2 veckor till boksläpp – döden vid köksbordet

Blogg


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


Idag är det två veckor kvar tills vår bok Mer Pengar för Pengarna släpps. Målet med boken är att hjälpa läsaren att fatta bra ekonomiska beslut inom områden som sparande, pension, bostadsaffärer, lån och försäkringar. Ett område som vi också berör är om och hur man bör skaffa försäkringar som ger efterlevande pengar. Det var bra, för det gjorde också att vi själva skärpte till oss så att vi lever som vi lär. Här kommer ett bokutdrag som beskriver hur Patrick skaffade sig rätt efterlevandeskydd.

Uppdatering: Nu kan du köpa boken.

På många sätt lever vi tre författare som vi lär, men när vi skulle skriva det här kapitlet fick Patrick skämmas lite. Vid den tidpunkten var giftermålet avklarat sedan ett år tillbaka och bebisen nyss fyllda sex månader. Ett utmärkt tillfälle att fundera på vad som händer om någon i familjen skulle dö i förtid hade alltså varit ungefär ett år tidigare. Bättre sent än aldrig, tänkte Patrick, och lekte därför döden vid matbordet samtidigt som vi skrev kapitlet.

Patricks fru Linda jobbar på en statlig myndighet med generösa förmåner. Om hon skulle dö får Patrick pengar från både en livförsäkring och en efterlevandepension. De täcker kostnaderna för att han ska kunna bo kvar i lägenheten. Om Patrick skulle gå bort skulle Linda däremot få svårt att få ihop ekonomin. Familjen uppskattade att Linda skulle behöva en miljon kronor för att amortera ner bostadslånet till en nivå som hon klarar på egen hand och dessutom några tusenlappar i månaden under småbarnsåren för att hon skulle ha råd att gå ner i arbetstid och få ihop livet som ensamstående.

Patrick började med att konstatera att hans arbetsgivare, Småspararguiden, inte har något efterlevandeskydd för honom. Det här fick han alltså lösa på egen hand. Först slog han på återbetalningsskydden på sina tjänstepensioner. Det skulle ge Linda en halv miljon kronor brutto över fem år, det vill säga cirka 9 000 kronor i månaden. Till det kommer den statliga omställningspensionen med gissningsvis 4 000 kronor i månaden fram tills barnet fyller tolv år. Linda har en inkomst över brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilket innebär att hon kommer att få betala 50 procent i marginalskatt om hon fortsätter att jobba heltid efter Patricks eventuella död. Tanken är dock att hon behöver gå ner lite i arbetstid för att kunna ta hand om bebis och hund på egen hand och då matchas den lägre lönen av efterlevandeskydden utan att en del av pengarna skattas bort.

Patrick vände sig sedan till en prisjämförelsesajt för livförsäkringar, bara för att konstatera att endast två obskyra bolag var intresserade av att lämna pris och att priserna dessutom var ganska höga. Efter att ha kikat runt på några av de stora bolagens hemsidor hittade han till sist ett erbjudande om att teckna en livförsäkring på en miljon kronor för 25 kronor i månaden. Som hittat! Nu lever även Patrick som han lär.

Alla ska förstås inte göra som Patrick. Den som inte har barn bör exempelvis oftast inte ha något efterlevandeskydd alls – vilket ganska ofta innebär att man själv måste stänga av vissa efterlevandeskydd i sin tjänstepension för att inte betala i onödan. I boken går vi igenom i vilka livssituationer efterlevandeskydd är en bra idé, vilka olika efterlevandeskydd som finns och vilka som är bäst. 


Köp boken för bara 179 kr hos bokus.


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.