Därför gör det ingenting att globala aktiefonder överviktar USA

Småspararjouren


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


FRÅGA: Hej på er! Tack för att ni delar med er av eminent kunskap.

Jag har läst mycket på er sida, blogginlägg och svar på frågor som dessa. Ni rekommenderar ju som bekant en billig global indexfond om sparandet är riktigt långsiktigt. Hur tänker ni kring hur dessa fonder oftast är fördelade? En fond som Länsförsäkringar Global index har 62% placerat i USA. Därefter följer 22% Europa och fjuttiga 2% [Småspararguidens korrigering: Den här siffran stämmer inte. Det är betydligt mer än så.] på jättekontinenten Asien. Ibland får jag en känsla av att denna typ av globalfond inte är så global som man vill tro.

I en tidigare jourfråga så var det en person som hade placerat sitt sparande i alla LF:s indexfonder med fördelningen 15% i vardera. Ni svarade då att det egentligen var onödigt men inget fel i sig eftersom en sådan fördelning blir ungefär som LF Global. Är inte detta en sanning med modifikation eftersom en sådan fördelning kommer vikta ned USA rätt rejält och istället ge exempelvis Asien betydligt mer plats.

Så frågan lyder alltså, hur ser ni på hur LF Global Index och andra billiga globalfonder är fördelade över världen?

SVAR: Hej och tack för en bra och relevant fråga!

Det är helt sant att globalfonder ofta har mer än hälften av alla sina innehav i USA. Det beror på att USA och amerikanska företag utgör en stor del av den globala ekonomin, att de står bakom en ännu större del av aktierna i västvärlden och att de mest populära världsindexen innehåller en stor andel amerikanska företag. 

Det finns fler än du som tycker att det låter som dålig riskspridning och vill komplettera med till exempel en Asienfond. Vi tycker inte att det är direkt fel, men inte heller nödvändigtvis bättre. Det här med risk och exponering är nämligen mer komplext än att man bara kan titta på bolagets hemvist.

Världens ekonomier sitter till stora delar ihop, och precis som svenska företag inte bara har verksamhet i Sverige så har Facebook, Apple och McDonald’s stora delar av sin verksamhet utanför USA. Det hela blir därför inte så skevt som det kan se ut. 

Att vi rekommenderar en indexfond är för att den är billig, inte för att den följer ett index till punkt och pricka. Och att vi rekommenderar en globalfond är för att man får en bra riskspridning, inte för att det är viktigt att följa precis den fördelning som världsindex har. Vi tycker att det finns en viss poäng med att inte ha för stor exponering mot ett enskilt litet land. Särskilt om man också bor och jobbar i det landet. I stort sett samma effekt som du får av en globalfond uppnår du lika bra av en USA-fond, en europafond (eller en kombination av någon av dessa) och en asienfond. 

Så med andra ord skulle vi säga att din fördelning vare sig är bättre eller sämre än att bara ha Länsförsäkringar Global Index.

Här är en annat inlägg där vi svarat på en väldigt snarlik jourfråga och också går in på vad som är ännu bättre komplement till en globalfond ifall du vill sprida riskerna.

Vill du läsa ännu mer om den här och liknande frågor rekommenderar vi också vår bok Mer Pengar för Pengarna som du tex köpa hos Adlibris.


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.