Om du använder 4% av dina pengar varje år räcker de i 30 år. Det är FIRE-rörelsens kanske mest kända tumregel. Men hur relevant är den egentligen för oss i Sverige?

Hur mycket pengar behöver du för att leva på resten av livet?

Att sluta jobba helt och bara lita på att besparingarna kommer att räcka är ett stort steg. Det är på sätt och vis det vi alla behöver göra förr eller senare när vi går i pension, men går du i pension runt tänkt pensionsålder finns många saker som gör beslutet enklare:

  1. Du är en i mängden och systemet är byggt för dig. Det gör det lättare att förstå och göra rätt och gör du någorlunda vettiga val blir du åtminstone inte ensam om pensionen sedan blir mycket mindre än vad prognosen visade.
  2. Genom att ta ut åtminstone delar av pensionen – allmän pension måste du ta ut på det sättet – livsvarigt får du en sorts försäkring mot långt liv. Blir du riktigt gammal får du pengar av dem som har otur och dör tidigare och på så sätt räcker pengarna längre. Pengarna tar aldrig slut helt och hållet.
  3. Välfärdssystemet ger dig också ett minimum i form av garantipension.

Om du däremot vill sluta jobba långt innan pensionsåldern så är du ute på djupare vatten. Det här brukar kallas FIRE – Financial Independence, Retire Early.

Hur mycket pengar behöver du egentligen för att sluta jobba då?

Då ska pengarna räcka till pensionsåldern och i praktiken mycket längre än så eftersom du kommer att få väldigt låg pension om du går i pension så tidigt. Pensionen bygger nämligen till stor del på antal arbetade år.

Trinity-studien

Efter att vi släppt Småspararpodden 81 där vi pratade FIRE fick vi kritik från några lyssnare för att vi inte skrev om de koncept som det pratas mest om i FIRE-communityt. Den här artikeln är ett försök till bot och bättring.

Ett av de mest kända koncepten i FIRE-rörelsen är 4%-regeln – att du kan ta ut 4% av ditt initiala kapital varje år och vara tämligen säker på att pengarna räcker i minst 30 år.

Motiveringen till den regeln kommer till stor del från det som brukar kallas Trinity-studien. Ursprunget kommer från en artikel som skrevs 1998 (Cooley, m.fl)* av tre professorer vid Trinity University och dessa har sedan släppt ytterligare ett par artiklar med uppdaterad data. Den senaste artikeln är skriven 2011 (Cooley, m.fl.)** och är baserad på data till och med 2009.

De tittade på vad som hade hänt om du gått i pension något år mellan 1926 och 1980 och sedan tagit ut en fast, men inflationsjusterad, andel av startkapitalet varje år. Sedan räknade de hur ofta pengarna räckte i 15, 20, 25 och 30 år, med olika fördelning mellan amerikanska aktier och obligationer.

4%-regeln

4%-regeln kommer från att en portfölj med 75% amerikanska aktier och 25% amerikanska företagsobligationer har klarat sig i 30 år under alla de uppmätta åren medan en portfölj med 100% aktier klarade sig i 98% av fallen – det vill säga i 54 av de 55 startåren.

När man går upp till 5% årligt inflationsjusterat uttag hamnar man istället på runt 80% chans att man klarar 30 år.

Vänder man på 4%-regeln betyder den att du behöver ha 25 gånger dina årliga utgifter.

Inte anpassad för svenska förhållanden

I ett läge där du går i pension när du är runt 65 år och själv kontrollerar alla dina pensionspengar är Trinitystudien en bra utgångspunkt. 30 år senare är du 95 år. Du kan absolut leva längre än så, men det kan också tänkas att din förmåga att göra roliga och dyra saker också går ner med åldern. Att i det läget utgå från 4%-regeln och sedan göra anpassningar längs vägen beroende på börsutveckling, hälsoläge och andra omständigheter i livet är en bra strategi för den som vill vara rimligt säker på att pengarna räcker livet ut.

För svenska förhållanden är den dock sämre anpassad.

  1. Går du i pension runt 65 år stämmer den förväntade återstående livslängden någorlunda, men du lär å andra sidan ha en stor del av pengarna i det svenska pensionssystemet. Där är det bättre att utgå från en pensionsprognos på minpension.se och välja att ta ut tämligen mycket pension livsvarigt utan återbetalningsskydd för att skapa trygghet i att du kan leva ett bra liv även om du blir jättegammal.
  2. Går du i pension långt innan 65 år behöver du titta på längre tidshorisonter än 30 år.

100% aktier eller en mixad portfölj?

En annan fråga som man kan ställa sig är hur pengarna ska vara placerade.

Trinity-studien visar att en portfölj med 75% aktier är något säkrare utifrån perspektivet “vara helt säkert att pengarna räcker i precis 30 år” än en portfölj med 100% aktier. Här ska man dock vara försiktig med att dra några slutsatser:

  1. Skillnaderna är små och kan knappast anses vara statistiskt säkerställda. För en 4% portfölj är det alltså en gång på 55 år som en portfölj med 100% aktier inte har gjort jobbet.
  2. Räntedelen av portföljen – det som inte är aktier – är inte statspapper utan företagsobligationer. Visserligen företagsobligationer med hög kreditvärdighet, men ändå någonting som är betydligt högre risk än ett sparkonto. För att försöka replikera den här strategin med svensk utgångspunkt krävs viss kompetens. Vi brukar säga att företagsobligationer i teorin kan bidra till bästa möjliga portfölj, men att vinsten inte är värd besväret.
  3. Ju längre du lever desto mer kommer du att behöva avkastningen från aktiemarknaden. Vi har inte räknat på det, men på 40 års sikt gissar vi att 100% aktier kommer att komma bättre ut även med Trinity-studiens metod.
  4. I genomsnitt kommer strategin att ha 100% aktier ge betydligt bättre avkastning. Väljer du något annat så ger du upp en hel del livskvalitet i genomsnitt mot en högst osäker fördel i om du har riktig otur.

Våra råd?

Vår slutsats är att om du har riktigt lång tidshorisont är det mest rationella rent ekonomiskt oftast att ha 100% av pengarna i aktiemarknaden. Både för att det i längden ger dig bäst förutsättningar att ha pengar kvar på slutet och för att i de scenarion strategin misslyckas oftast ger dig mest tid att skaffa nya intäkter eller dra ner på utgifterna. Om det ska gå åt skogen är det bättre att veta det så fort som möjligt.

Tar vi in mänsklig psykologi i beräkningen – vilket vi absolut tycker är rätt för många – kan däremot andra strategier vara rätt.

Att ha några års utgifter på ett sparkonto och ha i förväg bestämda tidpunkter med 1-5 års mellanrum då man reviderar strategin kan till exempel göra det mycket enklare att strunta i börsen och njuta av livet än om du ska sälja av pengar från dina aktiefonder varje månad.

Och att få njuta av livet är ju det som är poängen med FIRE.

* Cooley, P. L., Hubbard, C. M. och Walz, D. T. (1998). Retirement Savings: Choosing a Withdrawal Rate That Is Sustainable. AAII Journal, 20(2), s. 16–21. https://www.aaii.com/journal/article/retirement-savings-choosing-a-withdrawal-rate-that-is-sustainable

** Cooley, P. L., Hubbard, C. M. och Walz, D. T. (2011). Portfolio Success Rates: Where to Draw the Line. Journal of Financial Planning, 24(4), s. 48–60. https://www.financialplanningassociation.org/article/journal/APR11-portfolio-success-rates-where-draw-line

Text och innehåll

Ämnen i artikeln

Samarbetspartners

Pensionsrådgivning från Kollberg & Enqvist.
Oberoende rådgivning från Effektiv Förmögenhetsförvaltning.
Financial Fitness – Boka gratissamtal

Stötta oss

Stötta Småspararguidens granskning av finansbranschen.

Våra senaste artiklar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Secret Link