Vet du vad ditt liv faktiskt kostar?

Hur stora är dina månadskostnader? Det kan låta som en enkel fråga, men många har inte koll och det kräver faktiskt lite jobb att ta reda på.

Många längtar efter en förändring. De vill kanske byta jobb, gå ner i arbetstid, flytta, studera eller få mer tid till familjen. Ändå stannar de kvar där de är. Det behöver inte bero på att förändringen är ekonomiskt omöjlig. Ofta vet man helt enkelt inte vad den skulle innebära. Du kartlägger inte din ekonomi för att granska livet du redan har levt. Du gör det för att kunna räkna på livet du vill leva framöver.

VARFÖR – du behöver förstå bakåt för att kunna välja framåt

De flesta vet ungefär vad bostaden kostar och hur mycket pengar som kommer in varje månad. Ändå är det många som inte förstår varför så lite blir kvar. Pengarna har fördelats mellan tusentals köp, avtal och vanor. En del har du valt aktivt. Andra har hängt med så länge att du knappt ser dem längre. Kanske tror du att du inte har råd att gå ner i arbetstid. Men vet du vad ditt liv faktiskt kostar och hur mycket som skulle behöva förändras? Utan siffrorna blir förändringen osäker och svår att föreställa sig. När du känner till dem kan du börja undersöka vilka alternativ du faktiskt har.

HUR – ta reda på vad livet kostar

Om du är en av alla dem som säger: ”Jag skulle verkligen vilja ta kontroll över min ekonomi” – då kan du följa stegen nedan för att komma igång. Det kommer att kräva både tid och arbete, men när det är klart har du den grund du behöver för att börja fatta nya beslut om ditt liv.

Gå igenom ett helt år

Det räcker inte att titta på den senaste månaden. Försäkringar kan betalas årsvis, aktiviteter terminsvis och elen varierar med årstiderna. Sedan kommer semester, jul, tandläkare, bilservice och andra utgifter som inte syns varje månad. Samla därför alla utgifter för de senaste tolv månaderna. Lägg ihop dem och dela summan med tolv. Då ser du vad livet i genomsnitt har kostat per månad.

Få med hela hushållet

Om ni är flera måste hela hushållets ekonomi komma med. Utgifterna kan ligga på olika personers konton och kreditkort. Har ni gemensam ekonomi ska alla gemensamma inkomster och utgifter räknas med, oavsett vem som har betalat. Har ni delvis separat ekonomi kan ni kartlägga den gemensamma delen och de privata delarna var för sig. Här gäller det att hålla tungan rätt i mun: allt ska med, men inget får räknas två gånger.

Ta hjälp – men kontrollera resultatet

Ett år kan innehålla tusentals transaktioner. Som tur är behöver du inte sortera allt för hand. Om dina konton och kort finns hos samma bank kan du använda bankens kategorisering. Har du flera banker eller externa kreditkort kan en ekonomiapp, exempelvis Zlantar, samla transaktionerna. Verktyget gör grundjobbet, men du behöver fortfarande kontrollera att det blivit rätt. Överföringar mellan egna konton, kreditkortsfakturor, utlägg, återbetalningar och swishbetalningar kan annars ge en felaktig bild.

Hur lång tid tar arbetet? Många timmar. Men det är värt varje minut. Om siffrorna ska ligga till grund för viktiga beslut behöver de stämma.

Se mönstren utan att döma

Dela upp utgifterna i tydliga kategorier, exempelvis boende, mat, transport, barn, shopping, hälsa, fritid och resor. Titta sedan på varje område och fråga:

Motsvarar kostnaden det värde jag eller vi får?

Något kan kosta mycket och ändå vara värt varenda krona. Något annat kan ha blivit kvar av gammal vana. Kartläggningen handlar inte om att göra livet så billigt som möjligt. Den handlar om att veta vad du väljer. Försök därför att inte döma dig själv när du ser siffrorna. De visar bara vad som har hänt hittills.

Kontrollera att helheten stämmer

Jämför hushållets genomsnittliga inkomster efter skatt med utgifterna. Om resultatet visar att ni gått back: Har sparkontot minskat eller skulderna ökat? Om det visar att ni haft pengar över: Finns pengarna kvar? Om inte saknas det troligen någon utgift. Nöj dig inte med att resultatet känns rimligt. Kontrollera att det stämmer med verkligheten.

Vad blir möjligt när du vet?

När kartläggningen är klar slutar du att gissa. Du kan räkna på vad som händer om du går ner i arbetstid, byter jobb, flyttar, studerar eller startar företag. Du kan se vad som behöver förändras och leva dig in i konsekvenserna innan du fattar beslutet. Alla förändringar blir inte möjliga direkt. Men du kan skilja på det som faktiskt inte går just nu och det du inte har vågat göra för att du saknat kunskap.

Vad händer om du inte gör det?

Om du inte vet vad livet kostar fortsätter du sannolikt att fatta beslut utifrån en känsla. Du kan avstå från förändringar som egentligen är möjliga. Gamla avtal fortsätter, tillfälliga köp blir vanor och högre inkomster äts upp av högre utgifter. Det du längtar efter skjuts fram eftersom du fortfarande inte vet om du har råd. Den största risken är kanske inte att du använder för mycket pengar. Det är att osäkerheten begränsar vilka beslut du vågar fatta om ditt liv.

Det viktiga är att det blir gjort

De flesta vet redan att de borde ta tag i ekonomin. Problemet är att arbetet känns stort. Man börjar, fastnar bland transaktionerna och lägger det åt sidan. Det är därför jag valde att bli personlig tränare i ekonomi, för att många behöver både en kick att starta igång, att hitta genvägar man inte själv och att nå mål som kändes onåbara innan man satte igång. Alltså samma anledningar som gör att många tar hjälp av en personlig tränare på det fysiska gymmet. De vet ungefär vad de behöver göra, men vill få det gjort på rätt sätt och nu. De vill ha struktur, stöd och hjälp att fortsätta när motståndet kommer.

Men det viktiga är att det blir gjort. Många som har gjort det beskriver kartläggningen som något av det bästa de någonsin har gjort för sig själva. Plötsligt ser de sitt liv och sina tidigare val ur ett helt nytt perspektiv. De förstår vad som har styrt ekonomin hittills – och vad de kan välja annorlunda framöver.

Då kan, och kommer, nya dörrar att öppnas!