Finansinspektionen för 14:e året i rad: rådgivare är säljare

Blogg


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


Vi läste Finansinspektionens alla 14 senaste årliga konsumentskyddsrapporter och fann en röd tråd. Kan du hitta den?

FI har sett brister inom rådgivning i 14 år i rad

Sedan 2007 har Finansinspektionen årligen publicerat en särskild rapport där man analyserat konsumentskyddet på finansmarknaden. Årets rapport belyser som vanligt de tre fokusområden som myndigheten just nu bedömer som särskilt viktiga att fokusera på under kommande år. De tre fokusområdena varierar från år till år, men en sak verkar vara konstant. I samtliga 14 rapporter beklagar sig myndigheten över att rådgivningsmarknaden har problem med intressekonflikter när rådgivare styrs av sin egna intjäning istället för kundens behov. Vi har sammanställt utdrag från rapporterna i följande video:

Småspararguidens video går igenom Finansinspektionens 14 senaste konsumentskyddsrapporter.

Blir 2021 året då problemen på rådgivningsmarknaden försvunnit? Kanske. Tills dess gäller det för konsumenterna att själva säkerställa att rådgivningen är oberoende.

Vad säger Finansinspektionen om saken?

Vi skickade vår spaning till Per Nordkvist, avdelningschef Uppförandetillsyn på Finansinspektionen, och ställde några frågor:

Per Nordkvist, Finansinspektionen

Varför ser det ut såhär?

Som du själv påpekar så har Finansinspektionen under många år lyft problemet med intressekonflikter vid rådgivning till privatpersoner. Risken att konsumenter placerar i instrument som inte är lämpliga kommer alltid att finnas oavsett hur bra reglerna är och oavsett hur mycket tillsyn som görs. Det är en risk som är inbyggd i värdepappersmarknaden och som man aldrig kommer att kunna eller vilja släppa uppmärksamheten på. Det kommer alltid vara en av de största konsumentskyddsriskerna som vi aldrig ska släppa vår uppmärksamhet på.

Vi har dock under den här tiden pekat på ett antal regleringsåtgärder som skulle behöva vidtas för att förbättra situationen. Den åtgärd vi tryckt mest på är att vi velat se ett fullständigt provisionsförbud när reglerna för försäkringsdistribution (IDD) och värdepappersbolag (Mifid2) implementerades. En annan punkt vi ville se en förändring på var vår möjlighet att slutföra en undersökning även om bolaget självt återkallade sitt tillstånd under undersökningens gång. Den sista punken är nu åtgärdad i regelverken och det är inte längre möjligt att återkalla sitt tillstånd för att på så vis undkomma en eventuell sanktion från oss, detta tycker vi är väldigt positivt. Vad gäller provisionsförbud så valde lagstiftaren att inte gå fullt så långt i sina åtgärder som vi önskade. Istället så har det införts en rad nya regler med syftet att uppnå samma resultat som ett provisionsförbud. Reglerna kring hur och när ett bolag får ta emot provisioner från tredje part är klart stärkta jämfört med tidigare. Det är tydligare regler kring hur produkter, främst komplexa produkter, ska tas fram och till vem de ska distribueras, s.k produktstyrningsregler. Sett som en helhet bör dessa regler klart förbättra konsumentens ställning vid rådgivningstillfället. Reglerna har nu implementerats och FI bedriver tillsyn av dem. Vår förväntansbild på bolagen som vi har uttryckt klart och tydligt i bland annat konsumentskyddsrapporten är att dessa regler ska göra skillnad. Det ska inte finnas samma typer av höga provisioner och ”säljdriven” rådgivning som tidigare, rådgivaren ska sätta konsumenten i centrum, inte produkten.

Vilka åtgärder skulle Finansinspektionen vilja se från politiskt håll för att råda bot på problemen?

Nu bedriver FI tillsyn över de nya reglerna och förväntar oss som sagt en förändring hos bolagen. Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att senast i april 2021 återrapportera vilka effekter de nya reglerna om oberoende rådgivning och provisioner har haft på rådgivningsmarknaden. Samtidigt så har det på EU-nivå inletts en översyn av vissa delar av regelverket. Där har FI återigen ställt oss positiva till att utreda effekterna av ett fullständigt provisionsförbud.

Vad kan branschen göra för att självsanera sig?

Branschen har såklart ett stort ansvar i detta och kan jobba med det på flera sätt inte minst genom sina respektive branschorganisationer. Rådgivningsbranschen är en förtroendebransch och tar man inte till sig av de nya reglerna på det sätt som lagstiftaren avsåg riskerar branschen som helhet att få svårt att behålla konsumenters förtroende för rådgivning.

Ni efterfrågar oberoende rådgivare. På vilket sätt uppmuntras eller underlättas det för finansbranschens aktörer att ställa om till att arbeta oberoende?

Vi är ute och pratar om behovet av en oberoende rådgivningsmarknad och att vi vill se att det växer fram mer alternativ som har en mer transparent prissättning än vad många erbjuder idag, se även rapporten FI-tillsyn # 11 från april 2019. Vi hoppas och tror att konsumenter i allt större utsträckning förstår behovet av en oberoende rådgivning. För de allra flesta konsumenter så är billiga och icke-komplexa produkter det man behöver, dessa produkter lämpar sig extra väl för en oberoende rådgivning. Genom de nya reglerna i Mifid 2 tydliggörs skillnaderna mellan investeringsrådgivning som är oberoende och rådgivning som inte är det. Konsumenter ska nu kunna utgå ifrån att bolag som lämnar oberoende rådgivning inte behåller provisioner och inte säljer egenproducerade produkter. Detta, tillsammans med möjligheten att erbjuda mer kostnadseffektiv rådgivning genom webbaserade rådgivningstjänster, ser vi som viktiga steg i utvecklingen mot en marknad med oberoende rådgivning som kostar mindre och som kan nå fler konsumenter.

Reglerna för värdepappersbolag och försäkringsförmedlare innehåller i flera delar olika typer av proportionalitet så att mindre bolag ska kunna starta sin verksamhet med en mindre organisation än vad som krävs för större verksamheter. Detta är något som vi självklart använder oss av i tillståndsgivningen. Sedan drygt två år tillbaka har FI även ett innovationscenter dit bolag som har funderingar kring olika typer av innovationer kan vända sig för att inleda en dialog och få en kontakt med Finansinspektionen. Bland dessa bolag så ingår såklart oberoende- och robotrådgivare.

Tack för svaren Per!

Vad säger finansmarknadsministern om saken?

Vi skickade också vår sammanställning till finansmarknadsminister Per Bolund. Svaren liknar mycket de vi fick från FI. Bolund hänvisar till att det har hänt en del på lagstiftningsområdet de sista åren men att vi får invänta svaret på Finansinspektionens uppdrag i april 2021. Här följer våra frågor och Bolunds svar:

Varför ser det ut såhär?

Vid rådgivning om investeringar och försäkringar finns det risker för intressekonflikter. Den som lämnar rådgivningen är skyldig att lämna det råd som är bäst för kunden men kan ha en ekonomisk anledning att ge en viss rekommendation som inte är den bästa för kunden.  Det kan handla om en ersättning från den som tillhandahåller en finansiell produkt eller en försäkring, eller att det rådgivande företaget själv tillhandahåller finansiella produkter eller försäkringar som genererar intäkter.

Samtidigt har det bedömts att det finns en risk att företag som tillhandahåller produkter men inte själv kan distribuera dem till kunden missgynnas framför aktörer med egen distribution, vilket i förlängningen kan medföra att små aktörer slås ut och att det uppstår koncentrationsproblem och att utbudet för kunderna blir sämre. Ersättningar från andra än kunden eller intjäning från egna produkter kan också vara en förutsättning för att kunden överhuvudtaget ska tillhandahållas någon rådgivning eftersom kunden kanske inte kan eller vill betala särskilt för den tjänsten.

Under 2018 skärptes regelverken för att minska riskerna för intressekonflikter.

För bankers och värdepappersbolags rådgivning innebär det att den som utger sig för att tillhandahålla investeringsrådgivning på oberoende grund inte får lämna råd om egna eller närstående företags produkter eller ta emot och behålla ersättning från någon annan än kunden. För banker och värdepappersbolag som ger rådgivning som inte är på oberoende grund är det förbjudet att ta emot ersättningar från någon annan än kunden om inte hon eller han informerats om ersättningen, ersättningen är utformad för att höja kvaliteten på rådgivningstjänsten och ersättningen inte hindrar banken eller bolaget från att uppfylla sin skyldighet att agera i kundens intresse. Det infördes också ett förbud för banker och värdepappersbolag att ersätta eller bedöma sin personal på ett sätt som kommer i konflikt med kravet på att alltid agera i kundens intresse. Till exempel är det inte tillåtet att ha ett ersättningssystem som ger den enskilda rådgivaren anledning att rekommendera en viss investering när en annan hade passat kunden bättre.

Liknande regler gäller även på försäkringsområdet och på motsvarande sätt som på värdepappersområdet gäller numera rent allmänt för försäkringsdistributörer att de inte får ta emot ersättning från någon annan än kunden, om ersättningen kan motverka distributörens möjligheter att uppfylla sina skyldigheter i fråga om omsorgsplikt, anpassning av rådgivning och att avråda samt att handla hederligt, rättvist och professionellt. En försäkringsdistributörs  system för att ersätta personal som arbetar med försäkringsdistribution ska dessutom vara uppbyggt på ett sätt som inte motverkar förmågan att uppfylla dessa skyldigheter gentemot kunden.

Vad kan politikerna göra för att hjälpa Finansinspektionen lösa problemen?

I EU-arbetet driver Sverige på för ett högt investerarskydd och som nämnts ovan så infördes under 2018 skärpta regler både för investerings- och försäkringsrådgivning. I huvudsak är de aktuella regelverken harmoniserade på EU-nivå men det finns i vissa fall möjligheter för medlemsstaterna att införa strängare regler.

Regeringen valde också att införa strängare krav för den bank, värdepappersbolag eller den försäkringsförmedlare som utger sig för att lämna oberoende rådgivning än vad som gäller enligt EU-regelverken. Regeringen meddelade i samband med införandet av de skärpta reglerna att en översyn skulle göras för att undersöka effekten av åtgärderna och att om inte reglerna var tillräckliga för att komma till rätta med problemen på rådgivningsmarknaden kunde ytterligare skärpningar komma att bli aktuella. Av denna anledning har regeringen i år gett Finansinspektionen i uppdrag att redovisa effekterna av reglerna om ersättningar från annan än kunden och om rådgivning på oberoende grund. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2021.

Vad kan branschen göra för att självsanera sig?

De regler som i dag finns är tydliga med vad rådgivningen ska gå ut på: att lämna det råd som är bäst för kunden. Omsorgsplikten i förhållande till investerare och försäkringstagare är en central del av regleringen på finansmarknaden – också vid finansiell rådgivning och försäkringsrådgivning. Det är bolagens ansvar att följa reglerna och Finansinspektionens tillsyn är viktig i detta sammanhang.

Alla myndigheter efterfrågar oberoende rådgivare. På vilket sätt uppmuntras eller underlättas det för finansbranschens aktörer att ställa om till att arbeta oberoende?

De nya reglerna som genomfördes 2018 förbättrar förutsättningarna för att en oberoende rådgivning kan etableras på värdepappers- och försäkringsmarknaden. Det blev därmed förbjudet för en rådgivare att utge sig för att lämna investeringsrådgivning på oberoende grund och försäkringsrådgivning grundad på en opartisk och personlig analys annat än om rådgivaren uppfyller de krav som gäller för sådan rådgivning. Som framgår av mina tidigare svar här så innebär kraven bland annat att rådgivaren inte får lämna råd om egna eller närstående företags produkter och inte får ta emot och behålla ersättning från någon annan än kunden. Det innebär att de aktörer som väljer att marknadsföra sin rådgivning som oberoende eller opartisk driver den verksamheten på samma villkor. Det blir också en form av kvalitetsstämpel som kan användas för att attrahera kunder.

Tack för att du tog dig tid Per!

Årets rapport lyfter fram konsumtionslån, rådgivning om olämpliga produkter och skadereglering av hemförsäkringar

Följande tre teman och dess sammanfattningar har vi saxat från årets rapport för den som är nyfiken.

Kreditgivning vid konsumtionslån

Ökningen av konsumtionsutlåningen kan göra att fler konsumenter får betalningsproblem i framtiden, speciellt i en lågkonjunktur. Om konsumenter inte kan betala sina skulder i tid kan de i värsta fall hamna i en negativ skuldspiral. Därför har de aktörer som erbjuder krediter ett stort ansvar att följa god kreditgivningssed.

Rådgivning om finansiella produkter

Det finns ett rikt utbud av investeringsalternativ med mer eller mindre komplexa produkter. Konsumenterna har ett informationsunderläge och de har generellt sett svårt att göra välgrundade val för sitt långsiktiga sparande. Därför vilar ett stort ansvar på företagen som tar fram, distribuerar och erbjuder rådgivning om finansiella produkter att sätta konsumentens behov och förutsättningar främst, att beakta omsorgsplikten.

Skaderegleringen av hemförsäkringar

Det är en försäkringsprodukt som är mycket vanlig och berör en majoritet av konsumenterna. Därför är det viktigt för konsumentskyddet att skaderegleringen för hemförsäkring fungerar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt den dag konsumenten drabbas av en skada och ska utnyttja sin försäkring.

Vi delar myndighetens bild över problemen med rådgivning och ser fram emot att ta del av Finansinspektionens redovisning av uppdraget från regeringen.

2020-06-04: Inlägget kompletterades med svaren från Per Bolund


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

Patrick Siegbahn

Patrick Siegbahn är ansvarig utgivare och grävande skribent för Småspararguiden.se, expert i SR Plånboken i P1, tidigare riskexpert på Finansinspektionen och risk- och hedgefondanalytiker. Patrick jobbar också som oberoende rådgivare i egen verksamhet. Läs mer om honom här.