Tre sätt att tänka när du tar paus från ekorrhjulet

Lyssna också gärna på Småspararpodden #81, Leva på sparpengar – hur placera?

Har du mycket pengar kan du tillåta dig att leva på dem en period för att testa något nytt, eller för att slippa en jobbig chef. Men hur ska du då placera dem? Vi går igenom tre olika sätt att tänka. Och Andreas resonerar kring hur han själv, som just nu är i den situationen, tänker. 

Aktier på lång sikt

Vi på Småspararguiden brukar tjata om att det är tidshorisonten som är avgörande för hur sparpengarna ska vara placerade. I korthet brukar våra råd se ut så här:

• Pengar du ska ha inom ett par år bör vara på sparkonto
• Pengar du ska ha om 10 år eller mer ska vara på aktiemarknaden – i en billig, global indexfond
• På tidshorisonter där emellan är en kombination av sparkonto och billig, global indexfond oftast bäst. Ju längre tidshorisont och ju mer risk du är beredd att ta för att i genomsnitt få bättre avkastning desto mer pengar bör du ha i en billig, global indexfond

Leva på sparpengar

Om du lever helt på sparpengar och planerar att göra det resten av livet blir det lite annorlunda. Särskilt om du är så lyckligt lottad att du kommer dit tidigt i livet och behöver kunna leva helt eller delvis på avkastningen. Om målet är att pengarna aldrig ska ta slut landar vi oftast i att du bör ha i princip allt på börsen. Vi publicerade nyligen en annan artikel där vi går igenom strategier för placering om du tänkt leva helt på sparpengar en längre tid.

I resten av den här artikeln fokuserar vi på hur du kan tänka om du har tänkt att leva delvis på sparpengar eller har tänkt leva på dem en kortare period. Framförallt fokuserar vi på situationen där det inte är självklart hur lång tid det tar innan du får en inkomst igen.

Andreas situation

I januari lämnade jag en anställning där jag inte trivdes för att satsa på Småspararguiden, bygga en egen digital produkt och kanske ta några konsultuppdrag vid sidan om. Det innebär att jag för tillfället finansierar min vardag med sparade medel.

Mina tillgängliga tillgångar uppgår till knappt 2,4 miljoner kronor, fördelat på 100 000 kronor på sparkonto och 2,3 miljoner kronor i Avanza Global. Utöver det äger jag en del i ett onoterat konsultbolag värt omkring en halv miljon, men det ser jag som en högriskplacering och räknar inte med de pengarna. Jag har också kapital i min bostad och en sommarstuga, men eftersom jag absolut vill behålla dem räknar jag inte heller med de summorna.

Det som försvårar min planering är osäkerheten: jag vet inte hur länge jag ska leva så här eller hur mycket inkomster jag lyckas skrapa ihop längs vägen. Det beror på hur startup-idén går, hur det går för oss på Småspararguiden i vår ambition att få timlöner som går att leva på och om jag hittar rätt konsultuppdrag. Dessutom har jag dålig koll på mina exakta utgifter då jag hittills aldrig haft budget eller särskilt bra koll på mina utgifter. Slutligen har jag delat ägande i fastigheter där investeringar kan behövas oavsett om jag har lön eller ej, men det finns inget planerat just nu utan är avhängigt om någonting går sönder.

Tre sätt att tänka

1. Sätt en tidsgräns

Det enklaste sättet att skapa ordning är att bestämma en fast tidsperiod för hur länge sparandet ska räcka. Det ger en tydlig plan att utgå från, även om den kan justeras längre fram.

Summera förväntade kostnader under perioden – inklusive marginal för oväntade utgifter och extrakostnader för jul och semester. Om vi pratar tidshoristoner på upp till några år och du vill kunna planera rekommendera vi sparkonto. Om du planerar för att inte jobba mer än ett år kan det möjligtvis vara värt att binda en del av pengarna på ett sådant sparkonto. Det brukar ge högre ränta. 

Det kapital som du inte behöver för den här tiden tänker du som vanligt kring. Det vill säga en billig, global aktiefond om du är långsiktig.

Hur det skulle bli för Andreas

Skulle jag tvinga mig själv att bestämma en tidshorisont skulle jag välja sommaren 2027 eller jullovet 2027-2028 som deadline för min startup. Därefter skulle jag ta sommar- eller jullovet för att acceptera det faktumet och bestämma vilket sorts jobb jag vill ha. Jag vill inte heller behöva ta första bästa jobb så jag räknar med ytterligare ett halvår för att hitta ett jobb, börja jobba och få första lönen. 

Då blir det 1,5 eller 2 år utan fast inkomst.  

Med en beräknad genomsnittlig månadskostnad på 45 000 kronor krävs det mellan 800 000 och 1,1 miljoner kronor. Om jag siktar på 1,5 år och lägger till en buffert på 100 000 kronor, skulle jag ha 900 000 kronor på sparkonto och resten i aktiefonder. Delar av summan för månad 13–18 skulle jag kunna binda på ett år.

2. Sätt ett kapitalgolv

Ett annat perspektiv är att utgå från ett lägsta belopp: hur mycket pengar vill jag ha kvar för att känna mig trygg? Här handlar det om att definiera vad kapitalet ska säkra, exempelvis boende eller trygghet för familjen och sedan börja söka jobb när kapitalet kommit ner dit. 

Med ett satt ”golv” blir investeringsvalet en fråga om hur mycket ”frihetstid” du ger dig själv och hur stor osäkerhet du är beredd att leva med. Den klassiska riskfrågan avkastning versus trygghet handlar nu istället om frihetstid. I genomsnitt får du mer frihetstid om du har pengarna på börsen, men om du inte är väldigt rik tar du också risken att den tar slut rätt snabbt om det kommer en stor börskrasch. 

Hur det skulle bli för Andreas

Det jag vill ha pengar till är framförallt ekonomisk frihet att testa roliga saker som jag gör nu och också för att kunna spendera den tid som behövs med barnen. Jag har ett NPF-barn som mår bra av korta skoldagar och ett barn där jag är ensamstående förälder sedan hans mamma dog i cancer.

Det som skulle kunna hända är att mina kollektivkompisar tröttnar på mig och mina stökiga barn. Eller att mitt kollektiv upplöses av någon annan anledning. Då vill jag kunna köpa en ny lägenhet. Troligtvis i Farsta då mamman till mitt äldre barn också bor i Farsta. En 4:a i Farsta verkar gå att få för 3,5 miljoner kronor just nu och i det scenariot får jag också loss huspengarna. Jag kommer inte vilja köpa en bostad om jag inte får låna så det här kräver ändå att jag skaffar ett jobb (för att få ett lån) och då behöver jag antagligen inte stoppa in mer än 1,5 miljoner kronor. Om en miljon kronor kommer från huset så räcker alltså ytterligare en halv miljon kronor. 

Lägger jag på lite marginal och att jag inte vill behöva hamna på noll efter ett lägenhetsköp heller så hamnar jag på en miljon kronor som mitt kapitalgolv. 

Då ser min riskfråga ut så här. 

1. Sätter jag allt på ett sparkonto vet jag att jag kan hålla på i ungefär två år. Men räntan jag får täcker knappt inflationen. 
2. Har jag nästan allt i Avanza Global som jag har nu finns risken att jag behöver skaffa ett jobb ganska snart. Kommer det en 50%-börskrasch – vilket har hänt några gånger i historien – får jag börja söka jobb direkt. Och har vi haft en börskrasch på 50% är risken att arbetsmarknaden inte heller är glödhet och att jag har svårare att få ett jobb jag trivs med.
   
   Å andra sidan är min förväntade avkastning 120 tusen kronor per år (jag räknar med 5% real nettoavkastning efter ISK-skatt) vilket är en inte helt oväsentlig del av mina kostnader och skulle göra att jag i genomsnitt får ytterligare åtta månader. Det känns inte kul att ge upp dem. 

3. Räkna på en långsiktig livsstil

Det tredje alternativet är att fundera på hur livet ska se ut på sikt för att ha så mycket frihetstid som möjligt. Ända till pensionen? Tills barnen blir vuxna? Eller någon annan tidshorisont som känns rimlig? 

Då behöver du istället räkna på hur mycket du behöver jobba in om du jobbar deltid, jobbar som konsult eller driver eget för att kombinationen av sparpengar och inkomst ska räcka. 

För placeringsvalet rekommenderar vi att räkna på de här scenarierna:

1. Du har alla pengar på sparkonto. Ingen avkastning utöver inflation. 
2. En inflationsschock som gör att du tappar 20% av värdet på pengarna om du har dem på sparkonto (skippa om du har tidshorisont på 1-2 år).
3. Normalfallet 5% avkastning per år om du har pengarna i en billig, global aktiefond.
4. Mardrömsscenariot -50% och därefter 5% avkastning per år på de pengar som är kvar om det kommer en stor börskrasch snart. 

Räkna på hur mycket du behöver dra in i respektive scenario och sedan får du göra riskvärderingen. Här är frågan hur du värderar risken att behöva jobba mycket mer än du tänkt relativt att du i genomsnitt behöver jobba mindre om du har pengarna i aktiemarknaden. 

Hur det skulle bli för Andreas

Om jag tänker så här blir min fråga hur mycket jag behöver dra in på konsultande och Småspararguiden för att pengarna ska räcka. 

Min tidshorisont är 15 år. När jag inte längre har barn att försörja behöver jag inte lika mycket pengar kvar så jag räknar med att jag kan göra av med närmare två miljoner kronor tills dess. Det vill säga kapitalet kan minska med drygt 130 000 kronor per år. Jag räknar därför på att jag kan ta 10 000 kronor per månad av kapitalet. 

Ska jag tänka så här bör jag ha nästan alla pengar i aktiemarknaden. De huvudsakliga skälen är: 

1. Med det tidsperspektivet och det uttaget per månad kommer jag att gå miste om väldigt mycket pengar i förväntad avkastning på att fega och ha dem på sparkonto. 
2. Jag är ändå ganska flexibel här. Kommer det en stor börskrasch snart får jag endera skaffa ett riktigt jobb, konsulta mera eller snåla mer på utgifterna. Och jag tar mycket hellre risken att det kommer en börskrasch snart vilket ger mig mycket tid att justera inkomster och utgifter än risken att utgifter och inkomster inte riktigt går ihop om 15 år när jag har gjort av med nästan hela kapitalet. 

Om jag lägger 2 miljoner kronor i en billig global aktiefond kommer jag att i genomsnitt få 100 000 kronor per år (6% real avkastning minus 1% i ISK-skatt och fondavgifter) utöver inflationen. Det är ytterligare 8 000 kronor per månad. 

Om jag tillåter mig att ta av kapitalet kommer de här förväntade intäkterna minska över tid. Jag skulle kunna räkna på det, men jag väljer istället att tänka att jag har en bra startup-idé just nu och att mina möjligheter att jobba mycket kommer att bli bättre och bättre ju äldre barnen blir. Därför tänker jag att det är ok att räkna på 8 000 kronor per månad just nu med vetskapen att jag kommer att behöva öka intäkterna lite längs vägen. 

Sammanfattningsvis har jag då:

Behov	45 000 kronor/månad
Förväntad avkastning	8 000 kronor/månad
Tar av kapitalet	10 000 kronor/månad
Återstående behov	27 000 kronor/månad

Jag behöver alltså i genomsnitt nettoinkomster på 27 000 kronor per månad eller drygt 300 000 kronor per år. 

För en egenföretagare betyder det att jag behöver fakturera ungefär 600 000 kronor per år. Därutöver har jag lite kostnader i bolaget för saker som kontorsplats, telefon, dator, IT-tjänster, Redovisning, etc så jag räknar med 700 000 kronor per år. 

Frågan blir alltså om jag vill och kan satsa på det. 

Om jag räknar med nedre spannet på vad min konsulttaxa har legat på de senaste åren när jag har jobbat som konsult betyder det att jag i genomsnitt behöver jobba knappt halvtid som konsult. Det låter inte så farligt, men så klart ska jag få uppdragen också vilket kräver att jag lägger tid och energi på att sälja mig själv och i min värld brukar det vara lättare att få heltidsuppdrag på ett år än deltidsuppdrag eller kortare uppdrag så det är inte så att jag bara kan blocka hösten varje år för heltidskonsulting och sedan vara ledig vår och sommar.

Mitt problem är också att jag har svårt att jobba 150% ens i kortare perioder på grund av barnen och som egenföretagare är det svårt att bara pausa allt. Ska jag få fart på mitt startup så kommer det därför sedan att vara lite svårt att jobba heltid ens i kortare perioder.

Sammanfattningsvis är det här lockande, men det finns ganska stora osäkerheter kring om jag får ihop det på ett bra sätt. 

Hur Andreas gjorde

Jag har skrivit på den här artikeln i ett par veckor. Och samtidigt försökt bestämma mig för hur jag själv ska göra. 

Jag kom fram till att jag inte vill behöva söka jobb under hösten oavsett om börsen kraschar. Däremot var jag inte beredd att avstå så mycket avkastning som jag skulle behöva göra för att ge mig själv de där 18 månaderna säkert. 

Jag bestämde mig därför för en kompromiss. Jag ger mig själv hösten säkert plus 3 månaders marginal, det vill säga 8 månader eller 360 tkr + lite buffert, på sparkonto. Och så gör jag en ny utvärdering till jul.