbankerna så här
Storbanker, och en del andra, har säljare som ofta kallas rådgivare eller personlig bankmän. De träffar kunder som har roligare intressen än finansiell teori och vet därför inte att forskningen rekommenderar billiga indexfonder.
Det här utnyttjar säljarna genom att ge “råden” att köpa bolagets egen fond som kostar 5-10 gånger så mycket som en billig indexfond.
För att motivera de högre avgifterna behöver banken kunna hävda att fonderna levererar ett mervärde – ofta genom att smarta förvaltare väljer rätt aktier så de kan slå index. Det är svårt att argumentera för de här prisnivåerna för en indexfond vars uppgift bara är att följa index.
När kunden väl har placerat pengarna är däremot det bästa för banken att kunden gör så lite som möjligt.
Det här gör att banken agerar försiktigt:
- Om fonden går mycket bättre än index är det förstås kul och positivt för försäljningen, men gör ändå inte jättestor skillnad. Duktiga säljare som säljer till kunder med begränsad kompetens klarar det rätt bra även utan en exceptionell avkastning.
- Om däremot fonden går så dåligt att det sticker ut även jämfört med andra bankers liknande fonder blir däremot konsekvenserna större. Då blir det skriverier och banken tappar trovärdighet.
Resultatet blir att bankernas fonder blir just lite lagom indexkramande och att de oftast går någon procent – det vill säga avgiftsuttaget – sämre än motsvarande indexfond vilket vi har visat i vår årliga sammanställning av storbankernas kassakofonder.
Vi har träffat förvaltare på storbank som slutat för att deras mandat att avvika från index var så snävt att det var helt omöjligt att tjäna ihop avgiften ens om man tror på sin egen förmåga att slå index.
Inte sämre – men mer provocerande
Hur illa är det här då?
Vi tänker oss två lika dyra fonder:
- Indexkramaren: En fond som låtsas vara en aktiv förvaltad fond, men i själva verket är en indexfond eller åtminstone ganska lik en indexfond.
- Aktiespelaren: En aktivt förvaltad fond som faktiskt gör ett allvarligt menat försök att slå index.
Vi själva skulle fortfarande välja Indexkramaren eftersom den har bättre riskspridning.
Men vi håller samtidigt med om att det är ännu mer provocerande med någon som inte ens försöker slå börsen än med någon som genuint tror att hen kan det och försöker. Även när den senare har fel och misslyckas.
Vad är aktiv risk och aktiv andel?
Varning för överkurs. Nu går vi in på saker du absolut inte behöver veta. För att placera dina pengar rätt behöver du inte veta något om det här utan det räcker med att kolla i vår Fondguide och köpa den billigaste globala indexfonden när du ska köpa aktiefonder.
De två måtten som används i DI:s granskning är:
- Aktiv risk. Eller tracking error på engelska. Det är ett mått på hur mycket den historiska avkastningen har varierat jämfört med sitt jämförelseindex. Om jämförelseindex är ett sparkonto utan ränta blir den aktiva risken densamma som standardavvikelsen i fonden. En indexfond som följer sitt jämförelseindex väldigt exakt får en väldigt låg aktiv risk.
- Aktiv andel. Här tittar man istället på en ögonblicksbild över innehaven och mäter avvikelse. Man kan tänka att man utgår från index, tänker sig att den aktiva förvaltningen tar någon procent här och där från vissa aktier och istället lägger dem på andra aktier och mäter hur många procentenheter som totalt sett har flyttats.
Har fonden exakt samma aktier till exakt samma vikter som jämförelseindexet blir den aktiva andelen 0. Äger fonden bara aktier som inte alls ingår i indexet blir den aktiva andelen 100%.
Exempel aktiv andel: Det finns 10 bolag på börsen som är lika mycket värda. En indexfond placerar alltså 10% i varje. Tänk att en aktivt förvaltad fond placerar 10% i 8 bolag, skippar bolag 9 helt och istället lägger 20% i bolag 10. Då blir den aktiva andelen 10%. Jämfört med index har fonden tagit 10% från aktie 9 och istället lagt dem i aktie 10.
Var går gränsen för en aktivt förvaltad fond?
Var gränsen ska gå för vilken aktiv risk eller aktiv andel som ska klassas som “riktig” aktiv förvaltning finns det förstås inga objektiva definitioner för. Det finns tumregler som en del fonder i granskningen inte riktigt lever upp till, men det är också värt att påpeka att alla fonder som granskats har en högre aktiv risk och aktiv andel än vad indexfonder brukar ha. Hade en riktig indexfond haft en så hög aktiv risk hade de tvärtom fått välförtjänt kritik för att de var dåliga på att följa sitt index.
Det rör sig alltså inte om rena dolda indexfonder utan om den försiktiga mellanmjölksvarianten som DI kallar indexkramare. Så klart prissatta som halvfina viner.
År 2015 drev Aktiespararna en process mot Swedbank Robur för att deras två fonder Allemansfond och Kapitalinvest haft en aktiv andel på 30%, det vill säga hälften av vad som anses vara rimligt. I DI:s sticker Nordea Swedish Stars och Swedbank Robur Sverige ut med en aktiv andel på knappt 45% och en total avgift på 1,5% respektive 1,3%. Allra lägst aktiv andel har Folksam LO Världen med 35%, men den har också en total avgift på 0,46% vilket är som en lite för dyr indexfond. Sammantaget blir bilden att det här inte är en skandal på samma nivå som för de gamla Swedbank Robur-fonderna.
I fallet med Swedbank Robur avfärdade ARN ärendet för att det var för svårt att hantera för myndigheten. Aktiespararna försökte få med Konsumentombudsmannen på att driva ett pilotfall i tingsrätten, men det avfärdades. Ingen av kunderna valde att driva frågan själv mot banken med risk för att behöva stå för bankens rättegångskostnader. Vi vet därför inte var gränsen går, för det har inte prövats rättsligt i Sverige.
Jämförelseindex blir viktigt
Definitionerna av aktivitetsmått gör också att jämförelseindex blir viktigt.
De flesta fonder har till exempel ett hållbarhetsurval, men en del väljer att köpa ett specialanpassad index som gör samma hållbarhetsurval som fonden medan andra väljer ett bredare index. Den första varianten ger en lägre aktiv risk och lägre aktiv andel.
Det finns också andra knep att ta till när det gäller aktiv andel. DI kritiserar Länsförsäkringar för att de inte redovisar sin aktiva andel och Länsförsäkringar försvarar sig med att den är lätt att manipulera. De påpekar till exempel att man kan höja sin aktiva andel genom att bara köpa A-aktier och skippa B-aktierna. Man kan också tänka sig att man struntar i investmentbolagen och istället bara direktäger portföljbolagen. Eller tvärtom.
Vi har inte gjort någon analys av hur stor påverkan de här sakerna har. I sak har Länsförsäkringar rätt, men om det är en bra anledning att inte publicera måttet är tveksamt.
Aktiv risk påverkas inte av trick som A- eller B-aktier och är på så sätt mindre lättmanipulerat.
Det är också rätt stor skillnad i riskprofil mellan att skippa Microsoft för att köpa mer i liknande bolag som Apple eller att skippa Microsoft för att istället köpa ett oljebolag. För den aktiva andelen spelar det ingen större roll, men den förväntade aktiva risken blir betydligt högre om man gör det senare.
Den aktiva risken är ett historiskt mått som säger något om hur det har sett ut. Vad vi förstår finns det inte heller någon starkt hållen standard utan olika fonder kan mäta den på olika tidshorisonter vilket försvårar jämförelsen.
Sammanfattningsvis skulle vi ändå hellre titta på aktiv risk för att utvärdera hur aktiv en fond är över tid, men aktiv andel kan vara ett komplement för att få en ögonblicksbild.
Fast i verkligheten tittar vi förstås sällan på de här måtten alls utan på avgiften.
Svårt att hänga med – köp indexfonder
Har du läst ända hit och tycker att det här är krångligt att förstå?
Köp en billig, global indexfond istället.
Lämna ett svar