Eva är 60 år och planerar att gå i pension vid 65. Hon har fått ett arv på 2 mkr och funderar på vad hon ska göra för pengarna. Vi går igenom olika alternativ och förklarar varför vi inte rekommenderar att använda dem till att amortera på bolånet.

Eva vill leva gott som pensionär 

Eva är 60 år när hennes pappa går bort och hon får ett större arv. Eva trivs helt ok med sitt jobb och planerar att jobba på i några år till. Ska hon gissa idag går hon i pension vid 65 års ålder. 

Eva har två barn som är 24 och 27. Båda har gått utbildningar som ofta leder till välbetalda jobb och den äldre har redan jobb med en ganska bra lön. Eva räknar med att de kommer att klara sig bra själva.

Eva bor i en villa som är värderad till 4 miljoner kronor. På den har hon två miljoner kronor i lån vilket råkar vara ganska exakt den summa hon har ärvt. Eva planerar att bo kvar i huset så länge hon orkar. 

Eva har inget särskilt hon vill lägga pengar på de närmaste åren. Hennes lön räcker till det hon behöver göra inklusive någon resa och någon mindre renovering. Eva har nyligen gjort några större renoveringar och hoppas att inte behöva göra fler sådana under överskådlig framtid.

Det Eva vill använda pengarna till är att dryga ut pensionen. Som hennes pensionsprognos på minpension.se ser ut kommer hon att ha cirka 10 000 kronor mindre per månad efter skatt som pensionär än vad hon har nu om hon går i pension vid 65. 

I den här artikeln går vi igenom Evas alternativ och ser hur det faktiskt påverkar hennes liv som pensionär. Som vi förklarar nedan är vårt råd till Eva att inte amortera och helst också ha en betydande del av pengarna i aktiemarknaden. 

Eva är en fiktiv person, men exemplet är byggt på erfarenheter från mitt jobb som rådgivare. Som rådgivare möter jag ofta kunder som har några år kvar till pension och har ett sparkapital som de vill använda för att förbättra livet som pensionär. Vill du ha stöd av en oberoende rådgivare har vi listat sådana här.

4 olika placeringsstrategier

I tabellen nedan har vi jämfört 4 olika placeringsalternativ under några olika förutsättningar.

Placeringsalternativ	Händelse/förutsättningar	Månadsuttag 65-85	Pengar kvar 85
1. Amortera på bolånet	Normalfall	0	2 mkr
2. Sparkonto	Normalfall	4 000 kr/månad	0
3. 10 år sparkonto + aktiefonder	Normalfall	4 000 kr/månad	1,8 mkr
3. 10 år sparkonto + aktiefonder	Börskrasch 50% år 1	0	2,1 mkr
4. Allt i aktiefond	Normalfall	4 000 kr/månad	7,4 mkr
4. Allt i aktiefond	Normalfall	13 000 kr/månad	2,4 mkr
4. Allt i aktiefond	Börskrasch 50% år 1	4 000 kr/månad	0

Längre ner i artikeln går vi igenom de fyra alternativen i detalj. Där pratar vi också mer om hur känslig analysen är för olika antaganden. Här kommer några förtydliganden:

• Strategin Sparkonto 10 år + aktiefonder betyder att Eva sätter de utgifter – räntebetalningar + månadsuttag – hon förväntar sig de närmaste 10 åren på ett sparkonto. Det som blir kvar placerar hon i en aktiefond.
• Normalfall betyder att vi har gjort antaganden om bolåneränta (4%), sparkontoränta (2%) och avkastning på aktiemarknaden (8%) som vi bedömer är rimlig att förvänta sig i genomsnitt. Det kan förstås bli både bättre och sämre, men vi bedömer att det är rimliga antaganden.
• Börskrasch 50% år 1 betyder att vi antar att Eva förlorar hälften av de pengar hon har i aktiemarknaden redan första året. Därefter får hon samma procentuella avkastning som i normalfallet. Börskrascher på 50% är väldigt ovanliga, men det har hänt några gånger i historien.

Amortera inte om du vill ha roligt innan 85

Det vi har tittat på för att utvärdera strategierna är två saker:

1. Extra månadsuttag. 
   1. Vi har utgått att det extra månadsuttaget börjar när hon fyller 65 år.
   2. Vi har använt alternativ 1 – att amortera på bolånet som en grund att jämföra med. Det betyder att för de tre andra alternativen, som alla innebär att behålla bolånet och istället placera pengarna på något sätt, har vi utgått från att Eva använder sparpengarna för att betala räntan på bolånet. Står det ett månadsuttag på 4 000 kr/månad betyder det alltså att Eva har 4 000 kr/månad mer att leva för efter att räntan är betald.
2. Pengar kvar 85
   1. Här tänker vi oss att Eva säljer huset när hon är 85 år och frågar oss hur mycket pengar hon har kvar då jämfört med innan hon fick arvet. 
   2. Om hon amorterar har hon 2 miljoner kronor mindre i lån och då räknar vi det alltså som att hon har 2 miljoner kronor kvar.

Tanken är att frågan till stor del handlar om när det är viktigt att ha pengar. Om Eva räknar med att barnen klarar sig bra ändå och bara tänker på sig själv tänker vi så här. Den dagen hon säljer huset kommer hon ändå få loss ytterligare två miljoner kronor*. Flyttar hon då till hyresrätt eller äldreboende bör de pengarna räcka långt. Målet blir därför att ha så roligt hon kan innan hon säljer huset snarare än att se till att hon har ännu mer pengar då. 

Om det är målet visar tabellen att amortering är en dålig strategi. Även om Eva väljer att ha pengarna på ett sparkonto – vilket inte är vår huvudrekommendation – kan hon i det vi betraktar som ett normalfall använda 4 000 kronor extra i månaden i 20 år innan pengarna är slut. 

På pappret blir hon fattigare och fattigare eftersom hon dels använder upp pengarna och dels betalar högre ränta på bolånet än vad hon får på sparkontot, men det är det antagligen värt. 4 000 kronor per månad är 48 tusen kronor per år så de här pengarna räcker exempelvis till lite längre resa varje år mellan 65 och 85. För Eva bör det vara värt mer än att ha ytterligare ett par miljoner när hon är 85.

För att Eva ska ha mindre pengar att röra sig med varje månad med sparkonto än med amortering krävs att skillnaden mellan bolåneräntan och sparkontoräntan blir så mycket som 5 procentenheter. Just nu är den skillnaden snarare runt 1 procentenhet för den som lägger några minuters jobb på att hitta en bank som ger lite högre ränta. Vårt antagande om 2 procentenheter har viss marginal alltså. 

Vi är noga med att vi inte kan förutspå framtiden, men vi tror att risken att ränteskillnaden blir så stor är liten. 

Aktiemarknaden är fantastisk – i normalfallet

Aktiemarknaden har historiskt i genomsnitt gett betydligt högre avkastning är både räntan på sparkonto och på bolån. Det finns också goda skäl att tro att det kommer att vara så även de kommande hundra åren. I normalfallet blir det därför bättre ju större del av pengarna Eva placerar i aktiemarknaden. 

Redan alternativet med 10 års utgifter på sparkonto och resten i aktiemarknaden ger i normalfallet det bästa av amorteringsstrategin och sparkontostrategin. Eva kan ta ut 4000 kr/månad och ändå ha nästan alla pengar kvar. Till skillnad mot båda de alternativen betyder det här dessutom att hon i normalfallet kan fortsätta att plocka ut pengar ett antal år till om hon är så pigg att hon inte vill sälja huset när hon är 85. Givetvis hade hon istället kunnat välja att plocka ut mer än 4 000 kronor per månad.

Väljer Eva att alla pengar i aktiemarknaden kan hon i normalfallet leva på en helt annan nivå. Även om hon plockar ut hela 13 000 kronor i månaden har hon fortfarande sina 2 miljoner kronor kvar när hon är 85. 

Riskerna med aktiemarknaden

Problemet med aktiemarknaden är att den ibland kan gå ner mycket. För att illustrera det har vi valt att ta med scenariot där vi får en jättekrasch på aktiemarknaden år 1. 

Siffran 50% är vald för att det faktiskt har hänt att börsen har gått ner så mycket. Under finanskrisen som kulminerade 2008 gick Stockholmsbörsen ner drygt 50% och den amerikanska börsen ner nästan 50% vilket var den största nedgången sedan andra världskriget. Det har alltså hänt att aktiemarknaden går ner så här mycket, men det är också väldigt ovanligt. 

När vi har räknat på vad som händer vid en börskrasch om Eva väljer strategin 10 år sparkonto + aktiefond har vi tänkt att Eva först planerar att ta ut 4 000 kr/månad. När väl börskraschen är ett faktum slutar hon att ta ut pengar utöver det hon behöver till räntebetalningarna. Det som händer då är att hon ändå hamnar i samma läge efter 20 år som om hon skulle amorterat, men med den skillnaden att hon inte måste sälja huset för att få loss pengarna. Även om hon har sådan otur att det kommer en sådan jättebörskrasch direkt kommer hon alltså inte vara i en sämre situation än om hon amorterat.

Självklart går det att förutom börskrasch också anta högre skillnad mellan bolåneränta och sparränta, lägre avkastning på aktiemarknaden även efter kraschen, osv. Vi kan inte vara helt säkra på att det här alternativet är bättre än att amortera, men det ska till ett väldigt extremt scenario jämfört med hur världen har sett ut de senaste hundra åren för att det ska vara bättre att amortera.

Notera också att vi utgår från att Eva sparar sina pengar i en billig global aktiefond som vi rekommenderar i vår Fondguide. Väljer hon en smalare och eller dyrare fond blir det högre risk och/eller sämre genomsnittlig avkastning.

Varför inte 100% i aktiemarknaden?

Om Eva väljer att ha alla sina pengar i aktiemarknaden kan hon däremot ta ut 4000 kr/månad även om det kommer en börskrasch år 1 och pengarna räcker ändå till 85 år. Det vill säga alternativet att ha alla pengar på ett sparkonto och alla pengar i aktiemarknaden trots börskraschen år 1. I ett normalfall kan Eva ta ut 13 000 kr/månad och ändå ha sina pengar kvar efter 85. Det betyder alltså att hon kan fortsätta ta ut ungefär så mycket pengar all evighet. 

I de scenarier vi har tittat på ser det bäst ut att satsa allt på aktiemarknaden. Det går förstås att göra fler antaganden mer pessimistiska för att komma fram till en annan slutsats, men då är vi inne på ganska extrema katastrofscenarion. 

Vi har tidigare skrivit att om du ska leva på avkastningen är det bästa att ha alla pengar i aktiemarknaden. Evas tidsperspektiv är så långt att hon nästan lika gärna skulle kunna tänka att hon bara tar ut avkastningen och därför blir slutsatserna också desamma. 

Trots att det finns goda argument för att det är teoretiskt rätt och att vi själva antagligen skulle ha varit åtminstone nära den strategin är vi försiktiga med att rekommendera 100% på aktiemarknaden. 

Den huvudsakliga anledningen till det är att det också gäller att kunna hantera ett börsfall psykologiskt. Vår bild är att många skulle tycka att det var för jobbigt att se halva sitt kapital försvinna även om vi teoretiskt kan säga att det i slutändan antagligen blir lika bra som sparkonto trots det. Det innebär dels en massa oro, vilket förstås är högst relevant eftersom målet är att pengarna ska göra livet roligare, och dels misstänker vi att många skulle bli rädda och sälja av pengar från aktiemarknaden om det väl kom en börskrasch. Och då blir det definitivt ett sämre alternativ.

Ytterligare ett argument är att saker förändras som kan göra att Eva vill använda pengarna tidigare än hon trott vilket innebär att hon inte hinner invänta börsuppgången. Kanske blir hon förälskad i en fin fransk by efter något år som pensionär och vill köpa en fastighet till där. Eller så hamnar någon av barnen i ekonomisk knipa och Eva vill hjälpa till. Har börsen då kraschat blir det svårare än om hon valt sparkonto. (Å andra sidan kan det förstås vara så att aktiemarknaden har gått upp och att Eva just därför har råd att göra något hon inte skulle ha haft råd med om hon haft pengarna på sparkonto.)

Ingenting är riskfritt

I slutändan finns det inga garantier för att Eva har några pengar alls som går att använda om 20 år. Det kan ha kommit ett tredje världskrig eller någon annan slags samhällskollaps som gör Evas pengar värdelösa. Då spelar det å andra sidan ingen roll hur hon placerar pengarna nu. 

Några risker som är mer relevanta att faktiskt ta höjd för: 

1. En fortsatt hög inflation äter upp Evas pengar. I det här exemplet har vi räknat utan att kompensera för inflationen. Det betyder också att de 4 000 kronorna hon tar ut varje månad inte alls kommer att räcka lika långt när hon är 85 år. Även med 2% inflation motsvarar 4 000 kronor om 25 år bara 2 400 kronor idag. Blir inflationen högre än så blir det ännu värre. Hur aktiemarknaden påverkas av högre inflation är mer komplext. Något förenklat kan man säga att det oftast går ner initialt, men i längden kompenserar börsen bättre för inflationen än vad sparkonton gör. 
2. Eva kan fortsätta att vara så pigg och frisk när hon är 85 år att hon inte alls vill sälja huset. Det vore förstås ett bra scenario för Eva och risk är därför ett lite tokigt ord, men ekonomiskt blir det knepigare att få pengarna att räcka.

De här “riskerna” bedömer vi är större än att det kommer en stor börskrasch. Vår bedömning är alltså att risken att Eva någon gång i livet ska ha för lite pengar är mindre med någon av de strategier som innehåller pengar på aktiemarknaden snarare är mindre än större både jämfört med att ha pengarna på sparkonto och jämfört med att amortera.

Hur lik är du Eva?

Exemplet med Eva är valt för att vi pratar med många kunder som är i liknande situationer. Även om beloppen och andra omständigheter skiljer sig åt, så är slutsatserna liknande för de flesta som är strax före eller strax efter pension och har ett sparkapital av väsentlig storlek utanför pensionssystemet. 

Här är dock ett par saker som kan skilja åt och som kan vara värda att tänka på.

1. Om du har hög belåningsgrad finns större anledning att amortera. Vi brukar rekommendera att amortera ner till åtminstone 75% belåningsgrad. Anledningen är att om bostadspriserna faller rejält och du samtidigt behöver sälja bostaden av något skäl vill du inte ha mer lån än vad du får betalt för bostaden. 
2. Om du har tänkt sälja bostaden i någorlunda närtid kan amorteringsalternativet vara mer lockande relativt sparkonto. I det scenariot låser du nämligen inte in pengarna lika längre. Har du tänkt köpa något nytt istället ska du dock fundera på om du vill ha pengar tillgängliga för handpenning. Fördelen med det är att du kan köpa en ny bostad innan du säljer den gamla och utan att först ha tagit ett nytt lån. 

I de flesta andra fall kommer vi ge dig en liknande rekommendation som Eva.

---

* Här bortser vi både från inflation, eventuell värdeutveckling och vinstskatt. Poängen är att hon bör få loss en tillräckligt stor summa.

---

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.