Två veckor efter att tingsrätten friat de fyra åtalade i Allraligan lämnade åklagaren in sin överklagan. I det här inlägget går vi igenom varför han tycker att tingsrätten har gjort fel bedömning.
Bakgrund
Sedan hösten 2016 har vi granskat och avslöjat hur företrädarna för pensionsbolaget Allra medvetet gjort dåliga affärer med sina kunders pengar för att berika sig själva med 170 Mkr. Pensionsmyndigheten kastade ut fonderna från premiepensionen och polisanmälde företrädarna under våren 2017. Hösten 2018 åtalades fyra personer av Ekobrottsmyndigheten. I januari i år kom domen i tingsrätten som friade de misstänkta på alla punkter.
Samma yrkande och bevisning, men med känga till tingsrätten
Åklagare Thomas Hertz lämnade in sin överklagan (pdf, pressmeddelande) två veckor efter tingsrättens dom.
Där framgår att samma yrkande och bevisning åberopas som i tingsrätten. Samtidigt delas en känga ut till tingsrätten:
Tingsrätten har underlåtit att pröva väsentliga delar av åtalen och de omständigheter som åberopats till stöd för dessa. […] Tingsrätten har vidare gjort en bedömning av om överlåtelsen av värdepapper kan ha medfört en skada utifrån utgångspunkten vad någon annan under okända omständigheter hade fått betala för samma värdepapper trots att bedömningen ska göras utifrån utgångspunkten vad SFS-fonderna hade behövt betala i just den i målet aktuella situationen.
En vecka senare kom också Pensionsmyndighetens överklagande som egentligen inte tillför något nytt.
Hovrätten kan skicka tillbaka ärendet till tingsrätten
Tidningen Pensionsnyheterna skriver att det finns en chans att ärendet tas upp igen av tingsrätten och inte hovrätten. Enligt åklagaren beror det på att tingsrätten inte prövat de åtal som han framställt, utan istället lagt fram egna påståenden som inte finns i gärningsbeskrivningarna.
– Dessa påståenden har de sedan prövat och dessutom kommit fram till felaktiga slutsatser. Felaktiga slutsatser kan hovrätten ”läka”, men väsentliga omständigheter som tingsrätten inte tagit ställning till, ska normalt tingsrätten pröva först.
Åklagarens analogi med mjölkbudet
Till samma tidning gjorde Thomas Hertz en analogi för att beskriva hur han anser att tingsrätten missat att pröva åtalet:
“Om jag får ditt förtroende att köpa en liter mjölk (warrant) för dina pengar, och får uppdraget att göra det till bästa möjliga pris. Jag går iväg till affären med din tjuga, och i affären erbjuder köpmannen mig att köpa en liter mjölk åt dig för fem kronor. Eftersom jag vet att en liter mjölk vanligtvis kostar tio kronor, så ber jag köpmannen att ta tio kronor betalt, skriva tio kronor på kvittot och betala ut en femma till mig. Väl hemma hos dig ger jag dig din liter mjölk, en tia och kvittot där det står att mjölken kostade tio kronor.
Jämför man de båda alternativen för dig – att du fått betala fem eller tio kronor för mjölken – så är tiokronorsalternativet fem kronor sämre för dig. Om åklagare då väcker åtal mot mig för trolöshet mot huvudman, och påstår att det gått till på precis detta sätt, så är det precis detta som tingsrätten ska pröva.
Om tingsrätten då istället prövar vad det hade kostat dig att köpa mjölken själv hos någon annan, och kommer fram till att den skulle kosta tio kronor så spelar det ingen roll om det är fel bedömning eller inte. Tingsrätten har inte prövat åtalet. Om hovrätten tar ställning till åtalet, så som det utformats och kommer fram till att det är styrkt på det sättet, har jag berövats min rätt att få saken prövad i två instanser.”
Med detta vill åklagare förklara att det inte är så väsentligt vad som är ett rimligt marknadspris på den typen av warrant som fonderna köpte utan snarare till vilket pris just den affären kunde ha gjorts om Allraligan hade valt det billigaste alternativet. Vilket de borde enligt lagstiftningen om hur man sköter fonder.
Tingsrätten har angett att bedömningen av trolöshetsbrottet ska göras i förhållande till om det varit frågan om ett överpris och synes mena att det enbart kan vara frågan om ett överpris om Oaks arvode varit oskäligt högt […]. Detta får följden att det inte skulle vara ett trolöst agerande om en förvaltare medvetet skulle välja det mest kostsamma av flera olika annars jämförbara alternativ så länge detta alternativ inte genererat oskäligt höga vinster hos någon annan. Åklagaren hävdar att det åligger en förvaltare att välja det billigaste alternativet.
Allras expertvittnes affärsidé: vittna mot betalning
Tingsrätten har lagt stor vikt vid Allras expertvittne Vikram Kapoor. Trovärdigheten för vittnet angrips på bred front av åklagaren:
Det kan konstateras att Kapoor, enligt egna uppgifter, huvudsakligen saknar annan utbildning av relevans för sina uttalanden än en utbildning till elingenjör. Kapoor har själv uppgett att han erhållit de kunskaper som ligger till grund för sina slutsatser i det här målet genom att läsa på i den litteratur han själv bedömt vara relevant. Det kan redan här ifrågasättas om Kapoor har någon sakkunskap i den mening som avses i bestämmelserna om sakkunnigbevisning. Det kan därtill tilläggas att Kapoor är anställd hos ett företag vars affärsidé är att mot betalning avge vittnesmål vid tvister. Av Pensionsmyndighetens bevisning har framgått att Kapoor på företagets webbsida anges vara expert på en mängd områden, såsom ”Intellectual Property”, ”Software Engineering”, ”National Security”, ”Tax Controversy”, ”Geopolitical Intelligence” och ”Anti-Corruption”.
Allras advokater har försett Kapoor med data och transaktioner från 453 liknande affärer. Av oklar anledning valde han ut 8 av dem som han skulle analysera för att bevisa att det inte varit något överpris på värdepappret. “Kapoor kunde under förhöret inte förklara hur detta kom sig och ansåg sig behöva två veckor för att komplettera sitt utlåtande i den delen.”, kommenterar åklagaren i överklagan. En annan intressant iakttagelse är att de jämförbara transaktionerna var av lägre belopp och riktade mot privatpersoner.
Kapoor har avseende de åtta transaktioner som återstår inte kunnat redogöra för om det faktiskt är någon som köpt de aktuella värdepapperen eller under vilka omständigheter, eftersom han uppgett att det enda underlag han haft varit prospekt eller utkast till prospekt som han fått av sin uppdragsgivare. Underlaget för eventuella slutsatser är alltså mycket begränsat vilket även till stor del bekräftas av Kapoor själv eftersom de aktuella transaktionerna avsett väsentligt lägre belopp och dessutom enbart riktat sig till privatpersoner.
Den typen av transaktioner man jämför med är alltså grovt ifrågasatta:
…norska Finanstilsynet genomfört ett platsbesök hos Oaks norska filial den 29 november 2012 och att Oak kort därefter avslutat verksamheten i Norge samt att Finanstilsynet i skrivelsen riktat kritik mot
- Att Oak sålt strukturerade produkter med mycket höga avgifter (28-48% av produkternas pris)
- Att Oak sålt strukturerade produkter med en intransparent prissättning utgående med en procentsats på exponerat belopp per löptidsår
- Att Oak sammanfattningsvis har begått allvarliga och systematiska brott mot kraven på goda affärsmetoder samt att de iakttagelser som gjorts föranlett norska Finanstilsynet att göra en anmälan till svenska Finansinspektionen
Om vi här gör en parallell till exemplet med mjölkbudet så är det som att det går att köpa mjölk för 5 kr i andra butiker också men att en person, Vikram Kapoor, är av avvikande uppfattning och menar att privatpersoner kan ha köpt mjölk för 10 kr vid något tillfälle.
Åklagarens lyfter fram kärnan i bevisen
Som en bilaga till överklagan bifogar Åklagaren tolv sidor som lyfter fram kärnan i bevismaterialet. Slutklämmen sammanfattar hur graverande bevisningen är:
Det upprättas mellan företrädare för Oak och företrädare för SFS aktieöverlåtelseavtal med villkoren att:
- SFS-fonderna köper värdepapper genom Oak
- priset för Superoaktierna bestäms till en på kronan exakt andel av den vinst som SFS-fondernas köp av värdepapper genom Oak genererar hos Oak
- Oak i bokföringen lyckas flytta vinsten av affären till föregående år
- köpeskillingen ska minskas med de sanktionsavgifter eller skadeståndskrav Oak kan tänkas drabbas av
- avtalen på begäran av företrädare för SFS ska förstöras så snart köpeskillingen betalats ut
Vad händer härnäst?
Nästa steg är att motparterna i Allra skall yttra sig. Vi passade på att fråga åklagare Thomas Hertz vad han förväntar sig framöver:
“Hovrätten kommer sannolikt kalla till ett sammanträde för att planera ut förhandlingen, som kan komma att bli om 1-2 år dessvärre.”
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.
Om författaren
