Kan aktiva fonder slå indexfonder om de bara är tillräckligt aktiva?

Småspararjouren


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


FRÅGA: Hej! I er bok “Mer pengar för pengarna”, som jag tycker är förträfflig, kapitel 1.5 angående att billiga indexfonder på sikt och i snitt slår aktiva fonder med högre avgifter: ni hänvisar till många studier i kapitlet som jag inte läst igenom men jag funderar lite kring resultaten i dessa. Jag har hört någon aktiv fondförvaltare i Sverige som hävdar att studierna inte jämfört riktigt aktiva fonder mot indexfonder utan istället många dolda indexfonder som kallas aktiva mot indexfonder. Min fråga till er om det i studierna finns någon skillnad hur man jämfört och definierat aktiva fonder? Jag har för mig att en “äkta” aktiv fond måste ha minst 60% active share? Finns det någon av dessa studier som jämför enbart tex fonder med 60% och högre active share så det blir äkta aktiva fonder kontra billiga passiva indexfonder? Mvh Johan

SVAR: Kul att du gillar vår bok!

Också roligt att du ställer en fråga som ligger oss varmt om hjärtat. Diskussionen om aktiv eller passiv fondförvaltning är något vi debatterat länge och en av våra första artiklar “Därför skall du ha indexfonder” är bland de mest lästa. Det korta svaret på din fråga är: ja, det finns sådana studier och de ger samma slutsats till förmån för indexfonder.

Active share

Begreppet active share kommer från en artikel i The Review of Financial Studies 2009 med titeln How Active Is Your Fund Manager? A New Measure That Predicts Performance. Idén är att mäta hur fonders innehav skiljer sig från sitt jämförelseindex för att kunna beskriva vad som är aktivt och inte. 100% betyder att fonden inte har några innehav som index och 0% betyder att fonden är identisk med index. Slutsatsen från artikeln var också följande:

Active Share predicts fund performance: funds with the highest Active Share significantly outperform their benchmarks, both before and after expenses, and they exhibit strong performance persistence. Nonindex funds with the lowest Active Share underperform their benchmarks.

Vi känner igen argumentet från aktiva fondförvaltare: om man bara exkluderar fonder som inte är tillräckligt aktiva (under t.ex. 60% active share) så är tanken att de som är kvar som grupp skall prestera bättre än index. Det är en intressant frågeställning som säkert hade talat för deras sak om det hade varit så att det var aktiviteten i sig som ledde till bra prestationer. Senare forskning verkar nämligen peka på brister i originalartikelns metodik och att det inte är bristen på aktivitet som är problemet utan just avgifterna. Och då spelar det ingen roll hur aktiva de är om avgifterna fortfarande är på nivåer som t.ex. 1-1,5% av förvaltat kapital.

The only thing active share predicted, which should be expected, was a wider dispersion of performance outcomes – investors were taking greater risk without compensation.

Så nej, vi finner fortfarande ganska övertygande akademiskt stöd för att billiga fonder är bättre än dyra fonder. Och att aktiva fonder dessutom bidrar med mer risk, inte bättre avkastning. En hög active share är en förutsättning för att kunna slå sitt index, men det betyder inte att man gör det per automatik!

Dolda indexfonder

Det har också funnits en kritik mot fonder som marknadsförs som aktiva men som egentligen inte investerar så långt ifrån ett index. Man tar betalt för något man inte gör helt enkelt. Dolda indexfonder, eller closet index funds, har de lite fyndigt kallats.

Ett tragiskt exempel är Swedbank Robur som enligt Aktiespararna i 10 års tid plockade ut 7 miljarder i avgifter från fonder som inte förvaltades aktivt. Trots magnituden av skandalen har det inte lett till något ingripande från svenska myndigheter. Samtidigt har norska konsumentverket gått hårt åt motsvarande beteende på den norska marknaden och krävt tillbaka 345 mnkr från norska banken DNB.


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

Patrick Siegbahn

Patrick Siegbahn är ansvarig utgivare och grävande skribent för Småspararguiden.se, expert i SR Plånboken i P1, tidigare riskexpert på Finansinspektionen och risk- och hedgefondanalytiker. Patrick jobbar också som oberoende rådgivare i egen verksamhet. Läs mer om honom här.