Finansinspektionen i 20 år – rådgivare är säljare

Finansinspektionen har släppt sin konsumentskyddsrapport för 2026. Konsumentskyddsrapporten lyfter fram saker som myndigheten tycker är problem för konsumenterna. I år är det 20:e året i rad som Finansinspektionen har klagat på samma sak. 

Lyssna också gärna på avsnitt 69 av Småspararpodden då vi bland annat pratar om Finansinspektionens rapport.

20 år av kritik

Varje år släpper Finansinspektionen en konsumentskyddsrapport som redogör för myndighetens prioriterade riskområden, återrapportering av myndighetens arbete och önskemål om nya regler. 

Rapporten tar upp olika saker, men en sak har återkommit varje år i 20 år. Vi har sammanställt de här 20 åren i en liten film. 

Årets klagomål på intressekonflikter

Den röda tråden är förstås vår käpphäst – din personliga bankman är en säljare. 

Årets citat är:

“Konsumenter befinner sig ofta i ett informationsunderläge i förhållande till företagen, vilket ställer höga krav på att rådgivning och förmedling sker i konsumentens intresse. Provisioner och andra koncerninterna ersättningar kan skapa intressekonflikter, eftersom rådgivare och förmedlare kan få högre ersättning om konsumenten väljer vissa produkter. Det riskerar att styra rekommendationer bort från det som är mest lämpligt för konsumenten.”

Lite oskarpt och för mycket myndighetsspråk för vår smak, men Finansinspektionen säger det vi säger. De flesta “rådgivare” är egentligen säljare och “rekommenderar” det som de tjänar pengar på istället för det som är bäst för kunden. 

Vad betyder ”intressekonflikter”?

De intressekonflikter Finansinspektionen pratar om sker i huvudsak på två sätt.

1. ”Rådgivaren” säljer sitt eget bolags produkter – ofta dyra fonder. Här finns storbankerna med sina kassako-fonder, pensionsbolag och försäkringsförmedlare som Söderberg & Partners och Max Matthiessen, som länge figurerat på vår skitlista.
2. ”Rådgivare” som får provision på de fonder de säljer och som därför tjänar mer på att sälja en dyr fond än en billig – oavsett vad som är bäst för dig.

Vill du ha riktig rådgivning från någon som säljer just rådgivning och inte fonder? Vi har en lista över oberoende rådgivare här.

Intressekonflikter ger dyra pensioner

En nyhet i årets rapport är att Finansinspektionen klagar på avgiftsskillnaderna inom pension. Medan premiepensionen och kollektivavtalade tjänstepensioner håller nere avgifterna genom gemensam upphandling, kan exakt samma fond vara fem gånger dyrare när en arbetsgivare utan kollektivavtal har köpt pensionslösningen själv.

Bild från sidan 20 i rapporten.

En fond som kostar 0,34 procent per år i kollektivavtalad ITP-pension kan kosta 1,25 procent per år om du har en individuell tjänstepension. Över ett helt arbetsliv kan det röra sig om hundratusentals kronor – pengar som alltså hamnar hos förmedlare, försäkringsbolag och fondbolag i stället för i din pension.

Det här hänger förstås ihop med intressekonflikterna och är möjligt tack vare okunskap. Vi kan betala lite mer för mjölken på vår lokala livsmedelsaffär än vad vi gör på storköpet, men vi skulle inte acceptera att betala fyra gånger så mycket. När det gäller fonder förstår de flesta inte hur mycket de egentligen betalar eller att det finns bättre alternativ som kostar en bråkdel. Och de rådgivare de flesta tar hjälp av är i själva verket säljare som utnyttjar din okunskap. 

Vem gör något åt problemet?

Den stora frågan är förstås vem som ska lösa problemet. Finansinspektionen vill ha hjälp av politikerna och önskar sig en utredning. 

Behovet av en nationell utredning om intressekonflikter på sparmarknaden kvarstår och har blivit ännu mer angeläget (sidan 35). 

Vi instämmer förstås och i väntan på det gör vi vårt bästa för att så många som möjligt själva ska förstå problemet och välja billigare fonder. 

Finansinspektionen tycker fel om traditionell försäkring

I nästan allt är vi överens med Finansinspektionen, men det finns en sak vi inte riktigt håller med om. Finansinspektionen klagar på att “vissa aktörer”, vilket framförallt är storbankerna, får sina kunder att flytta från traditionell försäkring till fondförsäkring genom att locka med lägre bolån. 

Vi gillar i allmänhet inte att bankerna blandar in fonder i bolåneförhandlingen och har verkligen inget förtroende för att banken rekommenderar de bästa fonderna, men just att flytta från traditionell försäkring till fondförsäkring är bra för de flesta. 

Lyssna på poddavsnittet om du vill veta mer om varför vi tycker så och varför vi tror att Finansinspektionen har börjat uppmärksamma det.

Andra problem i rapporten

Bedrägerier

Bedrägerier fortsätter att vara ett stort samhällsproblem. Antalet betaltjänstbedrägerier ligger kvar på historiskt höga nivåer – ungefär 143 000 under första halvåret 2025, en ökning med 50 procent jämfört med 2022. Det totala beloppet har visserligen minskat sedan toppen 2023 och uppgick till knappt 575 miljoner kronor första halvåret 2025. Men bedragarna hittar hela tiden nya metoder – deepfakes, pump and dump via slutna chattgrupper och sofistikerade kryptoupplägg. Konsumenter bär fortfarande 70 procent av förlusterna själva, ofta utan rätt till ersättning från banken. 

Vi har själva haft problem med att det skapas fejkade Småspararguiden-konton på facebook som vi misstänker är tänkta att användas till någon form av bedrägeri. 

Finansiellt utanförskap

Tillgången till ett enkelt betalkonto är grundläggande för att kunna fungera i samhället, men vissa har svårt att få ett konto. Det här är framförallt en konsekvens av ökade krav på pengatvättskontroller. Baksidan av ökat arbete mot penningtvätt är att det blir enklast och billigast för banken att säga nej till kunden om det finns några oklarheter, men om man hellre fäller än friar drabbas så klart oskyldiga också. Finansinspektionen skriver på sitt myndighetsspråk: 

I stället bör bankerna pröva om det är möjligt att hantera risken genom att vidta riskreducerande åtgärder.

Det vill säga ge folk ett betalkonto även om det finns oklarheter, men håll koll och begränsa eventuellt vilka tjänster de kunderna får använda.

Dyra konsumtionslån

Betalningsproblemen ökade 2023 och 2024 till följd av höga räntor och levnadskostnader, men minskade något under 2025. Oftast beror betalningsproblemen på att man har lånat för konsumtion till skyhög ränta. Både vi och Finansinspektionen tycker dock fortfarande att det är alldeles för många som fastnar i skuldfällan.

De allra flesta drabbas inte av det här, men för dem som fastnar i skuldfällan förstör det livet ordentligt.

Strukturerade produkter

Strukturerade produkter är ett samlingsnamn för komplicerade finansiella produkter som är alldeles för krångliga och dessutom oftast fruktansvärt dyra. Om dyra fonder är att köpa möjlk för fyra gånger vad det borde kosta, så är en strukturerad produkt ett avtal där du inte riktigt vet om och när du får mjölken och där kostnaden ibland är 100 gånger vad den borde vara.  

Vi har ägnat mycket tid och kraft åt att granska bolag som säljer strukturerade produkter. Ett par av dem har stämt oss, men vi fortsätter ändå.  Finansinspektionen gillar inte heller strukturerade produkter även om de uttrycker sig något mer försiktigt.

Det finns sparprodukter som inte alltid passar konsumentens behov. Vissa produkter kan vara så komplicerade att det är svårt att förstå hur de fungerar och därför också vilka risker de innebär och när de kan ge avkastning. En del produkter är också dyra och kan ha så höga avgifter att de äter upp en stor del av den förväntade avkastningen. Det gäller exempelvis vissa strukturerade produkter och onoterade företagsobligationer. 

Finansinspektionen konstaterar att de allra flesta inte äger några strukturerade produkter, men för dem som drabbas kan det vara ett stort problem.