Så pensionssparar du som egenföretagare

Blogg


Behöver du ytterligare hjälp? Prova Småspararguidens oberoende rådgivning!


Nästan alla anställda får tjänstepension av sin arbetsgivare, men som egenföretagare behöver du sköta även det här själv om inte pensionen ska bli väl knaper. Den här artikeln förklarar hur du som driver eget aktiebolag bäst sparar till din egen pension.

3 sätt att pensionsspara

Pensionsfrågor är tillräckligt krångliga för en vanlig löntagare och tyvärr blir det ännu krångligare för dig som driver eget aktiebolag eftersom du har ytterligare valmöjligheter. Uppsidan är att du i en del fall har chansen att anpassa din lön och pension så att du får mer pengar i slutändan. De tre sparalternativen för egenföretagare är:

  1. Ta ut lön/utdelning och spara redan skattade pengar privat på ett Investeringssparkonto (ISK)
  2. Tjänstepension
  3. Spara pengarna i företaget med förhoppningen om att kunna ta ut dem som utdelning när du går i pension – direktpension

Vilket som är bäst beror dels på hur mycket pengar ditt företag tjänar och dels på hur gammal du är.

  1. Ta ut lön/utdelning och spara privat

Ett sätt att pensionsspara är att ta ut lön eller utdelning och spara redan skattade pengar privat. Det här blir skattemässigt smartast om du inte tjänar riktigt bra. 

Ta ut pengar i den här ordningen:

  1. Börja med att ta ut lön åtminstone upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt som just nu ligger på 44 767 kr (2021). Då betalar du relativt låg skatt och du får dessutom en rejäl avsättning till den allmänna pensionen, 17,21% av bruttolönen. Taket för när det slutar sättas av pengar till den allmänna pensionen är 45 865 kr (2021). 
  2. Finns det pengar kvar utnyttjar du möjligheten till att ta ut utdelning i bolaget till låg skatt. 

Om du ska pensionsspara av de här pengarna så är det våra vanliga sparråd som gäller. Har du mer än 10 år kvar till pension rekommenderar vi att stoppa alla pengar i billigast möjliga globala aktiefond vilket du hittar i vår Fondguide.

Har du mindre än 10 år kvar till pensionering kan du överväga att ha lite av pengarna försiktigt placerade på ett sparkonto.

Väljer du det här alternativet bör du också tänka på att de här pengarna, till skillnad mot tjänstepension, normalt ingår i boet och delas lika vid en skilsmässa. Har du en make/maka som har sitt pensionssparande i en tjänstepension kan det här bli ganska orättvist så det bör ni tänka igenom och eventuellt skriva ett äktenskapsförord.

  1. Tjänstepension

Tjänstepension innebär att du betalar in pengar från företaget nu, men att du skjuter upp inkomstskatten tills du är pensionär.  

Här är några för- och nackdelar med tjänstepension.

  • Tjänstepensionsavsättningar ger ingen avsättning till den allmänna pensionen. Det är en av anledningarna till att det rent pensionsmässigt är en dålig idé om du inte först har tagit ut lön upp till brytpunkten.
  • För tjänstepension betalar du en särskild löneskatt istället för arbetsgivaravgifter. Den är något lägre än arbetsgivaravgifterna, 24,26% vs 31,42%. 
  • En poäng med att skjuta upp lönen är att många har lägre pension än vad de har lön nu. Om du skulle ta ut lön över brytpunkten betalar du runt 50% skatt. Om du som pensionär bara betalar 30% skatt är det en vinst att skjuta fram skatten. 
  • En sjukförsäkring, som kompletterar ersättningen du får från Försäkringskassan om du blir sjuk, är lätt att skaffa som ett tillbehör till en tjänstepension. Utan tjänstepension blir det lite krångligare att skaffa på annat håll. Ett trick är därför att välja minsta möjliga tjänstepensionspremie för att få åtkomst till pensionsbolagets sjukförsäkring.
  • Du betalar en lägre årlig schablonskatt på tjänstepension än vad du gör på ett ISK eller i en kapitalförsäkring. Just nu är det 0,08% istället för 0,38%. På 10 år blir det en skillnad på ca 3%. Det här blir alltså viktigare ju längre du har kvar till pensionen.
  • Pengarna är låsta tills du är 55 år och även då måste du sprida ut uttaget under minst 5 år. Jämfört med att spara pengarna i bolaget är flexibiliteten mindre. Du kan alltså inte använda pengarna till annat om det kniper. I vissa situationer är det här en nackdel, men om du inte riktigt litar på dig själv när det gäller att inte nalla av pensionspengarna i onödan kan det också vara en fördel. 
  • Om du inte aktar dig får du betala höga försäkringsavgifter. Den risken finns även om du sparar i bolaget och i en kapitalförsäkring, men oftast är det inte riktigt lika illa där.

3. Spara pengarna i bolaget

Det tredje alternativet är att spara pengarna i bolaget. Ibland skriver man också en så kallad direktpensionsutfästelse. Tanken med det här upplägget är att så småningom kunna använda de förmånliga utdelningsreglerna för att plocka ut pengarna till relativt låg skatt. Det du i praktiken gör är att placera pengarna i en kapitalförsäkring och välja billigast möjliga global aktiefond. Är du lite närmare pension kan du istället placera en del av pengarna på ett sparkonto.

I vissa fall kan det vara smart att köpa företagets aktiefonder på ett fondkonto. Mer om det i det här inlägget om direktpension/spara pengarna i bolaget

Tjänstepension eller spara pengar i bolaget?

Vi tycker som sagt att du ska börja med att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt och använda ditt utdelningsutrymme. Möjligtvis betalar du in lite till en tjänstepension för att få sjukförsäkring.

Går ditt företag så bra att du har mer pengar än så står valet mellan tjänstepension och att spara pengarna i bolaget. Det här är ett svårt val som man kan räkna länge och mycket på. Vi har både räknat och tänkt en del. 

  1. Har du 20 år eller mer till pension rekommenderar vi att göra lite av varje. Det här handlar mycket om att skattereglerna för både det ena och det andra mycket väl kan förändras rejält innan du går i pension och då rekommenderar vi klassisk riskspridning. Hur mycket av varje beror på hur du värderar flexibiliteten som det innebär att ha pengarna i bolaget. Det beror också lite på hur länge du tror att du kommer att driva eget. Tror du att du aldrig mer kommer att vara anställd kan du ta mer tjänstepension (då kan du själv se till att du inte får mer tjänstepension än att du håller dig under brytpunkten för statlig inkomstskatt även som pensionär). 
  2. Ju närmare pension du kommer desto mer skiftar du över till att spara pengar i bolaget. Skillnaden i årlig schablonskatt till tjänstepensionens fördel spelar mindre roll ju färre år du har kvar till pensionen och de skatter du betalar vid avsättning och uttag är lägre för direktpension. Här bör du också hålla koll på hur mycket pension du har samlat ihop och hur prognosen ser ut. Riskerar du att hamna över brytpunkten för statlig inkomstskatt är det väldigt mycket bättre att spara pengar i bolaget. 

Behöver du hjälp?

Vi tycker oftast att vi kan ge så tydliga råd i våra blogginlägg att den som hellre vill läsa på själv inte ska behöva betala oss för hjälp. Vi hade länge den ambitionen här också, men vi har ännu inte kommit hela vägen. Det är lite för många “det beror på” för att ge enkla “gör så här”-råd. Vi hoppas att det här ändå ger viss vägledning, men vill du prata mer med oss hjälper vi förstås gärna till. 

Vi kan hjälpa till på två olika sätt:

  1. Om du vill ha mycket hjälp anlitar du oss via vår samarbetspartner Kollberg & Enqvist där vi kan hämta in information om all pension du har skrapat ihop hittills, kolla upp vad du betalar i avgifter och göra en prognos för hur din pension blir. Då kan vi till exempel se om det ser ut som att du kommer att få betala statlig inkomstskatt som pensionär. Här gör vi en analys i förväg som vi sedan går igenom på ett möte och resonerar kring. Här kan du läsa mer om tjänsten och lämna en intresseanmälan.
  2. Om du vill ha en mer lättviktig rådgivning kan du istället boka in ett rådgivningsmöte med oss på Småspararguiden till vårt vanliga timpris 1950 kr/h. Att hjälpa egenföretagare med den här typen av frågor brukar handla om mellan en och två timmars möte och är en ganska stor del av våra rådgivningsmöten.

Oberoende rådgiving med Småspararguiden

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har över 10 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.