Oftast bättre (och sexigare) att undvika uppskov vid byte av bostad

Småspararjouren


Behöver du ytterligare hjälp? Prova Småspararguidens oberoende rådgivning!


FRÅGA: Jag har ett buffertkapital på bankkonto med 1% ränta. Jag står i begrepp att sälja min bostad och köpa en ny (dyrare). Jag har ett reavinstskatteuppskov sedan en tidigare försäljning. Ska jag använda en del av bufferten att betala både min tidigare och tillkommande reavinstskatt vid bostadsförsäljningen eller är det bättre begära uppskov på det maximala uppskovsbeloppet för skatten på den nya försäljningen?

SVAR:

[Uppdatering 2020-12-11: Nu har uppskovsräntan slopats så för dig som sålt en bostad med vinst de senaste åren kan det vara en bra idé att begära uppskov retroaktivt.]

Det korta svaret är att om du kan få ett vanligt banklån är det bättre att betala reavinstskatten och slippa uppskovsräntan.

Om du skjuter upp att betala vinstskatten betalar du enligt Skatteverket istället årligen 0.5% skatt på hela det uppskjutna beloppet (dvs vinsten). Eftersom vinstskatten är 22% motsvarar detta en ränta på 0.5% / 22% = 2.27% om man hade sett det som att den uppskjutna skatten är ett lån.

Listräntan – dvs den högsta räntan någon betalar – för rörlig ränta hos en dyr bank som Nordea är just nu 2.05% för rörlig ränta (3 månader). De allra flesta lyckas förhandla till sig en ränta som är betydligt bättre än så. Och då har vi inte ens räknat med ränteavdraget som gör det ännu förmånligare att undvika uppskovet.

Det innebär att det för alla som kan få ett vanligt banklån är bättre att betala skatten direkt. Dessutom ska det ju vara sexigt att betala skatt och vem är inte hellre sexig nu än om 25 år?

Oberoende rådgiving med Småspararguiden

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har över 10 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.