FRÅGA: Jag har hört att man inte blir lycklig av pengar, stämmer det? Eller jag har hört att man blir lyckligare upp till en viss summa i lön men att man sen inte blir lyckligare. Stämmer det?
SVAR: Det här är förstås en väldigt spännande fråga, men den är också svår att svara på.
Hur mäter man lycka?
Det första och största problemet är att lycka är svårt att mäta. Det man i praktiken gör är att fråga folk och det säger förstås någonting, men en 8:a på en skala mellan 1 och 10 kan betyda olika saker för olika personer det finns inget objektivt sätt att jämföra mitt välbefinnande med ditt.
Avtar lycka efter en viss inkomst?
Vi har också läst om det du påstår. Det vill säga att det finns ett samband, men att det avtar efter en viss nivå. I en DN-artikel om inkomst och lycka för ett par år sedan säger professorn i psykologi Henry Montgomery så här:
Det finns ett samband mellan inkomst och lycka upp till ungefär 50 000–60 000 kronor i månaden. Men över 60 000 kronor finns det nästan inget samband alls.
Jag ska dock erkänna att jag inte har läst forskningsartiklarna som han baserar påståendet på. När det gäller forskning kring aktiemarknaden hänger vi på Småspararguiden med rätt bra i forskningsläget, men lyckoforskningen är ett eget område där vi inte är lika inlästa.
Relativ vs absolut inkomst
Man kan också fråga sig om det vi blir lyckliga av är att kunna göra alla de saker vi kan köpa för pengarna – absolut fattigdom/rikedom – eller av att vara rikare än de vi jämför oss med – relativ fattigdom/rikedom. Om alla ens kompisar äter på dyr restaurang varje dag och man själv inte har råd att följa med är det ett större problem att ha lite pengar än om standardsättet att umgås i bekantskapskretsen är att äta linssoppa hemma hos varandra.
Det förekommer också diskussioner om lycka och inkomster på samhällsnivå. Boken Jämlikhetsanden hävdar att den genomsnittliga lyckan i ett land inte ökar över en viss nivå. Däremot spelar låga inkomstskillnader stor roll. I den här boken och studien bakom den bygger resultaten inte på enkätsvar utan på data kring hälsa, kriminalitet, etc. Det här sättet att mäta visade att det hade negativ effekt på lyckan i östeuropeiska länder när sovjetunionen föll.
Boken har dock fått omfattande kritik för dålig metodik och för att ha valt ut det data som passade dem.
Återigen har vi inte djupdykt i forskningen. Tittar man lite på nätet verkar folk till höger politiskt stå på den kritiska sidan medan folk till vänster är lyriska. Vi gissar att det avspeglar att frågan är politisk och att forskningen är svårtydd.
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.
Om författaren
