Är ränteplaceringar en bra krockkudde?

Småspararjouren

FRÅGA: Vad anser ni om att köpa räntefonder, vare sig det är korta eller långa, med teorin att de ska agera krockkudde för resten av portföljen?

Idag är ränteläget inte gynnsamt för räntefonder, det vet jag. Men om dessa gör så att portföljen blir mindre volatil kan vara värt det. Det man förlorar på räntefonderna bör vägas upp av aktiefonderna.

I slutändan förlorar man pengar på avkastningen om man inte har 100% aktiefonder, men samtidigt får man en portfölj som tappar mindre i tider av orolighet. Jag ställer mig frågan, vad är bäst, att öka sina pengar maximalt genom hög avkastning eller acceptera en något mindre avkastning och i stund minska sina förluster.

 

SVAR: Det korta svaret är att man ska ha 100% aktier om man sparar på lång sikt. På kort sikt kan en krockkudde vara bra, men då tycker vi att ett sparkonto är bäst. Det lite längre svaret delar jag upp i tre delar.

1. Ska man ha alla sina sparpengar i aktier?

Här är svaret att det beror på. För riktigt långsiktigt sparande tycker vi att man ska ha alla pengar i aktier. Om man har mer än 10 år kvar till pensionen tycker vi absolut att man ska ha enbart aktier i sitt pensionssparande. På så lång sikt är aktier oftast bäst.

För annat sparande är det inte lika självklart. Det beror på vad man sparar till, om man har höga bostadslån och hur mycket man är beredd att spela med pengarna.

I vår Sparguide hjälper vi till att reda ut vilken andel aktier som är lagom.

2. Var ska man ha pengar som inte är i aktier?

Här tycker vi att man bör ha pengarna på ett vanligt sparkonto just eftersom ränteläget är så lågt. Köper man en hyggligt säker räntefond är den förväntade avkastningen negativ och då är ett vanligt sparkonto bättre.  Vill man få upp räntan några tiondels procent har vi några tips för det.

3. Utvikning om räntor som krockkudde

För att besvara din fundering om krockkudde i portföljen vill jag först reda ut var avkastning från räntefonder kommer ifrån. Det går att se på olika sätt, men här delar jag upp det i följande 4 källor.

  1. Det som teoretiskt brukar kallas riskfri ränta och som i praktiken är räntan på en väldigt säker statsobligation minus inflationen
  2. En extra riskpremie du får för att kompensera för risken att den som ställt ut obligationen inte kan betala tillbaka pengarna. I finansbranschen kallar vi risken att för att inte få de pengar man har rätt till för kreditrisk. Du får alltså högre ränta för att du tar en högre kreditrisk.
  3. En “rullnings”-effekt som kommer av att långa obligationer har bättre ränta än korta obligationer.Tänk dig att din räntefond köper en obligation som har 5 år till förfall, håller dem ett år och sedan rullar genom att sälja den obligation som nu har 4 år till förfall och istället köpa en med 5 år till förfall. Om inget annat ändras så är räntan på en 5-årig obligation hela tiden lite högre = priset är lägre jämfört med den 4-åriga obligationen. Om räntemarknaden står still kommer du därför köpa en något billigare 5-årig obligation och sedan säjla den som något dyrare 4-åring ett år senare. Och då köper du istället en ny billig 5-åring.
  4. Prisförändringar på obligationen som beror på att räntorna går upp eller ned mer än vad marknaden trott.

Här är 1 och 3 de säkra korten som inte handlar om spekulation och eftersom summan av dem minus avgifter för en räntefond blir negativ rekommenderar vi sparkonto.

Den stora anledningen till att räntor är krockudde i en portfölj är att de helt enkelt rör sig mindre än aktier och det är samma för ett sparkonto. Det kan dock finnas ytterligare en krockkudde-effekt om priserna på obligationer är negativ korrelerad med aktier. Dvs att priserna på obligationer går upp när priserna på aktier går ned.

Det här gäller absolut inte 2. Det är i stort sett samma risk som för aktier och marknaden fungerar därefter. Att aktiepriserna går ned brukar dels sammanfalla med att en del företag får betalningsproblem så att de som har obligationerna faktiskt inte får sina pengar och dels brukar en marknad som vill betala mindre för riskfyllda aktier också vilja betala mindre för riskfyllda obligationer.

Återstår då 4. Här finns det goda teoretiska argument för att det finns en viss sådan effekt. Att aktiepriserna går ned brukar betyda nedgång i konjunkturcykeln, då sänker riksbanken sina styrräntor för att stimulera ekonomin och då går priserna på obligationer upp eftersom högre priser på obligationer = lägre ränta.

Vi menar dock att den här effekten i den mån den finns ändå är väldigt liten. Om vi får en riktig börskrasch kan aktiepriserna gå ned med 50% och jag har svårt att se att centralbankerna ska sänka sina redan låga räntor så mycket att en prisuppgång på obligationer blir i närheten av det.

Slutsatsen blir alltså att effekten av en eventuell negativ korrelation är försumbar. De stora effekterna är att du minskar risken genom att du inte förlorar pengar vid en börskrasch (och den effekten får du på ett vanligt sparkonto också) och att du i det långa loppet får väldigt mycket sämre avkastning än om du skulle ha haft mer aktier.

Pensionsräddaren

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 10 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.