I fredags 12 januari publicerade Dagens Industri artikeln Sparare går bet – börsen knockar många indexfonder och gick ut med att spararna “bör se upp” för att “billigast inte alltid är bäst”. Eftersom vi i Småspararguiden brukar säga precis tvärt om har några läsare hört av sig till oss och undrat vad som gäller. I det här inlägget skall vi därför redogöra varför DI:s artikel är vilseledande och ett exempel på bristande journalistik.
Artikeln kliver rakt in i debatten aktiv mot passiv indexförvaltning.
DI har via Morningstar tagit fram en lista på de 76 svenska aktiefonder som har funnits i minst fem år och konstaterar att den bäst avkastande indexfonden hamnar först på plats 36 och att kända gratisfonder som t.ex. Avanza Zero hamnat på plats 70. För läsarna målas en tydlig bild upp: se upp för indexfonder, de är billiga men går dåligt.
Det här stämmer naturligtvis inte. Dagens Industri gör tre misstag i sin analys:
1. Att jämföra äpplen med päron
Att jämföra alla sverigefonder med varandra är irrelevant eftersom de inte försöker göra samma sak. Alla aktiefonder har ett jämförelseindex, dvs något som man antingen härmar eller försöker slå. Om en fond bara vill och får köpa aktier i svenska paraplyfabriker och en annan fond bara vill och får köpa aktier i svenska glassfabriker så kan man inte klandra någon av fonderna för effekterna av hur bra väder det kommer bli i sommar. Eller som DI:s intervjuade fondförvaltare själv uttrycker det:
Det är viktigt att se vilka index som följs. Det har till exempel varit en dålig affär att välja indexfonder som följer OMXS30, som speglar börsens 30 mest omsatta bolag. Då är det bättre att välja breda börsindex, som börsens SIXPRX som de aktiva fonderna ofta jämför sig med.
Trots denna insikt vinklas artikeln till att få det att låta som att indexfonder inte är bra. Vi har behandlat ämnet vetenskapligt i ett inlägg som beskriver varför du skall ha indexfonder. De får det också att låta som att det är en sanning att breda index går bättre än smalare. Så har det varit de senaste åren, men det skulle lika gärna kunna bli tvärt om i framtiden.
2. Survivorship bias
I vår gedigna genomgång av forskningen på området har vi stött på många analyser i frågan aktiv kontra passiv. Det är ingen enkel uppgift att analysera saken utan kräver att det tillgängliga datat är komplett och att aktörer inte ges utrymme att dölja data som missgynnar deras syften.
Att bara titta på vilka fonder som finns idag och sedan se hur de presterat är som att gå in i tobaksaffären och titta på alla affischer som berättar om personerna som vunnit pengar på lotter som sålts i butiken. Det säger nämligen ingenting om alla som köpt nitlotterna.
Samma resonemang gäller i fondvärlden. Dåliga fonder läggs ned innan de uppnått 5 års historik. Den här tankevurpan kallas för survivorship bias och är något som journalister bör vara bekanta med och vara vaksamma på när de redogör för historiska avkastningar. Indexfonder kan nämligen varken gå bra eller dåligt, de går bara precis som det är tänkt. Och därför läggs dessa fonder sällan ned. Vi har besvarat frågan om Avanza Zero tidigare i vår Småspararjour och redogjorde varför vi tycker att den får oförtjänt kritik.
3. Oberoende journalistik? eller Den tillfrågade “experten”(?)
I artikeln intervjuas Henrik Lindquist, vd för Enter Fonder som kommenterar ämnet sakligt, men tydligt vinklat för aktiv förvaltning, och emot passiv förvaltning. Och det är ju inte så konstigt eftersom han livnär sig på att sälja just aktiv förvaltning. I andra sammanhang brukar journalister intervjua förespråkarna från båda sidorna av en fråga, alternativt låta en oberoende expert uttala sig. Här lyckas inte DI med varken eller. Varför väljer DI att intervjua en fondförvaltare när det finns ett dussin oberoende experter på området, en handfull meriterade forskare och dessutom en mycket vettig analyschef på Morningstar från vilka ni fick datat från: Jonas Lindmark.
Journalisten på Dagens Industri har inte svarat på vårt mail.
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.
Om författaren
