Trots hårt slit av både oss, redaktör och korrläsare slank det igenom några fel i första trycket av boken. Här listar vi dessa:

Sidan 21

Ola stavar sitt namn Hellblom, inte Hellbom.

Sidan 56

Det har blivit en nolla för mycket på två ställen i texten högst upp på sidan som refererar till tabellen på sidan innan.

“Vi har antagit att båda går lika bra före avgifter och räknat ut hur stor skillnad avgifterna gör ifall du investerar 100 000 kronor idag. På något års sikt blir det inga jättepengar, men efter tio år har du förlorat drygt 200 000 kronor om du valt den dyra fonden. Efter 30 år är skillnaden mer än 1,5 miljoner kronor.”

Här ska det istället stå 20 000 kronor respektive mer än 150 000 kronor. (I något skede av bokarbetet hade vi en investering på 1 miljon kronor istället för 100 000 kronor och sedan missade vi att följdändra här.)

Sidan 188. Marginalskattegräns

Här pratar vi i de första upplagorna av boken om två olika gränser för marginalskatt beroende på om du är över eller under 65 år. Det är fel. Brytpunkten för statlig inkomstskatt är visserligen högre för den som är över 65 år, men det kompenseras för genom en snabb avtrappning av det förhöjda grundavdraget. Den avtrappningen börjar vid samma inkomst som den statliga inkomstskatten börjar för de som är yngre. En mycket krånglig skattekonstruktion, men tänker du att den statliga inkomstskatten börjar samtidigt för alla blir det i allt väsentligt rätt (det enda som blir fel är terminologin). En bra graf på marginalskatter i Sverige vid olika åldrar hittar du hos ekonomifakta.

Sidan 222-233 Tomträtt

Längst ner på sidan 222 skriver vi om tomträtt. Där skriver vi Om så är fallet behöver du också räkna ut din del av tomträttsavgiften och plussa på den på priset. Det är i bästa fall mycket otydligt och läser man det bokstavligt är det helt fel. Att plussa på en årlig avgäld till priset är att jämföra äpplen med päron.

Så här planerar vi att skriva det stycket i framtida böcker när vi får chans att ändra:

“Du bör också kolla upp om föreningen äger marken eller inte. Det händer att bostadsrättsföreningar (och ibland även villaägare) bara hyr marken och betalar en så kallad tomträttsavgäld för det. Om så är fallet behöver du ta hänsyn till det i din värdering genom att behandla tomtlånet på liknande sätt som om föreningen lånat pengar. Det gör du bäst genom att ta reda på tomtens taxeringsvärde, dubbla det* och sedan multiplicera beloppet med lägenhetens andel av föreningen. Taxeringsvärdet hittar du oftast i föreningens årsredovisning. Tittar du bara på vilken avgäld föreningen betalar idag kan det bli missvisande eftersom vissa löptider är långa. Om det är länge sedan avgälden förhandlades om kan den till och med flerdubblas när en ny löptid fastställs.

* Dubbleringen kommer sig dels av att taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet, dels av att markägaren verkar ha rätt att ta ut en ränta på 3–3,5 procent av marknadsvärdet, vilket är betydligt mer än vad en privatperson eller bostadsrättsförening behöver betala för ett lån. Lägger man ihop de två förutsättningarna blir en dubblering av taxeringsvärdet ungefär rätt. Det är dock ingen exakt vetenskap och många markägande kommuner är i praktiken mer generösa.”