Vad händer när man tagit ut all tjänstepension?

Småspararjouren


Behöver du ytterligare hjälp? Prova Småspararguidens oberoende rådgivning!


FRÅGA: Hej,

Jag har en fråga åt mina föräldrar. Dom gick i pension för ett par år sedan, när dom var 63 resp 64 år. Dom valde att ta ut all tjänstepension på fem år med någon plan att spara en del av detta till framtida år. Denna plan har inte gått så bra, och om jag har förstått det rätt blir det inte mycket pengar när tjänstepensionsdelen upphör om 3 år. Nu hade dom turen att få ett arv på 2 miljoner som jag hoppas kommer kunna hjälpa dom att leva hyfsat bra ändå framöver.

Hur borde dom placera dom här 2 miljonerna som dom skall börja använda om 3 år men som gärna får räcka i en 20 år? Hur mycket kan dom räkna med att ta ut i månaden? Dom har ett hus med lån på ca 2 milj, värt ca 4,5 milj, men jag vet inte om det är en bra idé att amortera i det här läget?

Tack för en mycket bra sida!

SVAR:

Tyvärr kan det nog stämma att dina föräldrar kommer att få rejält minskad pension när tjänstepensionen slutar komma. Det är ett vanligt problem att folk tar ut sina pensioner för snabbt och därmed får en chock. I allmänhet rekommenderar vi livslångt uttag av pensioner men nu är det som det är så låt oss blicka framåt!

Vi börjar med den enklaste delen. Amortera på lånet bör dina föräldrar göra så lite som möjligt så länge räntan är rimligt låg. Det kan bli svårt att få nya lån när de har låg inkomst och de har redan 2,5 mkr i nettoförmögenhet som är inlåsta i huset. Då är det dumt att låsa in mer pengar.

När det gäller placering och uttag av arvet hänger den här typen av beslut på två viktiga faktorer:

  1. Placeringshorisonten, dvs om hur lång tid skall man använda pengarna
  2. Marginalerna i ekonomin och hur väl man tål nedgångar

Eftersom vi inte har kännedom om nummer två så kommer här ett förslag som bara baseras på placeringshorisonten.

Pott 1 – pengar att använda inom 10 år

Tjänstepensionen fortsätter att komma i tre år till så vi tänker oss att de här pengarna ska användas år 4-10 och ni sätter av hälften av pengarna, 1 mkr.

De här pengarna placerar ni säkert och då är ett sparkonto bästa valet. Vi får räkna med att den lilla ränta ni kan få här är lägre än inflationen. Här är säkerheten viktigast så att dina föräldrar vet vad de kan räkna med de närmsta 10 åren.

Eftersom det rör sig om förhållandevis mycket pengar kan det vara värt att leta runt efter en bank som ger något bättre ränta. En skillnad på 0,5% ger ändå 5 000 kr per år. Här beskriver vi vad man ska tänka på när man väljer sparkonto.

Tar dina föräldrar ut dessa pengar jämnt under sju år ger detta ca 12 000 kr/månad*.

Pott 2 – pengar att använda om över 10 år

Den andra hälften av pengarna sparar ni för att använda om mer än 10 år.

På så lång sikt som 10 år rekommenderar vi aktiefonder. Aktiemarknaden svänger en del upp och ned, men går i genomsnitt mer upp än ner och på så lång sikt som 10 år är risken inte så stor att man förlorar pengar och i genomsnitt kan ni förvänta er att 1 mkr har växt till 1,8 mkr**.

För pengar som ska placeras på aktiemarknaden rekommenderar vi att öppna ett Investeringssparkonto, helst på Nordnet eller Avanza, och investera allt i billigast möjliga global aktiefond som ni kan hitta i vår Fondguide. Just nu rekommenderar vi Länsförsäkringar global Indexnära.

 

Om 3 år när tjänstepensionerna är slut kan det vara lagom att fundera igenom detta igen med hänsyn till ekonomi, hälsa och framtidsplaner.

Varken uppdelningen av potternas storlek eller tidsgränsen på 10 år är någon exakt vetenskap så det går att justera lite hit eller dit, men förhoppningsvis har ni fått en bra idé om hur ni kan tänka.

Lycka till!

 

* 1 000 000 kr /(7*12) = 11 900 kr

* Vi brukar anta en förväntad avkastning på 6% (efter inflation) och då får vi 1 000 000 kr * (1+0,06)^10 = 1 790 000 kr

Oberoende rådgiving med Småspararguiden

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 10 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.