Tyvärr är det inte helt enkelt att hitta och förstå olika sorters pensioner du får. Rätt val i god tid kan dock mångdubbla dina pensionspengar så det är värt besväret att skaffa dig viss koll. 

Varför ha koll på pensionen

Du behöver verkligen inte ha koll på dina pensionspengar varje dag, varje vecka eller ens varje år. 

1. Fram tills du är någonstans 55-60 år bör så mycket som möjligt av dina pensionspengar ligga i aktiemarknaden som ger överlägset bättre avkastning på lång sikt. Du bör också se till att du inte betalar avgifter i onödan. Så länge du inte byter jobb räcker det alldeles utmärkt att dubbelkolla att allt ser bra ut vart femte år. De flesta har dock aldrig gjort en sådan genomgång och då tycker vi att det är dags.
2. De sista åren innan pension, och när du väl är pensionär, är det inte lika självklart att ha alla pengar i aktiemarknaden. Då behöver du ha lite bättre koll. 
3. När du väl ska gå i pension behöver du planera hur du tar ut pensionen och då behöver du skaffa dig koll på dina pensioner. 

Först behöver du hitta och förstå vilka pensioner du har. Du behöver inte förstå alla detaljer utan fokusera på det du vill göra. Är det du vill göra att se till att pensionen är rätt placerad behöver du förstå tillräckligt för att byta fond där det går och i ett senare steg eventuellt flytta hela pensionen. Resten kan du strunta i.

Hitta dina pensioner på minpension.se

Platsen att börja för dig som vill ha koll på din pension är minpension.se som är ett samarbete mellan staten och försäkringsbolagen. 

Testa att logga in med bankID – notera att det förvalda alternativet är “BankID på denna enhet” så du kan behöva ändra. Har du inget konto än är det bara att skaffa och följa instruktionerna. 

Minpension.se är bara en informationssida. Du kan inte flytta eller ta ut några pengar. Det betyder att du behöver vara mindre rädd för att göra fel än om du är inloggad på din bank. Bara att köra på med andra ord. 

3 sorters pension

Din pension kommer från tre olika håll. 

• Allmän pension består av inkomstpension och premiepension. Den här pensionen fylls på från de arbetsgivaravgifter din arbetsgivare betalar in. Jobbar du vitt i Sverige betalas det in pengar till din allmän pension. 

• Tjänstepension är pension som din arbetsgivare betalar in. De flesta arbetsgivare, men inte riktigt alla, ger dig tjänstepension. Tyvärr ser systemen olika ut vilket är den största anledningen till att det blir så krångligt att förstå din pension.

• Eget sparande/privat pensionsförsäkring. Du kan också spara själv till pensionen på flera olika sätt. Numera är det bästa för de flesta* att bara spara privat på samma sätt som du sparar till andra saker, men förr i tiden fick man skatteavdrag för att spara i privat pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande (IPS). Privata pensionsförsäkringar syns på minpension.se medan IPS:er bara dyker upp ibland.

Allmän pension

För att hitta alla dina pensioner börjar du med att trycka på “Intjänad pension”. För att komma till din allmänna pension trycker du någonstans på den fyrkanten.

Allmän pension består av två delar. 

1. 1. Inkomstpensionen är där de flesta pengar hamnar. Här finns inga faktiska pengar på ett konto utan siffran visar vad staten/pensionssystemet är skyldig dig. Du kan inte heller göra något val för din inkomstpension.

• Premiepensionen är en mindre del av din pension som du själv kan välja hur den placeras. Det viktiga här är vilken eller vilka fonder du har valt. Tryck på pilen för premiepension och läs under “Fondnamn”.

Vi rekommenderar “AP7 Såfa – Statens årskullsförvaltningsalternativ” som också är det du får om du aldrig har gjort något val. Står det något annat där betyder det att du någon gång har valt något annat. Läs varför vi rekommenderar AP7 Såfa och hur du gör om du vill byta tillbaka.

Det enda du kan göra med din allmänna pension innan det är dags att ta ut den är att ändra vilken fond du har premiepensionen placerade i. I övrigt kan du somna om. 

Tjänstepension

För de flesta är tjänstepensionen den stora djungeln. Har du jobbat i ett antal år och dessutom bytt arbetsgivare några gånger kan det bli ganska många olika tjänstepensioner. 10 olika är absolut inte konstigt och en 60-åring som varit runt en del på ställen utan kollektivavtal kan mycket väl ha 20 olika. 

För att hitta din tjänstepension börjar du med att trycka på den stora fyrkanten för tjänstepension. Klappa dig själv på axeln för att du kommit så långt.

Titta igenom dina pensioner utan att tänka att du behöver förstå dem. Leta efter den med högst intjänat kapital och tryck på den raden så att den utvidgas. Det ska se ut ungefär så här.

Titta sedan efter följande.

1. Namn på försäkringsbolag, banker, fondbolag, etc. Det är i de flesta fall hit du ska gå för att logga in och byta fond om det är en sådan pension där det går att byta fond.
2. Kollektivavtal. Många tjänstepensioner är inom kollektivavtal vilket betyder att de är i sina egna ekosystem. Om det går att välja fonder eller flytta pensionen är det ofta mellan några olika fondbolag och en särskild fondlista med rabatt. Är det inte kollektivavtal är du oftast friare att flytta, men får inte heller rabatterade priser. I mitt fall står det Individuell tjänstepension vilket betyder att det inte är kollektivavtal. Har du kollektivavtal står det oftast någon slags bokstavskombination i stil med ITP1, PA16, KAP-KR eller SAF-LO. Sök gärna på bokstavskombinationen hos oss och på google.
3. Premiebestämd/förmånsbestämd. Premiebestämd betyder att din arbetsgivare sätter in en viss summa pengar och sedan beror det på hur börsen utvecklas hur mycket det blir. Är den premiebestämd betyder det oftast att du själv har möjlighet att påverka hur pengarna placeras. Står det förmånsbestämd betyder det att din arbetsgivare istället har lovat dig en viss summa pengar – ofta någon procent av slutlönen vilket blir mer komplicerat än så om du slutat hos arbetsgivaren innan du går i pension. Rent praktiskt betyder förmånsbestämt att du inte kan göra några val förrän det är dags att ta ut pensionen så strunta i sådana pensioner tills dess.
4. Inbetalningstid visar mellan vilka datum pensionen har betalats in. Är inte alltid helt pålitligt för gamla pensioner, men i mitt fall stämmer det. Det här hjälper dig att förstå från vilken arbetsgivare pensionen kommer och om det fortfarande betalas in pengar till den. Det är framförallt viktigt för att det är lättare att själv känna att du har koll om du förstår varifrån pengarna kommer. Du kan åtminstone välja fonder utan att veta det så fastna inte här.
5. Förvaltningstyp. Brukar stå traditionell, fond eller depå. Traditionell försäkring betyder att du inte kan välja fond i steg 1 utan att du först måste flytta hela pensionen (vilket går ibland och ibland inte). Fondförsäkring betyder att du kan välja fonder och depå betyder att du kan välja både fonder och enskilda aktier (men vi rekommenderar aldrig enskilda aktier annat än om du tycker att det är roligt). 
6. Fondnamn. Det här är förstås viktig information när du ska förstå om du ska byta eller inte. Vi fokuserar inte på den frågan i den här artikeln, men se till exempel 3 steg för att maxa din tjänstepension eller vår Fondguide.
7. Skydd handlar om ifall din familj ska få pengar om du dör. Här rekommenderar vi att gå in i respektive pension för att förstå och välja rätt, men det här kan vara en liten ledtråd. Läs på om återbetalningsskydd och håll utkik efter andra sorters efterlevandeskydd.
8. Utbetalning. De här siffrorna kan du nästan alltid strunta i. När penisionen börjar betalas ut och under hur lång tid kan du ändra när du tar ut pensionen så det spelar ingen roll vad det står här. 

Privat pension

En del har också privat pension. Är det tomt där är det inte konstigt. Jag har ingen privat pension och då ser det ut så här.

Informationen är i stort lik tjänstepensionen. Några skillnader:

• Du kan inte ha privat pension inom Kollektivavtal så den punkten försvinner. Räkna med att du kan flytta din privata pension om du vill. 
• Privat pension är alltid premiebestämd. 

Har du någonting som heter IPS syns de antagligen inte på minpension.se. Anledningen är att IPS:er tekniskt sett inte är försäkringar. Du kan själv lägga in pensioner på minpension.se, men om du inte verkligen vet vad du håller på med rekommenderar vi att du låter bli. Åtminstone tills strax innan det är dags att ta ut pensionen. Dem vi har hjälpt som har gjort det har oftast lyckats förvirra sig själva.

Vad göra när du hittat din pension?

När du väl har hittat pensionen rekommenderar vår pensionssida där vi har samlat det viktigaste du behöver veta om pension. 

Ska du börja planera pensionsuttag har du ett större jobb. Vi jobbar på en bra guide för det, men tills vidare rekommenderar vi att titta på de här artiklarna och att anlita en oberoende rådgivare. 

* Har du ingen tjänstepension alls, till exempel för att du driver eget företag, kan privat pensionsförsäkring fortfarande vara ett bra alternativ. 

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.