Uppskov inte så förmånligt som det låter

Småspararjouren


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


FRÅGA: Jag har ett så kallat bostadsuppskov för en lägenhet som jag sålde 1995. Uppskovet är på 94 350 kr. Enligt skatteverket är kapitalvinstskatten 22 procent. Nu betalar jag en (låg) ränta för uppskovet – 0,5% tror jag. Jag bor i bostadsrätt värderad till 2,3 mnkr och som vid försäljning kommer att generera en rätt rejäl vinst (köpt för 345 000 kronor) oavsett om bostadspriserna sjunker. Jag är 66,5 år, har bra inkomst ytterligare några år och tänker vänta med pensioneringen. Vad är bäst för mig och mina barn – att återföra bostadsuppskovet och betala kapitalvinstskatt nu eller låta den gamla vinsten bero till nuvarande lägenhet säljs (av mig eller mitt dödsbo)?

SVAR:

[Uppdatering 2020-12-11: Nu har uppskovsräntan slopats så för dig som sålt en bostad med vinst de senaste åren kan det vara en bra idé att begära uppskov retroaktivt.]

Räntan på 0,5% kan låta låg, men det luriga är att det är 0,5% på hela beloppet och inte 0,5% på skatteskulden. Eftersom skatten är 22% ska detta jämföras med ett lån på 0,5%/22% = 2,27%.

Om du har en god ekonomi kan du antagligen få billigare lån från banken och i så fall finns ingen anledning att låna dyrt av staten. Om du ska låna av banken istället eller bara ta av sparpengar för att betala av kan vi inte svara på utan att ha koll på din övriga ekonomi, men något av detta borde vara det bästa att göra.

Här har vi skrivit lite längre om hur man ska tänka kring uppskov.


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.