Swish är kanske det smidigaste betalsättet, men det finns andra nackdelar. Betalar du med kort har du i vissa lägen möjlighet att få tillbaka pengar från kortutgivaren om något inte blir som tänkt.
Resor blir inte alltid som du hade tänkt dig
Du har bokat en weekend till Rom. Flyg, hotell och hyrbil är betalda. Två dagar före avresan går flygbolaget i konkurs. Eller hotellet visar sig vara stängt. Eller så blir du sjuk och kan inte åka.
Pengarna är dragna. Kundtjänsten svarar inte.
Vad gör du nu?
Svaret beror till stor del på hur du betalade.
Bäst: Kreditkort
Vi gillar inte grundfunktionaliteten i kreditkort – att låna för att köpa saker – och avråder dig från att skaffa ett om du inte har stenkoll på din ekonomi och ser till att du alltid har pengar till det du köper.
Om du har ett kreditkort är det dock bra att använda det när du köper din resa. Anledningen är att konsumentkreditlagen ger dig rätt att ställa samma krav på kreditgivaren som på bolaget du köpte tjänsten av*.
Om bolaget du köpte resan av är svåra att ha att göra med kan du därför istället rikta kravet mot banken.
Dessutom har en del kreditkort också en försäkring som kan ge dig pengarna tillbaka om du blir för sjuk för att resa. Återigen är det inget vi rekommenderar att betala för, men om du ändå gör det är det smart att använda den.
Näst bäst: Debetkort
Vanliga debetkort följer inte med samma lagliga rättigheter, men Visa och Mastercard har egna policies som gör att de ibland återtar transaktioner och ger dig pengarna tillbaka.
Sämst: Swish
Personligen tycker jag att swish är det smidigaste sättet att betala på, men det ger inget skydd alls. Det finns ingen mellanhand som kan hjälpa dig utan fungerar ungefär som om du hade betalat med kontanter.
Skyddar inte mot att du ändrar dig
Värt att påpeka är att inte heller kreditkort är ett skydd mot att du ändrar dig. Vill du ha möjlighet att avboka för att du tappat lusten eller blivit bjuden på en rolig fest får du betala extra för ombokningsbar biljett.
För de flesta lönar det sig i längden att välja bort ombokningsbara biljetter, men då får du också stå ditt kast om du ändrar dig.
Exempel på där det spelar roll vad du betalar med
- Flygbolaget går i konkurs
Har du betalat med kreditkort kan du rikta kravet mot banken. Med Swish är du en fordringsägare bland många i konkursen. - Researrangören levererar inte det du köpt
Till exempel om hotellet är stängt eller om transfern aldrig dyker upp. Med kreditkort kan du i vissa fall kräva återbetalning från kreditgivaren. - Du blir dubbeldebiterad
Det händer oftare än man tror, särskilt vid utlandsbetalningar. Med kort finns möjlighet att bestrida transaktionen via banken. - Du får inte pengarna tillbaka trots att du enligt villkoren har rätt till det
Har du rätt enligt avtalet men bolaget vägrar betala? Då kan kreditkortet fungera som en extra påtryckning. - En mellanhand skyller på leverantören
Bokningssajten skyller på flygbolaget. Flygbolaget skyller på bokningssajten. Med kreditkort kan du i stället gå på banken. - Bedrägeri eller oseriös aktör
Har du råkat boka via en bluff-sajt eller en oseriös förmedlare är kreditkort betydligt tryggare än direktbetalning.
Den gemensamma nämnaren är förstås att du faktiskt har rätt enligt lagen. I teorin är det säljande bolaget då skyldiga att kompensera dig, men det är en sak att ha rätt och en annan sak att faktiskt se till att det genomförs i praktiken.
* Undantag: “Detta gäller dock inte om köparen visste att säljaren saknade rätt att ta emot betalningen eller ingå överenskommelsen och inte heller om köparen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlät att skaffa sig kunskap om detta.” Se https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/konsumentkreditlag-20101846_sfs-2010-1846/ §29.
Lämna ett svar