Garantum säger att kunder inte ska rekommenderas produkter de inte förstår. Ändå såldes dyra, komplicerade högriskplaceringar till 75-årige Yngve. ”Han var ingen stor risktagare och förstod inte vad han investerat i”, säger brorsonen Svante.
Det var Yngves bankman på Roslagens Sparbank som slog larm. Han kontaktade Svante, som var brorson till Yngve och som via en framtidsfullmakt hade rätt att företräda sin farbror.
Bankmannen berättade att Yngve hade hört av sig. Den äldre mannen hade varit ledsen och orolig att han hade gjort ”något galet”.
”Min farbror, som då var 75 år, hade blivit kontaktad av ett anslutet ombud till Garantum Fondkommission. Den här så kallade rådgivaren hade rått honom att sälja av stora delar av sin portfölj med aktier i stora, anrika svenska börsbolag för att i stället investera i strukturerade produkter”, berättar brorsonen Svante för oss.
De kunde se att investeringar som legat i Skandiabanken och SEB avslutats och att 1,9 miljoner kronor på kort tid förts över till Garantum. Nästan hela beloppet investerades i strukturerade produkter.
Två av dessa var warranter med avgifter på investerat kapital om 35% respektive 37,5%.
En av dessa slutade med en 100-procentig förlust.
Men Yngve hade också investerat i komplexa konstruktioner där avkastningen styrs av den sämst presterande aktien i en korg. Det räcker att en enda aktie faller kraftigt för att hela investeringen ska falla.
Ett exempel var en placering – SG AC USA Konsumtion Mån PM 2784 – kopplad till Best Buy, Abercrombie & Fitch, Whirlpool och J.C. Penney. En likaviktad investering i aktierna hade gett en avkastning på omkring 44%.
I stället blev det J.C. Penneys ras på 99,90% som avgjorde utfallet – och i praktiken nästan utraderade investeringen.
”Det rörde sig ju om rena lottsedlar”, säger Svante.
Skulle du beskriva din farbror som riskbenägen?
”Absolut inte. Vi släktingar har snarare uppfattat honom som en försiktig person.”
Förstod han vad han investerat i?
”Nej. Och när vi satt på Roslagens Sparbank och gick igenom de investeringar som gjorts via Garantum var han skamsen men också lättad över att få hjälp. Det här hade gett honom ångest”, säger Svante.
Att Yngve inte förstått vad han investerat i stärks av att Svante fått hjälpa sin farbror att avsluta flera ”dåliga och konstiga affärer”.
”Det var dyra prenumerationer och abonnemang på identitetsbeskyddande blufftjänster, underkläder, skönhetsprodukter och mobilabonnemang – sådant som han inte använde.”
Förlorade drygt en tredjedel av kapitalet
Läser man rådgivningsdokumentationen som Garantums rådgivare upprättat får man dock en helt annan bild av den då 75-årige Yngve.
”Yngve har placerat i autocall samt hävstångscertifikat under flera års tid och är mycket medveten om riskerna”, skriver rådgivaren.
Yngve påstås vara villig att ”uppleva potentiellt stora och frekventa värdeförändringar (…) ifall det ökar möjligheten till högre avkastning”. Enligt rådgivningsdokumenten skulle han också känna sig ”förväntansfull över potentialen för avkastning” om han ”hade valt en placering med hög avkastningspotential och hög risk”.
Och trots att Yngve var 75 år vid rådgivningstillfället uppgavs hans placeringshorisont vara längre än åtta år.
”Det är ju helt vansinnigt att sälja högriskprodukter med långa löptider till en äldre människa – pengar som i praktiken låses in tills personen är över 80 år”, säger Svante.
Enligt en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som Svante lämnat in förlorade Yngve drygt 37% av de 1,9 miljonerna som investerades på inrådan av Garantum. Detta under en period då Stockholmsbörsen steg med omkring 35%.
Garantum försvarar rådgivningen
I ett mejl till oss skriver Garantum att ”strukturerade produkter inte är lämpliga för alla kunder eller i alla situationer” samt att ”strukturerade produkter kan användas som ett komplement i en diversifierad portfölj”.
Garantum skriver också att en produkt inte ska rekommenderas ”om en kund inte bedöms ha tillräcklig förståelse för en produkt”.
”Rekommendationer baseras alltid på en individuell bedömning av kundens riskvilja, mål och placeringshorisont. Att produkterna förekommer i rådgivning speglar att det finns situationer där de bedöms som relevanta, inte att de generellt är lämpliga”, skriver Garantum och tillägger:
”På portföljnivå utgör strukturerade produkter dock ett komplement, där kundernas innehav i stor utsträckning även består av exempelvis fonder, aktier eller andra typer av förvaltningstjänster.”
Sammanfattningsvis framhåller alltså Garantum att strukturerade produkter bara lämpar sig för investerare som förstår riskerna, vad som driver avkastningen och hur avgifterna påverkar utfallet. Och då bara som ett ”komplement” i portföljen.
Men det rimmar illa med den rådgivning som Yngve fick – där nästan hela kapitalet som fördes in hos Garantum placerades i strukturerade produkter.
Trots detta försvarar Garantum rådgivningen.
”Yngves syfte med öppnandet av investeringssparkontot samt överföringen av pengarna framstår ha varit att placera i strukturella produkter. Det framstår för oss som att rådgivningen skett utifrån och i enlighet med Yngves vilja”, skriver Peter Hammarsten, chefsjurist på Garantum Fondkommission i ett mejl till Svante.
”I anledning av ovan och på de underlag vi har tillgång till kan vi inte för närvarande tillmötesgå någon eventuell begäran om ersättning”, fortsätter Hammarsten.
Inte heller nådde Svante framgång hos Allmänna reklamationsnämnden, ARN. I ett beslut kring årsskiftet 2021/2022 avslogs begäran om ersättning med hänvisning till att anmälan kommit in för sent.
Det var då dödsboets krav som prövades, eftersom Yngve vid det laget hade avlidit.
Artikeln publicerades i samarbete med Aktiespararna.
Lämna ett svar