Varför inte räntefond?

Småspararjouren


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


FRÅGA: Hej,

Jag har en liten buffert på 25 000 kr. Jag behöver i princip aldrig röra den, men vill ändå ha den som en försäkran att aldrig behöva ta av det långsiktiga sparandet.

Jag ska nu välja hur denna buffert ska placeras för att avkasta maximalt till en väldigt liten risk. Jag har uppfattat ert råd om att hellre placera på ett sparkonto än i räntefond på ett ISK. Att inte ha räntefond på ett ISK är ett råd som dom flesta insatta ger. Dock skulle jag behöva er hjälp att förstå varför. Hur jag än räknar så får jag inte ihop den matematiken.

25 000 kr i Spiltan Räntefond Sverige förefaller med allra största sannolikhet ge som minst 1,2 % per år. Det blir 300 kr, minus ISK-skatt på  ca 130 kr blir det 195 kr.

Samma summa på ett sparkonto med 0,7 % ränta ger 175 kr minus skatt på 53 kr blir det 122 kr.

Break even når man om räntefonden ger 1,0% i avkastning.

Jag är medveten om att räntefonden mycket väl kan få ett dåligt år men merparten av alla år är avkastningen tillräckligt god för att vida överträffa sparkonton.

2008 5,80%

2009 3,10%

2010 1,20%

2011 2,70%

2012 3,40%

2013 3,00%

2014 2,00%

2015 1,20%

2016 2,40%

Möjligen har jag missförstått något väsentligt i detta och hoppas på att bli upplyst. Tack på förhand och för ert suveräna arbete med denna sida.

SVAR: Du har absolut rätt i att Spiltans räntefond som placerar i företagsobligationer, dvs man lånar ut pengar till företag, i genomsnitt ger något bättre avkastning än ett sparkonto. Det beror på att de tar något högre risk.

Om man, som du gör, tittar ett antal år tillbaka i tiden och ser att fonden aldrig gett negativ avkastning är det lätt att tro att den aldrig kommer att göra det i framtiden heller. Det är dock inte alls självklart. Stabila företag som de Spiltan investerar i kommer i stabila tider nästan alltid kunna betala tillbaka sina lån och då ser det ut så här. Kommer det dock en kris som gör att ett par till synes stabila företag faktiskt går i konkurs och några andra får betala högre ränta för att marknaden är orolig att detta ska hända dem också så kommer en sådan här räntefond att gå ned. Det händer inte jätteofta, men det kan hända.

Vårt argument för att inte placera i räntefonder är att vi inte tycker att det tillför så mycket, men gör livet krångligare. I ditt fall skulle du kunna nöja dig med 20 000 kr på ett sparkonto och ha 5 000 kr till i en aktiefond och det skulle ge dig ungefär samma risknivå som med den här räntefonden.

Ännu säkrare räntefonder som bara placerar i statspapper och har en förväntat avkastning runt noll redan innan avgifter tycker vi är direkt kontraproduktivt. En fond som Spiltans är det inget större fel med. Det är mest att krångla till saker i onödan.

Slutligen vill vi påpeka att om du ändå väljer att ha Spiltans räntefond så bör du inte ha den i en ISK. Den schablonskatt du betalar på en ISK är fördelaktig jämfört med den vinstskatt du så småningom kan räkna med om du har tillgångar med så hög förväntad avkastning som aktier. Spiltan räntefond har betydligt lägre förväntad avkastning och då är schablonskatten istället högre än förväntat vinstskatt.


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.