Lika vikter inte lika bra

De globala indexfonder vi rekommenderar har en stor del av sina pengar i världens allra största bolag. Det kan låta riskabelt, men i själva verket är det mindre risk att göra så än att ha lika mycket pengar i alla bolag. 

Lyssna också gärna på Småspararpodden #67 där vi pratar om likaviktning, marknadsviktning och smart beta.

Vad är marknadsviktning?

De flesta indexfonder – inklusive billiga globala indexfonder – är marknadsviktade. Det betyder att varje bolag får en vikt i fonden som motsvarar hur mycket det är värt på börsen.

Ett enkelt sätt att tänka är så här:

Om alla investerare i världen lägger ihop sina pengar och köper alla aktier som finns, då får man automatiskt en portfölj där varje bolag väger lika mycket som sitt marknadsvärde. De största bolagen tar störst plats, de minsta tar minst plats.

Exempel:

1. Ett jättestort bolag som Tesla får hög vikt
2. Ett mindre bolag som det svenska skogsbolaget Holmen får låg vikt

Därför skulle en konkursförvaltare få dålig avkastning

Låt oss föreställa oss ett bolag som bara sysslar med konkurser. När ekonomin går dåligt och andra bolag går omkull, då går det här bolaget bra. När tiderna är goda och få går i konkurs, då går det sämre.

Ett sådant bolag skulle alltså röra sig tvärtom mot resten av börsen – det har negativ korrelation med marknaden.

En sådan aktie vore ett fantastiskt sätt att sänka risken i din portfölj. Den går ju upp när allt annat går ner. 

Och just därför skulle den förväntade genomsnittliga avkastningen bli nästan noll*. Ett bolag som skyddar portföljen i dåliga tider är extremt attraktivt. Det gör att priset pressas upp. Och när priset går upp tillräckligt mycket, då försvinner den förväntade avkastningen.

Det här bolaget skulle därför få i princip noll förväntad avkastning. Det är inte längre en vanlig investering utan en försäkring. Det innebär också att det vore en väldigt dålig investering att äga bara det bolaget. Investeringen blir vettig först när den kombineras med resten av en global aktieportfölj. 

Lite slarvigt brukar man säga att ett bolag värderas utifrån sin förväntade avkastning i relation till den förväntade risken. Det är inte helt sant. Bolagen värderas inte utifrån sin enskilda förväntade avkastning och risk utan utifrån hur det bidrar till den förväntade avkastningen och risken i en total globalportfölj (som är det bästa en investerare kan välja). 

Ett bolag som minskar risken mycket kan få låg (eller ingen) förväntad avkastning. Ett bolag som ökar risken måste istället kompensera med högre förväntad avkastning. Det här avspeglas i hur högt aktierna värderas.

Resultatet blir en portfölj där du inte kan förbättra den riskjusterade avkastningen genom att “plocka bort” eller “övervikta” vissa bolag. Om det gick, skulle marknaden redan ha gjort det.

En marknadsviktad fond sköter sig själv

En annan fördel med en marknadsviktad fond är att den till stor del sköter sig själv. 

Om ett bolag växer och blir mer värt ökar dess vikt automatiskt. Du behöver inte göra någonting. 

Om ett bolag tappar i värde minskar vikten. Det sker hela tiden utan att fonden behöver köpa och sälja aktivt.

Det blir fortfarande lite jobb då fonden ska hantera in- och utflöden av pengar samt att bolag i fonden lämnar utdelningar, gör nyemissioner, etcetera. Dessutom händer det att något bolag krymper sig ur indexet medan andra bolag växer sig i in det (de flesta index har inte med alla bolag på börsen/börserna utan har en gräns på antal eller storlek). 

Nackdelar med likaviktning

Likaviktning är så enkelt som det låter. Istället för att vikta efter marknadspris köper du lika mycket av alla aktier som du valt att ha med. 

Utifrån resonemangen ovan finns ett par stora nackdelar med det:

1. Du får högre risk utan att få betalt i form av högre förväntad avkastning
2. Om du vill fortsätta vara likaviktad när vissa bolag ökar i värde och andra bolag minskar i värde behöver du sälja aktier som har gått bra och köpa dem som har gått dåligt. Att köpa och sälja mycket blir dyrt vilket drar ner avkastningen. 

Om alla gjorde så

Ett annat sätt att förstå fördelarna med marknadsviktning är argumentet “om alla gjorde så”. Tänk om alla investerare viktade lika. Då skulle alla lägga lika mycket av sina pengar i Tesla som i det svenska skogsbolaget Holmen**. 

Till slut skulle det innebära att bolagen blev värda lika mycket. Vilket vore jättekonstigt eftersom Tesla har mångdubbelt högre omsättning och vinst. 

Fundamentalviktning och smart beta

Om likaviktning känns lite för enkelt för att vara bra, så finns det också en del något vettigare alternativ till marknadsviktning. De här brukar gå under samlingsnamnet smart beta och innebära strategier som har många likheter med en indexfond, men som inte går på marknadsvärde.

Till exempel kan man istället vikta på saker som omsättning, vinster och/eller utdelningar (fundamentalviktning). Resultatet man får då är att man överviktar så kallade värdebolag. Det vills säga bolag som tjänar bra med pengar idag, men där marknaden inte har så höga förväntningar på framtiden. För några år sedan jämförde vi värdet på Tesla och BMV. Tesla var värt 10 gånger mer pengar, men BMW hade 4 gånger högre omsättning. Med ett fundamentalviktad strategi hade man då kraftigt underviktat Tesla. 

När jag (Andreas) jobbade på hedgefond för 15-20 år sedan sålde min hedgefond en fundamentalviktad strategi. Den marknadsfördes som någon slags matematisk magi enligt nedanstående resonemang. 

1. Du vet inte vilka bolag som är över- respektive undervärderade, men du kan räkna med att några bolag är undervärderade och några övervärderade.
2. I ett marknadsviktat index kommer du att köpa mer av de övervärderade bolagen och mindre av de undervärderade

Det här låter logiskt och smart och marknadsfördes av väldigt smarta personer, men det håller ändå inte. Resonemanget fungerar så länge det är de mindre bolagen som är undervärderade, men håller inte om det är tvärtom. 

Det man alltid gör när man avviker från marknadsviktat är att spela mot marknaden. Smart beta innebär oftast att du satsar på småbolag och värdebolag. 

Det kan du möjligtvis vilja göra. Om du vill satsa mot marknaden är en övervikt av mindre bolag eller värdebolag inga dåliga alternativ. Och smart beta-strategier kan ibland vara någorlunda billiga och effektiva sätt att göra det på, men då ska du vara medveten om vad du satsar på. Tro inte att det finns någon magi i att avvika från marknadsvikter eller att du minskar din risk.

Komplettera globalfond med tillväxtmarknader och småbolag

Om du vill göra något annat än att bara ha en billig global indexfond som du har hittat i vår Fondguide så finns det två typer av fonder som är bra komplement – tillväxtmarknader och småbolag. 

Och de är bra komplement för att de lägger till bolag som inte brukar ingå i en globalfond. Det vill säga du satsar inte mot marknaden utan kommer tvärtom närmare den teoretiska marknadsporföljen som äger din del av alla aktier i världen som är möjliga att handla. De flesta svenska globalfonder innehåller inte tillväxtmarknader. Och småbolagsfonder innehåller bolag som är för små för att få plats i en vanlig globalfond. 

• I den här artikeln kan du läsa om Avanza Emerging Markets och om fördelen med tillväxtmarknadsfonder. Är du inte på Avanza är Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index ett bra alternativ. 
• I den här artikeln kan du läsa om hur du väljer en bra småbolagsfond.

* Har det verkligen negativ korrelation skulle man rentav kunna tänka sig att det skulle vara attraktivt även med en negativ förväntad avkastning, men så länge bolaget tjänar pengar blir åtminstone den nominella (ej inflationskorrigerade) avkastningen positiv hur dyr aktien än är.

** Holmen är i skrivande stund – Maj 2026 – ett av de minsta bolagen i MSCI World.