Idag tar programmet Medierna i P1 upp frågan om sparekonomernas roll i media. Vi är med på ett hörn för att berömma och problematisera. I det här inlägget utvecklar vi våra tankar om fenomenet sparekonomer lite mer.
Vi problematiserar fenomenet sparekonom i Medierna i P1
I dagens avsnitt av Medierna i P1 ägnades ett inslag åt fenomenet sparekonomer och deras frekventa besök i TV-soffor och andra mediala sammanhang. Vi har länge följt sparekonomernas framfart med blandade känslor eftersom de å ena sidan ofta gör ett bra jobb med att folkbilda om privatekonomiska frågor men å andra sidan agerar i sin banks intressen. När Frida Bratt svingade lite väl hårt på sina konkurrenter och talade sig varm om den egna bankens samarbetspart tipsade vi Medierna i P1 om att det vore intressant att höra hur redaktionerna tänker.
Vad är en sparekonom? Och varför är de i min TV hela tiden?
Sparekonom, privatekonom, boendeekonom, vardagsekonom – nästan alla banker har en. Kändast av dem alla är nog Claes Hemberg, mannen med hängslena, som tidigare var Avanzas frontfigur. Du känner förmodligen igen de andra från TV och tidningar när de uttalar sig om allt möjligt som har med ekonomi att göra. Ska man binda räntan eller ha rörligt? Hur skall man spara till barnen? Varför går Teslas aktie bra? Ska man sälja aktierna till kräftorna? Lugnt och pedagogiskt besvaras tittarnas eller journalisternas frågor.
Ett fenomen unikt för finansbranschen
Inom politiken ser vi ofta hur redaktionerna har egna politiska kommentatorer som recenserar politikernas utspel. Tänk Mats Knutsson i Svt, eller Marcus Oscarsson i TV4. Inom sporten har vi t.ex. Daniel Nannskog som kommenterar allt som har med fotboll att göra i Svt.
De stora redaktionerna har ekonomijournalister men av någon anledning ser vi oftare att någon av bankerna bjuds in att analysera eller kommentera. Varför är det på detta viset?
Hur var det med fria och självständiga medier?
Att en företrädare för en bank kommenterar riksbankens senaste räntebesked eller Ericssons senaste kvartalsrapport är ganska harmlöst. Många sparekonomer är också kunniga, pedagogiska och förtroendeingivande. Frida Bratt har t.ex. en bakgrund som duktig ekonomijournalist och säger för det mesta vettiga saker.
Ibland rör sig sparekonomerna dock utanför det harmlösa som t.ex. att recensera sina konkurrenter, rekommendera produkter som de själva säljer eller debattera frågor som banken har ett egenintresse av. Några exempel på intressanta fall:
- När Swedbank och SEB påkoms med fingrarna i penningtvättsburken fick de konkurrerande bankernas sparekonomer analysera saken på bästa sändningstid. Här Avanzas Johanna Kull i TV4.
- När storbankernas sparekonomer pratar sig varma om att binda bolån. Kanske för att det gynnar storbanken med inlåsta kunder?
- Samtidigt pratar nätbankernas sparekonomer om att man skall välja rörlig ränta. Kanske för att deras egna bolån inte går att binda?
- Eller när Nordnets Frida Bratt nyligen rekommenderade läsarna att lägga sitt bolån hos Stabelo, en bolåneuppstickare som har ett samarbete med Nordnet.
- Samma sparekonom har gjort ett intensivt arbete i att prata om den politiska frågan om flytträtt och flyttavgifter för pensionssparanden. Oftast utan att journalisten nämner det självklara att Nordnets mål är att folk lättare skall kunna flytta sitt sparande från storbanken till dem. (I det här fallet håller vi helt med henne, men det förändrar inte faktumet att hon inte är oberoende.)
- Sparekonomen Joakim Bornold var tidigare på Nordnet och kritiserade då försäkringsförmedlarnas dyra fond-i-fonder. Sedan bytte han arbetsgivare till Söderberg & Partners vars affärsidé bygger på just det han tidigare kritiserade. Sedan bytet har vi förstås inte hört honom kritisera samma sak.
- Dubbel jackpot, eller 100% TV-emoji, blev det också för Nordnets kommunikationsansvarige på twitter när både Nordnets nuvarande och föregående sparekonomer satt i samma Svt-soffa samtidigt.
Men är det ett problem?
De allra flesta utspel och kampanjer som nätbankerna Avanza och Nordnet har drivit skulle vi nog skriva under på själva. Så länge sparekonomerna lyckas balansera hyfsat på gränsen mellan folkbildning, PR och att tala i bankens egen sak kan det bli bra ändå.
Däremot ska man vara medveten om att de ganska ofta blir inbjudna som “experter” i frågor där de är högst partiska och vi kan tycka att redaktionerna blivit lite för lata. Om det behövs en expert för att kommentera det senaste forskningsläget kring hamburgares hälsoeffekter skulle de flesta av oss höja på ögonbrynen om medierna valde McDonalds kostexpert. Åtminstone om hen framställdes som allmän hälsoexpert snarare än att intervjuas i egenskap av talesperson för McDonalds. Det är lite märkligt att det är så annorlunda när det gäller pension och sparande.
Förmodligen beror fenomenet just på att sparekonomerna gör jobbet bekvämt för redaktionerna. De är tillgängliga snabbt på udda tider, kommunikativa och har svar på allt. Om jag får spekulera är detta kanske ett symptom på den allmänna krissituationen för medier med sjunkande intäkter, färre prenumeranter och varslade journalister som följd?
Det vi hellre hade sett var om journalisterna valde att plocka in experter som är oberoende. Det finns gott om sådana inom akademin, på myndigheterna, på konsumenternas.se, frilansande journalister eller varför inte redaktionernas egna ekonomijournalister. Eller kanske oss…
Just i den här frågan borde medierna kanske inte intervjuat oss
Som oberoende rådgivare är vi mer oberoende än bankernas sparekonomer i de allra flesta frågor. Ironiskt nog är just den här metadiskussionen om vilken expert som skall folkbilda om sparande en fråga där vi är lika partiska som sparekonomerna. Vi tycker ju förstås att medierna istället ska intervjua oss mer i frågor om ekonomi och sparande. I just det här inslaget i Medierna i P1 var det jag som fick en expertposition när jag problematiserade om fenomenet trots att jag på ett metaplan var partisk. Ibland är det inte lätt att vare sig vara journalist eller att leva helt som man lär.
Uppdatering augusti 2021: ett år senare tar Medierna i P1 upp fenomenet igen efter att Dagens Industri gett Nordnets Frida Bratt utrymme att recensera politikernas privata sparande och dessutom göra lite lobbyarbete i frågan om beskattning av ISK.
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.
Om författaren
