För att veta hur du bör placera dina pengar behöver du först ha en idé om när du ska använda dem. Och nyckeln till att förstå när är att förstå till vad. Tyvärr är det ibland en riktigt svår fråga. Här ger vi några tips kring hur du kan tänka.
Pengar är till för att användas
Pengar är numera inte ens papperslappar i ett bankfack utan mest ettor och nollor i bankens IT-system. De är i sig själva helt meningslösa.
Däremot kan du använda pengar till en massa saker som gör det liv enklare, roligare och bättre. Pengar är också en trygghet som gör att du har råd att skilja dig, kan bo kvar även om du blir allvarligt sjuk och/eller kan fortsätta leva det liv du vill även om du blir 100 år.
Det som gör det svårt är att få människor planerar sitt liv 10 år framåt i tiden. Och även för de som gör det kan livet förändras längs vägen.
Därför behöver du veta vad du ska ha pengarna till
Våra placeringsråd kan låta enkla. Pengar som du ska inom ett par år på sparkonto, pengar du ska ha om minst 10 år i en billig global aktiefond och en kombination av sparkonto och aktiefond på mellanlång sikt.
Det svåra är just att fundera ut sparhorisonten.
Dela upp elefanten
Är du så privilegierad att du har ett sparkapital att tala om sparar du antagligen inte till en sak utan till flera. I många fall är dessutom en del av sparandet inte till en specifik sak utan för att skapa trygghet och ha fler dörrar öppna i framtiden.
För att hantera det är vårt råd att mentalt dela upp sparandet. Du kan även göra det i ”verkligheten” genom att ha olika sparkonton/ISK-konton.
Vi har en sparguide som hjälper dig med hur du ska placera pengar, men den fungerar tyvärr inte för ”jag sparar till buffert, resa, nytt boende, mitt bröllop, min pension samt även trygghet och kanske för att köpa en sommarstuga”. Därför behöver du först dela upp ditt sparande och sedan använda sparguiden för respektive del.
Börja med en buffert
Det första du behöver spara till är en buffert. Vår standardrekommendation är 2-3 månadsutgifter. Här är några faktorer som påverkar hur stor buffert du behöver.
- Boendet. Hyresrätt => liten buffert. Bostadsrätt => mellanstor buffert. Villa> = stor buffert. Nyckeln är förstås hur mycket dyrt som kan gå sönder och som du får betala för själv.
- Barn. Barn tenderar att generera oförutsedda utgifter. Det är också enklare att själva leva på linsgryta ett par månader än att få sina barn att göra det. Dessutom är det svårare att hitta tid för att koka linsgryta om du har barn.
- Stabil inkomst. Driver du eget företag och har osäkra intäkter är det antagligen bra att ha mer än 3 månadsutgifter i buffert. Har du en fast anställning med bra sjukförsäkring via jobbet och dessutom en inkomstförsäkring behöver du mindre buffert. Tänk dock på att handläggningstiden kan göra att det i praktiken tar ett par månader innan du får pengarna från Försäkringskassan/A-kassan/försäkringsbolag.
Vad händer närmaste året?
Har du mer pengar än vad du behöver i buffert är nästa fråga vad som händer närmaste året. Frågan att ställa dig är vilka utgifter du tror att du kommer att ha som är större än att det ryms inom din månadsinkomst.
Den vanligaste utgiften här är semesterresor. Vill du göra en sommarsemester som du gissar kostar 20 000 kronor bör du se till att du har 20 000 kronor på ett sparkonto i juni. Det gör du endera genom att sätta 20 000 kronor där redan nu eller se till att du kommer dit i tid med ett månadssparande.
Du kan endera ha ett särskilt sparkonto som heter semester eller ha pengarna på samma sparkonto som buffertpengarna. Om du gör det senare behöver du mentalt hålla koll på att helheten är stor nog.
Stora utgifter närmaste 5-10 åren?
Har du fortfarande pengar kvar att placera får du titta ännu längre fram i tiden. Här blir det ofta svårare eftersom de flesta inte har så konkreta planer långt in i framtiden. Här blir det därför en del gissningslek. Vi tror dock att du hamnar mer rätt om du faktiskt gör ett försök att gissa än om du inte gör det.
När du tänker flera år framåt bör du tänka på utgifter som du inte hinner spara ihop till på ett år. Det vill säga för de flesta räcker det att spara till nästa sommarsemester. Semestern året efter kan du fundera på i augusti. Om du däremot planerar att vara ledig ett halvår och resa jorden runt platsar det här. De vanligaste utgifterna i den här kategorin är:
- Köpa ny bostad. Framförallt om den nya bostaden är dyrare än den nuvarande.
- Renoveringar. Bor du i hus finns det många saker som behöver bytas ut ibland och som kostar åtminstone 100 000 kronor. Det här bör du endera tänka igenom ordentligt eller bara ha ekonomiska marginaler för att några saker dyker upp.
- Köpa sommarstuga.
- Köpa bil.
För var och en av de här sakerna bör du fundera igenom ungefär när i tiden du tror att det kommer att ske och ungefär vad du tror att det kommer att kosta. När det gäller bostadsköp behöver du också fundera på hur mycket du tror att du kommer att låna.
Fastna inte på att det är svårt att veta. Poängen är inte att få exakt rätt på vare sig kronorna eller åren som är kvar utan att få någon slags uppfattning om hur mycket pengar du egentligen kommer att använda. En grov gissning är bättre än ett blankt papper.
Gör du den här övningen kan du använda vår sparguide för att få förslag på sparande för respektive sparmål. Du kan också själv resonera kring hur mycket du bör ha på sparkonto respektive i en billig, global aktiefond utifrån när du tror att du kommer att använda pengar.
Spara till pensionen
Pensionssparande är enklare än mycket annat eftersom det är klart lättare att veta tidshorisonten. Är syftet med sparandet att dryga ut pensionen, och du har minst 10 år kvar till tänkt pension, bör allt vara i en billig, global aktiefond. Har du kortare tid kvar ska kanske en del vara på sparkonto, men tänk också på att du antagligen inte ska göra av med alla pengar din första dag som pensionär så var inte för försiktig.
Har du hög inkomst bör du även överväga löneväxling.
Trygghet och bra att ha-pengar
Många sparar för att ha en trygghet om något i livet inte går som man har tänkt sig. Skilsmässa, död, sjukdom och arbetslöshet kan ställa till det.
Vänder man på det kan pengar också ge möjligheter. Kanske träffar man sitt livs kärlek i New York (där lägenheterna är ännu dyrare än i Stockholm) eller får en stark längtan efter att tillbringa några år i ett buddhistiskt tempel (visserligen billigt, men genererar inte heller intäkter eller pension).
Det svåra här är att det finns en konflikt mellan trygghet på kort och lång sikt.
Exempel:
- Om du sätter pengarna i aktiemarknaden och kommer på om två år att du vill skilja dig* kan det mycket väl vara så att börsen har gått ner och att du har betydligt mindre pengar än du hade räknat med.
- Om du å andra sidan har pengarna på sparkonto kommer de i längden ge mycket sämre avkastning. Om du kommer på om 20 år att du vill skilja dig kommer du sannolikt ha en bråkdel av pengarna du skulle ha haft om du istället haft dem i en aktiefond.
En aspekt av det här är att om du inte vet hur mycket pengar du behöver finns det mindre poäng att välja det kortsiktigt säkra alternativet med sparkonto. Om du vet vad du ska ha pengarna till och att de räcker i dagsläget finns det större poänger med sparkonto.
I skilsmässoexemplet betyder det att om du har tillräckligt mycket pengar, med äktenskapsförord, för att kunna lösa ut ditt blivande ex från er gemensamma bostad finns det större skäl att välja sparkonto. Om pengarna ändå inte räcker till det är det kanske bättre att prioritera långsiktig avkastning. Ju längre tiden går desto större är sannolikheten att pengarna räcker till det du vill just på grund av att du haft dem i aktiemarknaden.
För egen del har jag alltid valt att ha nästan alla mina bra-att-ha-pengar i aktiemarknaden just för att jag oftast inte har vetat vad jag ska ha dem, när eller hur mycket jag behöver.
* Tänk på att om du är gift och inte har äktenskapsförord och får din make/maka hälften av sparpengarna i skilsmässan.
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.
Om författaren
