Allrafondernas revisor EY var enligt tingsrätten vårdslös på flera punkter. Men en kompetent revisor hade ändå inte genomskådat brottsupplägget, menar tingsrätten, och avslår Pensionsmyndighetens skadeståndskrav. Nu har Svea hovrätt meddelat prövningstillstånd.
Det har gått 14 år sedan de ökända värdepappersaffärerna gjordes i Allras fonder. Affärer som berikade ligan med 170 miljoner kronor och senare ledde till långa fängelsestraff.
På den tiden hette verksamheten inte Allra, och de hade inte egna fonder. Istället satte de sitt varumärke på fonder som startades på fondhotellet Gustavia. Allras fondförvaltare fattade fortfarande besluten om vad man skulle köpa för sina kunders pengar, medan Gustavia hade Finansinspektionens tillstånd och tillsyn och var de som rent praktiskt utförde affärerna.
En del av brottsupplägget handlade om att köpa komplexa värdepapper för fondkundernas pengar till ett överpris om 40%. Köpet gjordes via kumpanerna som fanns i mellanhanden Oak Capital.
Efter värdepappersaffärerna genomförde också Finansinspektionen en undersökning av Gustavia med syfte att granska just de omtalade värdepappersaffärerna. Huruvida det var känt på myndigheten att spararna betalade 170 miljoner kronor i överpris i affären framgår inte av handlingarna. Ärendet avslutades utan åtgärd.
Om granskningen hade väckt misstankar om brott hade den delen kunnat lämnas vidare till Ekobrottsmyndigheten.
Pensionsmyndigheten stämde revisorn
Efter att Allra-skandalen var ett faktum riktade Pensionsmyndigheten krav mot flera av de aktörer som varit involverade. Inte bara Allra-ligan och deras bolag, utan även de banker som agerat förvaringsinstitut för fonderna och de revisorer och revisionsbyråer som inte reagerat på oegentligheterna.
Gustavia anlitade på den tiden revisionsfirman Ernst & Young (EY) för att granska verksamheten.
År 2024 stämde Pensionsmyndigheten revisorn och EY på hela det belopp som Allra-ligan kom över vid affärerna 2012: 217 miljoner kronor i dåvarande växelkurs.
Argumentet var att EY varit vårdslöst i sin revision och att en korrekt genomförd revision skulle ha avslöjat oegentligheterna. EY skulle därför vara ansvarigt för skadan som drabbat pensionsspararna.
Vårdslöst gånger två
Domen meddelades i tingsrätten i juli 2026. Tingsrätten konstaterar att EY varit vårdslöst på flera punkter, men att de ändå frias från skadeståndet.
För att inte bli påkomna av Gustavia såg Oak Capital till att löpande skicka manipulerade värderingar av värdepappren, så att överpriset på 40% inte skulle framgå förrän en oberoende värdering gjordes. Och det visar sig att det var tänkt att göras, men skippades när värdepappren istället såldes i förtid. Återigen till ett pris som drabbade spararna negativt och istället gynnade mellanhanden. Tingsrätten gör bedömningen att Gustavia inte levt upp till de krav på kompetens och riskhanteringssystem som ställs upp i det fondrättsliga regelverket.
Vad revisorerna ansåg om de manipulerade värderingarna när de granskade bolaget vet vi inte, av den enkla anledningen att de aldrig utförde någon detaljgranskning av värdepappren eller hur de värderades.
Anledningen till att det inte utfördes någon detaljgranskning av värdepappren var att revisorerna inte ens uppmärksammat att fonderna under året hade köpt och sålt dem. Detta trots att de i sin checklista bockat för “inga derivat i fonden”. I förhör svarar revisorn att de visst identifierats, men inte bedömts vara “komplicerade”. “Mycket lågt bevisvärde” och “vårdslöst”, konstaterar tingsrätten.
Hur en senior revisor kan undgå att uppmärksamma dessa stora och komplexa derivat i fonden fick eventuellt sin förklaring i tingsrätten. I checklistan för revisionen saknades den seniora revisorns signatur, trots att det finns särskilda fält där granskaren kan intyga att den delar den bedömning som den juniora revisorn gjort. Den seniora revisorn hade därmed “inte granskat och övervakat sina tre juniora medarbetares arbete i erforderlig omfattning”. Vårdslöst, konstaterar tingsrätten för andra gången.
Den hypotetiska revisionen
När tingsrätten konstaterat att revisorn varit vårdslös på flera punkter återstod frågan vad en korrekt genomförd revision sannolikt skulle ha lett till. Pensionsmyndighetens jurister menar att en kompetent revisor då hade varit mer närvarande i granskningen. Då skulle revisorn ha upptäckt de komplexa värdepapperen, att dessa hade behövt detaljstuderas, att det hade identifierats att Gustavia saknade kompetens och möjlighet att oberoende värdera dem, att brott mot fondrättsliga regelverket skett och att det lett till begäran om extern utredning och polisanmälan.
Tingsrätten går inte den vägen. Rätten bedömer att en aktsam revisor inte skulle ha behövt inhämta mer underlag än Finansinspektionen gjorde 2014. Eftersom myndigheten avslutade sin undersökning utan åtgärd ansåg tingsrätten det osannolikt att EY skulle ha upptäckt regelöverträdelser eller fattat misstankar om brott.
Prövningstillstånd
Pensionsmyndigheten anser att det faktum att Finansinspektionen missade bristerna inte gör det ursäktligt för EY att utföra granskningen bristfälligt. EY hade dessutom tillgång till mer information än myndigheten, bland annat en intern varningspromemoria som visade att Gustavia saknade kompetens för warranterna.
Domen överklagades och Svea hovrätt meddelade nyligen prövningstillstånd.
Lämna ett svar