Hur välja räntefond?

Småspararjouren


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


FRÅGA: Hej!

Hur väljer man en räntefond?

Man ska söka låga avgifter som med aktiefonder, men jag vet inte hur man tolkar effektiv ränta och duration, aktiv versus passiv förvaltning osv. Om det inte handlar om en pension, ska man ha sina räntefonder i ett ISK eller depå?

Tack så mycket för hjälpen och strävan att göra alla dessa frågor begripliga för vanliga människor!

SVAR: 

När ska man ha en räntefond?

För privat sparande rekommenderar vi sparkonto, en billig global aktiefond eller en kombination av dem beroende på sparhorisont. Sparkontot är alternativet för kort sparhorisont eftersom det är enkelt och relativt säkert på kort sikt. (I pensionslösningar kan man normalt sett inte ha sparkonto och då är räntefond det man får välja om man vill ha något som är lägre kortsiktig risk.)

Så vårt huvudsakliga svar är att vi inte rekommenderar räntefonder när man inte måste.

Hur riskabelt är en räntefond?

En räntefond är inte alltid sämre, men som du verkar ha märkt är det mer komplicerat än ett sparkonto. En räntefond är ett sätt att låna ut pengar till olika företag, stater, regioner eller kommuner. Hur stor risken är beror på vilka fonden lånar ut till. Den beror också på hur lång löptid lånen har – så kallad duration. 

Det innebär att vissa räntefonder har nästan lika stor risk som en aktiefond medan andra är nästan lika säkra som ett sparkonto. Och om marknaden fungerar någorlunda följer den förväntade avkastningen risknivån. En räntefond som lånar ut till företag med dålig ekonomi har hög risk, men i genomsnitt får du också ganska bra avkastning. En räntefond som bara lånar ut till stabila stater har låg risk, men också låg förväntad avkastning.

Hur välja en räntefond med låg risk?

Hur du väljer en räntefond beror på varför du vill ha en räntefond. 

Om du ska välja en räntefond i ditt pensionssparande är vårt bästa råd att göra det lätt för dig och ta en fond som i huvudsak lånar ut till svenska staten, kommuner, etc och sedan ta den billigaste. 

De fonder som heter något med “kort” tar ofta mindre risk, men det går att argumentera för att man kan kosta på sig att ta lite “tidsrisk” (durationsrisk på finanslingo) och ha en som heter lång också. För helheten i din portfölj spelar det här inte jättestor roll. Det viktigaste för risknivån är hur stor aktieandel du har och att du inte tar en räntefond som köper mycket osäkra företagsobligationer. 

Väljer du en billig räntefond blir det nästan alltid ganska låg risk. De med högre risk brukar också vara dyrare. 

Du kan ofta förstå någorlunda vad fonden lånar ut till genom att läsa i fondbeskrivningen. Du kan också titta på riskmåtten – risknivån ska vara 1 eller 2. 

Varför vill du ha en räntefond?

Ovan är alltså svaret på hur du hittar en räntefond med låg risk. Vilken räntefond du vill ha är svårt att veta eftersom det inte framgår av frågan. 

Det behöver inte nödvändigtvis vara fel att köpa en räntefond med hög risk heller, men själva tycker vi dock att det är för krångligt att värdera vilka räntefonder med hög risk som är bra så vill du ha något sådant är vi fel personer att fråga. 

Och om du ska förstå vad du gör behöver du nog plugga mer finansiell teori än vad vi kan förklara enkelt här. 

Vad betyder effektiv ränta?

Ett begrepp du nämner är effektiv ränta vilket även brukar kallas yield. Det är den ränta som fonden får om den håller alla obligationer den har just nu till förfall och alla som den lånat ut till betalar som de ska. 

Något förenklat kan man säga att yielden är den naturliga avkastningen – att jämföra med utdelningar för aktier eller ränta på ett sparkonto. Den totala avkastningen består sedan av yielden + värdeförändring (oftast på grund av ändrade marknadsräntor) – eventuell kreditförlust.

Vad betyder duration?

Duration är något förenklat hur lång tid det är kvar tills en obligation förfaller – det vill säga när fonden får tillbaka pengarna. På fondnivå är durationen ett genomsnitt på hur lång tid det är kvar till förfall.

Högre duration betyder högre risk och därmed högre förväntad avkastning.

Aktiv eller passiv förvaltning för räntefonder?

För räntefonder finns av olika skäl ingen tydlig motsvarighet till index och därmed inte heller indexfonder och passiv förvaltning. Detta sagt är det inte här heller optimalt att handla för mycket, men uppdelningen i passiv och aktiv förvaltning är inte applicerbar.

Att titta på priset fungerar och välja den billigaste fungerar däremot som sagt rätt bra även för räntefonder också. 

Ska man ha räntefonder på ett ISK

En räntefond bör du inte ha på ett ISK.  Anledningen är att den schablonskatt som tas ut på ett ISK oftast är ofördelaktig för försiktiga sparformer som räntefonder, då den lilla förväntade avkastningen lätt äts upp av skatten. När avkastningen inte förväntas bli så hög är det bättre att betala 30% av avkastningen än den schablonskatt som finns på ett ISK. 


Frågan du just läste kommer kanske från en av våra månadsgivare.

Var med och stötta oberoende konsumentupplysning och grävande journalistik genom att gå med i vår Patreon-grupp!

Här kan du läsa mer om hur du stöttar oss.

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.