Ger KD:s skattesänkning fler eller färre flyttar?

Kristdemokraterna vill avskaffa reavinstskatten på bostäder. Det kommer att göra skattesystemet ännu krångligare och frågan är om fler verkligen flyttar?

Lyssna också gärna på avsnitt #85 av Småspararpodden för analys av det här förslaget och andra politiska förslag.

Reavinstskatt på bostäder

När du säljer din bostad med vinst betalar du 22 procent i skatt på vinsten (formellt 22/30-delar av kapitalskatten på 30 procent). Köper du en ny bostad kan du få ett uppskov med att skjuta upp skatten – men bara upp till 3 miljoner kronor i uppskovsbelopp. Sedan 2021 kostar uppskovet inget: den gamla uppskovsräntan är borttagen. Ett uppskov är alltså i praktiken ett räntefritt lån från staten.

Det vill KD

KD vill göra två saker:

1. Slopa taket för uppskovsbelopp helt. Då kan hela vinsten skjutas upp vid köp av ny bostad, inte bara de första 3 miljonerna.
2. Trappa ned reavinstskatten med två procentenheter per år efter fem års ägande av en permanentbostad. Efter 16 års ägande är skatten vid försäljning noll.

Slopa taket – mindre krångel

Att slopa taket skulle innebära en förenkling av skattesystemet och rimligtvis öka incitamenten att flytta för någon som har gjort en vinst på mer än 3 miljoner kronor och köper något som är lika dyrt som den bostad de sålde. Typiskt någon med en villa i en storstadsförort som istället flyttar till en rymlig lägenhet i innerstan.

Om villan är värd 8 miljoner kronor, men du inte kan köpa en lägenhet för 8 miljoner kronor för att du måste betala skatten har du helt klart incitament att bo kvar. Särskilt om du inte har en stor förmögenhet utanför bostaden.

Konsekvensen av det här förslaget är alltså inte en utebliven skatt för staten. Till slut får du eller ditt dödsbo betala. Förlusten för staten är att den ger dig ett lån utan ränta. Jämfört med om du väljer att bo kvar på grund av taket på uppskovet förlorar staten ingenting.

Ökar nedtrappningen flyttviljan?

Om slopande av tak gör skattesystemet enklare är det precis tvärtom med nedtrappningen. Det är en ganska krånglig regel som gör ett redan krångligt skattesystem ännu krångligare.

Här är det också mindre självklart att det faktiskt ökar flyttandet.

Fram tills du har ägt bostaden i 16 år minskar KD:s förslag incitamenten att flytta istället för att öka dem. För varje år du väntar tjänar du 2% av uppskovsbeloppet. Har du en latent vinst på 2 miljoner kronor tjänar du 40 tusen kronor per år för varje år du väntar med att flytta.

Därefter ökar istället incitamenten att flytta jämfört med idag, men frågan är hur mycket.

1. Om du säljer villan och flyttar till en lika dyr central bostadsrätt får du ändå uppskov på vinsten. Rör det sig om mycket pengar spelar det borttagna taket in, men reavinstskatten påverkar inte.
2. Om du säljer en dyr bostad och flyttar till hyresrätt får du visserligen betala en hel del i skatt idag, men du får också loss väldigt mycket pengar.
   
   Frågan är hur många som väljer att bo kvar i villan för att de bara får 1,6 miljoner kronor in på kontot om de flyttar till hyresrätt, men som hade flyttat om de fick in 2 miljoner kronor?
   
   Men självklart finns det också människor som inte gillar att betala skatten av rent psykologiska skäl. Eller som väntar med att sälja nu i förhoppningen om att KD ska avskaffa skatten i framtiden.
3. Om du säljer, men köper något billigare hamnar du mittemellan ovanstånde scenarion. Du får uppskov på en del av vinsten, men får betala en del skatt.
   
   Här blir det framförallt problem för någon som är högt belånad och inte har någon annan förmögenhet att tala om.
   
   Det här kan i teorin bli ett problem för någon som är högt belånad. Då är marginalerna sämre så skatten blir mer avgörande. Man ska dock komma ihåg att om bostaden har gått upp mycket i värde har man normalt sett inte lån på värdeökningen så det här berör bara dem som har lyckats få stora belopp i tilläggslån längs vägen.

Vad är rättvis beskattning?

Vad som är ett rättvist och bra sätt att ta ut skatt på är till stor del en ideologisk fråga, men några saker kan vara värda att reda ut.

KD:s starkaste principiella argument är att värdeökningen på en bostad ofta bara är inflation, och att det är märkligt att beskatta den som om det vore ett riskkapitalprojekt.

Det argumentet är helt korrekt. Det ska dock påpekas att vi idag beskattar inflation i hela kapitalbeskattningen. Har du fonder i en depå och de stiger i takt med inflationen betalar du skatt på en realt obefintlig vinst. ISK-skatten betalar du oavsett om innehavet gått upp eller ner och det finns ingen inflationskorrigering. Vi säger att vi har avskaffat förmögenhetsskatten, och det har vi tekniskt sett – men en kapitalbeskattning utan inflationsjustering är i praktiken en sorts förmögenhetsskatt.

Ändrar man det här enbart för bostäder gör man det relativt sett mer förmånligt att äga bostad framför att äga globala indexfonder. Om det är bra eller dåligt är återigen en ideologisk fråga, men krångligare blir det definitivt.

Vad kostar nedtrappningen egentligen?

KD uppskattar kostnaden till 12–15 miljarder kronor per år. De hänvisar också till Riksdagens utredningstjänst (RUT) som KD hävdar landar på 13–20 miljarder kronor (RUT Dnr 2025:1444).

Rapporten från RUT säger dock att uppskattningen för KD:s förslag är 20 miljarder kronor*. 13 miljarder blir det om man sätter ett tak på 3 miljoner kronor för vinsten och beskattar vinster över 3 miljoner kronor som tidigare.

Varför KD drar till med en betydligt lägre siffra framgår inte i materialet.

När vi researchade inför vårt poddavsnitt om valet märkte vi att de flesta partierna hade klatschiga formuleringar om sina reformer, men inget genomarbetat underlag som visade vad de faktiskt ville göra. I flera fall gjorde de också uttalanden som var en direkt felaktig tolkning av faktat.

Här får vi ge en eloge till KD för att de har en pdf där de faktiskt beskriver förslaget ordentligt på sin kampanjsida och till och med sätter en prislapp för kostnaden. Att de drar ner kostnaden lite och slirar lite i hänvisningen till RUT-rapportens kostnader är ju inte bra, men jämfört med nivån hos de andra partierna sticker KD ändå ut positivt.

* Det här tar inte hänsyn till så kallade dynamiska effekter – det vill säga hur det påverkar bostadsmarknaden. Om det till exempel skulle pressa ner bostadspriserna skulle kostnaden för staten bli större. Vår lekmannabedömning är dock att de dynamiska effekterna inte skulle bli så stora i det här fallet.