Premiepensionens fem värsta skitfonder 2020

Blogg

Ett år har gått sedan Pensionsmyndigheten tvingade alla fonder på premiepensionens fondtorg att söka in på nytt med högre ställda krav. Det här blir första gången vi utvärderar premiepensionens fonder efter att städningen av fondtorget är genomförd. Lite bättre har det faktiskt blivit. Ålandsbankens förstaplats på årets skitlista beror inte på att de har blivit värre sedan ifjol utan på att förra årets vinnare Monyx har åkt ur systemet. 

Vi kan glatt konstatera att de värsta bedragarna och potentiella ekobrottslingarna är borta från premiepensionstorget. Det vimlar dock fortfarande av dyra och dåliga fonder så det är inte svårt att fylla en lista. Kvar från förra årets lista – som vi nyligen utvärderade – finns Ålandsbanken, Cicero och East Capital. Det här är alla fonder som har köpt upp kunderna från andra fonder som sysslat med bedrägerier, telefonförsäljning eller något annat som man inte längre kommer undan med i PPM-systemet. De här kunderna fortsätter på så sätt att betala onödiga avgifter. Nykomlingarna Indecap och Söderberg & Partners platsar för att de har höga avgifter och för att vi har starka skäl att misstänka att deras kunder inte förstått vad de har gett sig in på.

Plats 1: Ålandsbanken Global Aktie Placeringsfond

Kritiken mot Ålandsbanken är densamma som förra året. Samtliga kunder i Ålandsbanken Global Aktie Placeringsfond köptes upp från Allra efter deras fonder blev köpstoppade och polisanmälda. 

Inte nog med att Ålandsbanken avtalade om att betala 100 Mkr till misstänkta ekobrottslingar, de valde också att prioritera sin egna intjäning framför kundernas behov. Hade Ålandsbanken inte gjort det här tveksamma köpet hade kunderna istället hamnat i den bästa fonden i PPM-systemet – AP7 Såfa

När Pensionsmyndigheten städade upp på fondtorget var Ålandsbankens fonder på väg att åka ut. Genom ett fiffigt upplägg skickade man då kunderna till en finsk fond som man sedan tog över förvaltningen för. Ålandsbankens fonder har sedan dess utmärkt sig som usla och dyra.

Källa: Pensionsmyndigheten

Ålandsbanken Global Aktie Placeringsfond: 60 000 sparare, 11,4 miljarder kronor, avgift 0,44% (ordinarie 1,80%)

Plats 2: East Capital Multi-Strategi

East Capital Multi-Strategi är en slaskhinksfond som består av kunder som köpts upp från andra fonder i samband med Pensionsmyndighetens åtstramning. Kunderna har alltså inte valt fonden på egen hand utan sitter förmodligen ovetandes hos East Capital.

  • 2017 köpte de upp Zensums sparare som varit utsatta för bedrägeri.
  • 2018 köpte de kunderna från Insider Fonder. Spararna fick se sina pengarna plötsligt börja förvaltas efter en helt annan strategi än den ganska speciella de tidigare signat upp för.
  • 2018 köpte de upp kunderna i fonder hos IKC. IKC:s fonder har figurerat på SvD:s lista över fonder som ger högst provision till säljare för att locka dem att sälja mer av sina egna fonder. Andra kompisar på den listan är våra usual suspects som Allra, Solidar och Monyx.
  • 2018 köpte de också hela Monyx kapitalförvaltning men fick snopet se sina kunder inom premiepensionen flyttas över till AP7 Såfa efter att Pensionsmyndigheten totalsågat Monyx affärer. Sedan kritiken har fonderna bytt namn till Espiria där många miljarder fortfarande förvaltas utanför premiepensionen.
Pensionsmyndigheten sopar ut Monyx
Källa: Pensionsmyndigheten

East Capital har också misskött sin verksamhet så pass att det lett till en sanktion från Finansinspektionen.

Dagen före publicering av den här artikeln tog vi del av information från Pensionsmyndigheten om att fonden fått avslag på sin ansökan om att fortsätta vara kvar på fondtorget. Pensionsnyheterna skrev om detta tidigare:

...att Pensionsmyndigheten inte anser att fondbolaget uppfyller de krav på fondtorget på grund av olämpliga placeringar inom den egna företagsgruppen samt att det saknas en del transparens kring exakt vilka fonder fond-i-fonden placerar i och vilka avgifterna är. Dessutom finner Pensionsmyndigheten att Multi-Strategi har investeringar i ett East Capital-ägt fastighetsbolag som blir onödigt komplex och saknar transparens.

Vi är dock inte beredda att plocka bort East Capital från skitlistan förrän vi sett att spararna landat tryggt och bra i statliga standardfonden AP7 Såfa.

East Capital Multi-Strategi: 20 000 sparare, 3,3 miljarder kronor, avgift 0,47% (ordinarie 1,52%)

Plats 3: Cicero Hållbar Mix

Cicero Hållbar Mix är också den en slaskhinksfond som består av uppköpta kunder från tio andra fonder från Zmartic, Max Matthiessen och Cicero.

Zmartic hade samarbetsavtal och gemensam styrelseledamot med företaget BaraSpara, eller Sumer, som de numer kallar sig. Bolaget gjorde sig ett namn hos Konsumentverket för att ha vilselett konsumenter genom telefonförsäljning av elavtal. Samtliga fonder från Zmartic hade en hög avgift vilket förmodligen förklarar varför avkastningen också var en bra bit under ett globalt index.

Småspararguidens montage

Max Matthiessen har figurerat på våra skitlistor tidigare då deras Navigera-fonder ofta säljs in av de egna rådgivarna. Avgifterna är bland de högsta i branschen och intressekonflikterna betydande då det i princip enbart är deras egna “rådgivare” som lyckas förmedla fonderna.

Cicero slog då ihop tre av sina fonder: Cicero World Wide, Cicero Världen och Cicero World 0-100. Vi välkomnar att fonder med snarlika strategier slås ihop men noterar att avgiftsnivåerna är mycket höga och avkastningen ännu sämre än för Zmartics fonder.

Ursprungligen hette fonden Cicero World 0-100 men under 2019 bytte de namn till Hållbar Mix. Vi har varnat konsumenter tidigare för att finansbranschen förmodligen kommer använda hållbarhet som försäljningsknep. Vad som är hållbart är nämligen högst oklart och svårkontrollerat. Men det låter bra.

Fonden intog också i SvD en föga smickrande förstaplats över de som ger högst provision (dvs mutor) för “rådgivare” som säljer fonden. Inte ens Allra kunde matcha Ciceros nivåer!

Källa: SvD 2017-03-24

2011 fick Cicero också betala böter till Finansinspektionen för bristande rutiner, dålig intern styrning och överträdelser i förvaltningen.

Källa: Pensionsmyndigheten

Cicero Hållbar Mix: 20 000 sparare, 4,9 miljarder kronor, avgift 0,46% (ordinarie 1,79%)

Plats 4: Indecap

Nya på listan för i år är Indecaps blandfond Indecap Guide 1 och aktiefond Indecap Guide 2. Vår kritik består i huvudsak av tre saker: deras brokiga förflutna, de höga avgifterna och det utstuderade upplägget att rådgivarna på sparbankerna använder dessa fonder som ett sätt att ta betalt för sin “rådgivning”.

Vi har haft dessa fonder i utkanten av vår radar ända sedan vi började granska premiepensionen eftersom de figurerat på Pensionsmyndighetens svarta lista över förvaltningstjänster med dubbla avgifter. En lista som även välkända problemaktörer som Allra, Solidar och Monyx varit med på.

Montage från Pensionsmyndighetens rapportering om förvaltningstjänster. Aktörer med utropstecken har vi granskat utförligt tidigare. Källa: Pensionsmyndigheten

I Pensionsmyndighetens rapporter och pressmeddelanden från 2014-2015 varnades för hur Indecap tagit oskäligt höga avgifter. Morningstars redaktör Jonas Lindmark varnade redan 2012 för att Indecap var värst med att blåsa upp sina avgifter. Indecaps VD Johan Svedin har varit mycket hjälpsam i att svara på våra frågor om den här kritiken och bekräftar att det funnits en period där man tagit ut avgift för förvaltningstjänsten samtidigt som man fått kickback från Swedbanks fondavgift. I dagsläget är fondernas avgifter nedpressade på grund av Pensionsmyndighetens rabattsystem men är fortfarande nästan så höga som de kan bli. Med totalt 166 000 kunder och 23 miljarder kronor sticker Indecap ut från andra aktörer.

Många sparare har sannolikt blivit insålda till Indecaps fonder genom att Swedbank-anslutna sparbanker varit och fortfarande är delägare och därmed haft tillgång till enkla försäljningskanaler. Något som DI skrev om i september 2015.

Det är knappast något förvånande att sparbankerna rekommenderar sina kunder att spara i de egna fonderna. Så har storbankerna gjort i årtioenden. Problemet är att det sällan är ett aktivt val från konsumenten utan en följd av ett krav om att bli “helkund” för att man kanske vill förhandla om sin bolåneränta. På den här punkten förtjänar alltså andra storbanker också kritik men vår lista har än så länge bara fem platser. 

Indecap Guide 1: 83 000 sparare, 4,0 miljarder kronor, avgift 0,35% (ordinarie 1,54%)
Indecap Guide 2: 83 000 sparare, 18,9 miljarder kronor, avgift 0,41% (ordinarie 1,95%)

Plats 5: Söderberg & Partners Proaktiv 75 och 80

Söderberg & Partners är firman som gärna porträtterar sig som rådgivare men som i praktiken driver ett stort fondbolag med en väloljad försäljningsorganisation. Bolaget förvaltar över 60 miljarder kronor varav 10% finns inom premiepensionen. Genom att ge “råd” till de anställda på många arbetsplatser har säljarna på Söderberg & Partners varit flitiga på att rekommendera sina egna fonder Proaktiv 75 och Proaktiv 80 för privat sparande, inom tjänstepension och uppenbarligen även inom premiepensionen. Kritiken mot fonderna och sättet de säljs in på var en av de avgörande orsakerna till att vi grundade Småspararguiden för några år sedan. Söderberg & Partners toppar också sedan dess vår lista över finansbranschens värsta skitprodukter sedan dess.

Kritiken mot Proaktivfonderna är omfattande:

  • “Transparensen är urdålig, avgifterna är höga och avkastningen svag”, säger fondexperten och tidigare statliga utredaren Stefan Engström i SVD.
  • ”Dyrt och dåligt”, säger Erik Lindholm, biträdande chef för Finansinspektionens avdelning för konsumentskyddstillsyn till SVD.
  • “Det strider mot god marknadsföringssed”, säger Malin Fors på Konsumentverket till Expressen.
  • “Dyrt och riskabelt”, säger pensionsexpert till danska tidningen Berlingske.

Utöver att förvalta några av Sveriges dyraste fonder utmärker sig Söderberg & Partners med att utredas av Konkurrensverket för misstänkt försäkringsfusk, skrev Sveriges Radio.

Eftersom fonderna saknar relevant jämförelseindex blir en utvärdering svår att göra. Vi konstaterar att många kunder som borde ha valt en ren aktiefond istället fått någon av dessa fonder rekommenderad till sig som med sin “riskkontrollmodell” år efter år släpar efter världsindex.

Fonderna är renodlade fond-i-fonder, vilket innebär att spararnas pengar placeras i andra fonder. Det betyder att avgifter tas ut i två led men kompenseras av Pensionsmyndighetens rabattsystem.

I vårt arbete med att granska Söderberg & Partners har vi vid upprepade tillfällen försökt ställa frågor till deras kommunikationschef och sparekonom utan att få svar.

Det största problemet med fonderna – de höga avgifterna – blir inte alls lika illa i Premiepensionssystemet som när det gäller tjänstepension eftersom Pensionsmyndigheten begränsar hur mycket avgifter som får tas ut. Eftersom den begränsningen även gäller andra fonder tillhör de dock fortfarande de dyraste och det vi vet om deras försäljningsmetoder gör att de ändå platsar på listan.

Söderberg & Partners Proaktiv 75: 7000 sparare, 2,2 miljarder kronor, avgift 0,48% (ordinarie 1,67%)
Söderberg & Partners Proaktiv 80: 16 000 sparare, 4,2 miljarder kronor, avgift 0,48% (ordinarie 1,65%)

Vad utmärker skitfonderna?

För att kvala in som skitfond tittar vi på flera aspekter och gör en, som politikerna kallar det, “samlad bedömning”. Nedan följer ett urval av vad vi tittar på:

  • Potentiellt brottsliga transaktioner eller upplägg som inte är brottsliga, men som uppenbart är till för att ta ut höga avgifter utan att kunderna förstår vad som händer.
  • Höga avgifter. Dvs, det överpris man sätter kontra en motsvarande fond med samma inriktning. Detta bygger på att det inte finns något vetenskapligt stöd för att det är värt att betala extra för att förvaltare ska försöka slå varandra.
  • Hur många kunder som drabbas och i vilken utsträckning kunderna är informerade, passiva eller skickats in i fonden utan avsikt. 
  • Huruvida konsumenterna har haft en transparent och ärlig chans att förstå och bedöma rimligheten i avgiftsuttag kontra värde.
  • Avsaknad av ett tydligt definierat och relevant jämförelseindex.
  • Om produkterna sålts genom intressekonflikter eller telefonförsäljning.

Kommer ett upphandlat system rädda spararna?

Med den här listan vill vi också uppmärksamma om att det rasar en debatt om framtiden för premiepensionens fondtorg. I en statlig offentlig utredning ligger ett förslag att byta ut det öppna torget mot ett system där staten istället upphandlar fonderna för att säkerställa bäst kvalitet och lägst avgift. Fondbranschens lobbyorganisation är starkast motståndare vilket är förståeligt eftersom ett upphandlat system skulle kapa stora delar av branschens intäkter. Vi på Småspararguiden menar att det bland annat är de 300 000 kunder och deras 48 miljarder kronor som ligger i ovan nämnda fonder som har mycket att vinna på ett upphandlat system.

Hur kommer man ur dessa fonder och vad göra istället?

Vi har ingen egen fond att sälja och tycker som så många andra oberoende bedömare och rådgivare att alla sparare borde byta tillbaka till statens standardval AP7 Såfa. Här förklarar vi varför AP7 är bäst och här finns en film som visar hur du byter.
Behöver du hjälp med det övriga sparandet? Välkommen att ta hjälp av oss via vår Sparguide, Fondguide, Pensionsrapport eller oberoende rådgivning.

Oberoende rådgiving med Småspararguiden

Om författaren

Patrick Siegbahn

Patrick Siegbahn är teknisk fysiker, placeringsrådgivare, grävande finansgranskare och grundare till Småspararguiden. Läs mer om honom här.