Så leker du döden vid köksbordet

Om din livskamrat dör blir livet tillräckligt hemskt ändå. Du vill inte behöva sälja bostaden och flytta hem till dina föräldrar samtidigt som du planerar begravningen och tar hand om barn som har förlorat en förälder.

Vem behöver leka döden vid köksbordet

Den här leken är viktigast för småbarnsföräldrar som lever ihop. Där är ni ofta ekonomiskt beroende av varandra och om någon av er skulle dö är det inte bara allt annat som vänds upp och ner utan ofta blir de ekonomiska förutsättningarna också annorlunda. 

Har ni inte barn som bor hemma är det inte lika viktigt, men fortfarande bra att göra. Är ni någorlunda unga är det viktigaste kanske att se till att den gemensamma bostaden ärvs av partnern. 

Är ni nära pensionsåldern eller redan pensionärer är det också viktigt att göra ett medvetet val kring det som kallas återbetalningsskydd (se nedan). Det handlar om stora belopp – både i mer pension till er själva om ni väljer bort det och i pengar till partnern om ni har det på och dör.

Har du barn ihop med någon du inte bor med är fokus på hur ekonomin ser ut. Har ni olika ekonomiska förutsättningar och en bidrar markant mer är det här en bra övning att göra ändå.  

Sätt av tid

Den här övningen är ingen raketforskning, men ni behöver kolla upp en del saker och tänka på saker ni helst skulle slippa tänka på. 

Ni behöver alltså sätta av lite tid. Vi föreslår att göra det så trevligt som möjligt. Fixa en god middag, börja prata om det och när maten är avdukad tar ni fram en dator och går in i arbetsläge. 

En av er dör imorgon

Välj vem som ska börja och låtsas att hen dör imorgon. 

1. Titta på hur månadsekonomin ser ut för den som blir kvar. Vad gör ni av med på en månad idag? Dra av lite för den dödes personliga konsumtion. 
2. Hur mycket inkomst blir kvar? Räkna också gärna med att den som blir kvar kan behöva gå ner lite arbetstid för att klara av barnen och att hen kan bli sjukskriven några månader. 
3. Ta fram ett månadsbelopp som den som blir kvar skulle behöva för att täcka gapet. Håll koll på om ni tänker före eller efter skatt. 
4. Äger ni en bostad ihop? Då behöver ni också kolla upp om den kvarvarande parten ärver den andres del av bostaden eller om dödsboet lösas ut? (Löses kanske bäst av att försöka se till att den som blir kvar ärver så mycket som möjligt, men det går inte riktigt alltid. Se steg 2.)
5. Behövs en klumpsumma för att kunna lösa ut bostad och eventuellt också för att kunna vara sjukskriven/tjänstledig i några månader? Hur stor?

Det ni ska ha med er nu är alltså är två siffror:

1. En siffra på hur mycket pengar per månad den som blir kvar skulle behöva
2. En siffra på ett engångsbelopp som hen skulle behöva för att hantera gemensam bostad och första halvåret efter dödsfallet

Använd verktygslådan

För att se till att det blir tillräckligt finns det ett antal olika verktyg. Här kommer en översiktlig tabell. Scrolla ner för att läsa mer om hur ni går igenom dem i fem steg. 

Steg	Försäkring/e.d.	Före eller efter skatt	Per månad / klumpsumma	Kort kommentar
1	Omställningspension	Före skatt	Per månad	Främst betydande om ni har barn under 12 år. Då blir det rätt mycket pengar.
1	Barnpension	Före skatt (delvis)	Per månad	Några tusenlappar totalt. Delas mellan syskon.
1	TGL (tjänstegrupplivförsäkring)	Efter skatt (skattefri)	Klumpsumma	Normalt 350 000 kr + tillägg per barn. Engångsbelopp direkt vid dödsfall. Se till att den går till rätt person.
2	Vanligt arv	Efter skatt	Klumpsumma	Pengar som redan finns. Kan användas direkt. Se till att fixa testamente/samboavtal/äktenskapsförord om det behövs.
3	Återbetalningsskydd	Före skatt	Per månad (eller valbar period)	Dina pensionspengar går till familjen. Ofta första “försäkringen” att slå på.
4	Familjeskydd / liknande via jobbet	Före skatt	Per månad	Billigt skydd via kollektivavtal. Tidsbegränsad utbetalning (t.ex. 5–20 år).
5	Livförsäkring	Efter skatt (skattefri)	Klumpsumma (oftast)	Fyller sista gapet. Bra för att minska bolån eller skapa buffert.

Steg 1: Pengar som kommer automatiskt

Nästa steg är att se till att täcka gapet. Det finns ett antal verktyg i verktygslådan som ni ska gå igenom i rätt ordning. 

Det första ni ska göra är att kolla upp ungefär hur mycket pengar ni får automatiskt. 

Omställningspension

Den största delen är omställningspension. Omställningspension får du under ett år om ni är gifta. Har ni barn under 12 år får du omställningspension tills det yngsta gemensamma barnet fyller 12 år och då gäller det även om ni bara var sambos. Dock inte om ni inte bodde ihop eller bara bodde i samma kollektiv. 

Tyvärr är det inte så lätt att förstå hur stor omställningspensionen blir, men ni kan få en ungefärlig uppskattning genom att titta på pensionsprognosen på minpension.se och titta enbart på den allmänna pensionen. Har den döde låg inkomst eller om ni vill räkna enkelt och försiktigt kan ni räkna med garantibeloppet som ni kan se hos pensionsmyndigheten. Just nu är den drygt 10 000 kronor per månad. 

Tänk på att omställningspensionen är skattepliktig och läggs ovanpå lön för den som blir kvar. Beroende på inkomst och övriga skydd (följande steg) finns det risk att den som blir kvar behöver betala 50% i så kallad marginalskatt. Det vill säga räkna med att hälften av de här pengarna blir kvar efter skatt om ni vill räkna försiktigt. 

Barnpension

Barnen kan också få barnpension vilket är pengar som du som förälder är relativt fri att använda för barnens försörjning. Barnpension får barnet tills hen är 18 år (20 år om hen pluggar). 

Barnpension delas mellan syskon så blir inte dubbelt så hög för att ni har två barn. Har den avlidna barn med andra än dig som är kvar ska barnpensionen delas med de barnen också så då blir det mindre pengar till er. 

De här beloppen är också svåra att räkna ut men räkna med några tusenlappar per månad totalt. Mitt barn har ett syskon och får ca 3 000 kronor i månaden. Hade jag varit förälder till hans bror också hade det alltså blivit ca 6 000 kronor i månaden. Och deras mamma hade prioriterat annat i livet än arbete så hennes pension var inte hög alls så det bör inte bli så mycket lägre än så här. 

För barnpensionen ska barnet betala skatt, men bara på delar av pensionen (varför göra det enkelt). Om ni vill räkna försiktigt kan ni räkna på 30% skatt på hela beloppet. 

TGL (Tjänstegrupplivförsäkring)

De flesta har en försäkring som heter TGL (Tjänstegrupplivförsäkring) via sina arbetsgivare. Det är ett skattefritt engångsbelopp som betalas ut i samband med dödsfall. 

Du har det automatiskt, men du behöver se till att det går till rätt person. Det är till exempel inte säkert att det går automatiskt till sambo.

Om du arbetar heltid eller i närheten av heltid och är högst 55 år får den efterlevande år 2026 ut 355 200 kr. Har ni barn blir det oftast ett tillägg på ytterligare 118 400 kr per barn (2026 ). 

Steg 2: Vanliga pengar

Nästa steg är att titta på det vanliga arvet. Det handlar om eventuella sparpengar och också om saker som bostad, sommarstuga, bil, båt, smycken, etc. 

Första frågan är att se till att rätt person ärver. Behöver du skriva testamente? Kanske även samboavtal eller äktenskapsförord? Eller är det rent av så att ni faktiskt borde gifta er av tråkiga legala skäl? Lyssna gärna på Småspararpodden avsnitt 40 där vi har med oss juristen Josefine och kommer fram till att Daniel borde gifta sig. 

Nästa fråga är att räkna ut hur mycket det blir och se hur mycket av behovet de här pengarna täcker. 

Steg 3: Återbetalningsskydd

Nästa steg är att se över återbetalningsskyddet på alla dina tjänstepensioner (och eventuella privata pensionsförsäkringar). 

Återbetalningsskydd innebär att din familj får de pensionspengar du har hunnit spara ihop. Nackdelen med att ha återbetalningsskyddet på är att du också går miste om så kallade arvsvinster – att du får pengar när andra med pension på samma försäkringsbolag dör. 

Om du har småbarn och har en bit kvar till pension är grundrådet att ha återbetalningsskyddet på. Så länge du är i åldern där väldigt få människor dör missar du inte särskilt mycket pengar på att ha det på. 

Är ni lite äldre ska ni vara medvetna om att arvsvinsterna kommer att göra stor skillnad för er pension om ni lever normallänge eller längre. Så slå på återbetalningsskyddet om ni behöver det, men kanske inte om den andra ändå skulle ha klarat sig bra. Om en av er tjänar mycket mer än den andra är den bästa lösningen ofta att höginkomsttagaren har återbetalningsskyddet på medan låginkomsttagaren inte har det. 

Det är också nästan säkert billigare att ha återbetalningsskyddet på än att teckna andra försäkringar i nästa steg. 

Om du inte redan har täckt det månatliga gapet ska du därför slå på det. Se också till att kolla att det är rätt person som får pengarna. I vissa kollektivavtal, framförallt det stora som heter ITP, går pengarna inte till sambo som standard så då måste ni in och ändra. 

Återbetalningsskyddet betalas som standard ut på fem år, men innan utbetalningarna börjar kan du ändra och ta ut det under längre tid. 

För att förstå hur mycket pengar det blir tar ni helt enkelt de pensionspengar den döde har och delar på antal månader som ni tänker att de ska betalas ut. 

Återbetalningskyddet läggs på inkomsten för den som får pengarna och hen ska betala skatt. Har hen hög inkomst blir skatten alltså 50% och annars kan ni räkna med 30%. 

Steg 4: Andra efterlevandeskydd via jobbet

Om ni fortfarande inte har täckt behovet av månatlig inkomst är nästa steg att kika på om du har en extra försäkring via din anställning/tjänstepension eller möjlighet att köpa till. 

I en del kollektivavtal finns något som brukar kallas familjeskydd. Konstruktionen är att du betalar från dina pensionspengar och om du dör betalas det ut ett visst belopp varje månad under en angiven tidperiod (5, 10, 15 eller 20 år). I vissa äldre kollektivavtal finns andra konstruktioner. 

Ta reda på vilken pensionslösning/kollektivavtal du har och leta dig vidare därifrån. Facket kan ofta hjälpa till och har du ett större kollektivavtal finns en valcentral där du kan få information och support. 

De här efterlevandeskydden är upphandlade och rejält prispressade. Det blir därför oftast mycket billigare att köpa dem än att köpa en vanlig livförsäkring (steg 5). 

En nackdel med de här försäkringarna är att de är kopplade till din anställning eller iaf ditt kollektivavtal. Om du byter till ett annat jobb med ett annat/inget kollektivavtal tappar du försäkringen. Kanske kan du försäkra om dig, men du kan behöva göra en hälsoprövning. 

Om du till exempel hamnar i situationen att du har eller har haft cancer är det stor risk att du inte kan skaffa nytt skydd. Risken att du dör är helt enkelt för stor. Är du ändå så frisk att du kan jobba och dessutom vill byta jobb kan det alltså bli dåligt. 

Vårt grundråd är fortfarande att välja de här skydden före livförsäkringar om du kan (för att de är billigare), men värdesätter du friheten att kunna byta jobb högt kanske du ska skippa det här steget och gå direkt på livförsäkring. Eller ta lite av varje för att gardera dig.

De här efterlevandeskydden läggs på inkomsten för den som får pengarna och hen ska betala skatt på dem. Även här blir det alltså 50% skatt om den kvarlevande har hög inkomst (tillsammans med omställningspension och återbetalningsskydd). 

Steg 5: Livförsäkring

Det sista steget är att köpa en livförsäkring av något försäkringsbolag. Det ska ni göra om ni inte har täckt behoven med några av de andra stegen. Både när det gäller det månatliga behovet och engångsbelopp. 

Jämför gärna några olika försäkringsbolag för att se till att ni får ett bra pris.

Livförsäkringar är betalda med redan skattade pengar och därför behöver den som får pengarna inte heller betala skatt.  

Gör en att göra-lista och se till att implementera

När ni har gått igenom hela listan för båda parterna är det dags att fira på lämpligt sätt! Njut av att ni lever och har varandra. 

Gissningsvis har ni kommit så långt att ni förstår vad ni behöver göra, men har inte genomfört allt än. Se då till att skriva en att göra-lista och verkligen få tummen ur. Det här sakerna där det antagligen inte gör något att skjuta upp en vecka till är farligt lätta att skjuta upp i år.