Miljöpartiet vill införa en ny sorts förmögenhetsskatt och hävdar att den skulle dra in 50 miljarder enligt Riksdagens utredningstjänst. Men rapporten de hänvisar till säger något helt annat.
Lyssna också gärna på avsnitt #85 av Småspararpodden för analys av det här förslaget och andra politiska förslag.
Vad är en Zucman-skatt?
Förslaget kommer från en fransk professor i nationalekonomi, Gabriel Zucman. Det är inte en vanlig förmögenhetsskatt som läggs ovanpå allt annat. Det är ett golv. Idén är att ingen ska betala mindre än 2 procent av sin nettoförmögenhet i skatt per år — och då räknas all skatt, inte bara inkomstskatt. Betalar du redan mer än så tillkommer ingenting.
Har du ett vanligt jobb och en normal förmögenhet ligger du med bred marginal över golvet. Skatten är tänkt att träffa personer med tillgångar över 100 miljoner euro, alltså drygt en miljard kronor.
Här kan du läsa Zucmans rapport.
Varifrån kommer 50 miljarder?
I Sverige har Vänsterpartiet och Miljöpartiet visat intresse för Zucman-skatt och Miljöpartiet har varit tydligast. I en intervju i Aftonbladet får partiledaren Daniel Helldén frågan om vad skatten skulle dra in:
Ja, det finns lite olika siffror på det. Vi har frågat riksdagens utredningstjänst som har tittat på förslaget och de säger att det inte är helt enkelt att räkna fram därför att det finns inget förmögenhetsregister i Sverige. Men de säger att det är i runda tal 50 miljarder det handlar om per år.
Vi har läst rapporten* och siffran 50 miljarder nämns förvisso. Det är en uppskattning av vad skatten skulle ge och kommer ursprungligen från beräkningar gjorda av Zucmans egen organisation, men Riksdagens utredningstjänst (RUT) säger inte heller att den är felaktig – givet antagandet att skatten inte påverkar beteendet hos miljardärerna i fråga.
Snarare 13 miljarder
Men RUT säger inte att det är ett rimligt sätt att räkna. Istället hänvisar de till franska Conseil d’analyse économique som har jämfört vad kapitalskatter beräknas ge i teorin med vad de faktiskt drar in, och RUT återger slutsatsen. Deras slutsats är att en sådan här skatt skulle ge
0,25 euro i intäkt för varje euro som beräknas i teorin**
Om vi skulle översätta det rakt av till svenska förhållanden skulle det bli 13 miljarder kronor.
RUT har inte resurser att göra egna utredningar utan sammanställer känd kunskap. Därför kommer både de teoretiska 50 miljarderna och diskussionen om vad som är realistiskt från andra. Och en fransk utredning av franska skatter är förstås inte ett särskilt träffsäkert sätt att säga något om Sverige. Man ska alltså inte tolka det som att RUT säger att skatten kommer att dra in 13 miljarder kronor i Sverige. Däremot säger rapporten att man bör räkna med betydligt lägre än de teoretiska 50 miljarderna.
Den erkända svenska nationalekonomen Lars Calmfors, som regelbundet även kritiserar regeringens politik, har kommenterat höjd skatt för superrika i Dagens Arena. Där säger han:
Forskningen pekar tydligt på att det inte kommer att ge några skatteintäkter att tala om. Eventuellt ingenting alls eller till och med minus.***
Vår slutsats är att det är svårt att säga vad en svensk Zucman-skatt skulle ge netto till statskassan. Kanske några miljarder plus. Kanske rentav minus. Men knappast i närheten av 50 miljarder.
Om Daniel Helldén inte har läst rapporten, har läst den utan att förstå den eller om han medvetet misstolkar lämnar vi osagt.
Entreprenörer kan tvingas sälja aktier
En poäng med skatten är att den träffar även orealiserade värdeökningar. Det vill säga om dina aktier ökar i värde så betalar du skatten även om aktierna aldrig delar ut pengar. Det är hela poängen och spelar ingen större roll för passiva investerare.
Är du grundare av en startup som växer fort i värdering, men inte har börjat bli lönsamt eller delar ut utdelning så är det ofta svårare att sälja och det innebär att försäljningen av aktier minskar dina möjligheter att kontrollera ditt bolag.
Om skatten hade funnits under de första åren av Spotifys resa hade grundarna sannolikt behövt sälja av aktier. Kanske hade det inte påverkat deras beteende alls. Kanske hade de flyttat utomlands och i allra värsta fall tagit bolagets huvudkontor med sig.
Vi har svårt att bedöma hur stort problemet är.
Skatten ska helst vara internationell
Det Zucman drömmer om är att skatten ska bli internationell och då skulle den generera mycket mer skatteintäkter. Problemet med beskattning av kapital är att det är relativt enkelt att flytta och att det finns länder som konkurrerar med förmånliga skatter.
Det är därför nationalekonomer tenderar att gilla fastighetsskatt. Fastigheter är svåra att flytta.
Ideologisk fråga
Om en Zucman-skatt är en bra idé eller inte är till stor del en ideologisk fråga. Man kan så klart vilja att miljardärer ska beskattas hårdare även om det inte ger en enda krona till statskassan.
Vill du höra oss tycka mer personligt får du lyssna på podden. Här nöjer vi oss med att vara emot förvrängning av fakta.
* Riksdagens utredningstjänst, Zucman-skatt, dnr 2026:192, 2026-03-19, 18 s.
** RUT 2026:192, s. 7–8 och fotnot 16, med hänvisning till Bach, Bozio, Grimprel, Guillouzouic, Landais och Malgouyres (2025), Fiscalité du capital : quels sont les effets de l’exil fiscal sur l’économie ?, Conseil d’Analyse Économique, Focus nr 118, juli 2025. https://cae-eco.fr/static/pdf/Focus_118_emigration_fiscale_250725_v2.pdf — Enligt fotnoten avsåg de underliggande studierna bredare skattebaser och lägre skattesatser än Zucman-skatten.
Lämna ett svar