Hur orolig behöver man egentligen vara över att pensionen ska bli knaper? Vi tycker att de flesta inte behöver oroa sig alltför mycket, men i några fall finns det anledning att spara lite extra.
Hur mycket får du i pension?
Börjar du närma dig slutet av arbetslivet är det första du bör göra att titta på din pensionsprognos på minpension.se. I den här artikeln beskriver vi hur du gör pensionsprognosen och andra saker du bör tänka på när du närmar dig pensionen.
Ju yngre du är desto mindre säger prognosen. Det är helt enkelt för lång tid kvar där du vare sig vet hur mycket avkastning du kommer få på dina pengar eller hur mycket pension du kommer att tjäna in. Då rekommenderar vi dig istället att titta på listan nedan och se om det finns anledning till oro.
De allra flesta får räkna med att få klart lägre inkomst som pensionärer, men för många går det utmärkt att justera ned utgifterna. Man pratar ibland om pensionerna i genomsnitt hamnar på någonstans kring 60-70% av tidigare lön*, men för dig som idag försörjer barn, har en högt belånad bostad och äter restauranglunch på jobbet varje dag kan du räkna med att en hel del utgifter kommer hinna försvinna nästan av sig själva.
Nu till anledningarna att vara orolig.
1. Du levde på mamma och CSN tills du var 30
Den viktigaste faktorn för hur mycket pension du sparar in är tiden. Ju fler år du arbetar, desto mer pengar hinner du tjäna. Mer betalas då också in till din pension och pengarna hinner ligga och växa längre. Ett sabbatsår med ströjobb och backpacking efter gymnasiet är inget att oroa sig för, men levde du på mamma alltför länge kommer det att märkas i pensionskuvertet.
2. Du har varit ifrån arbetsmarknaden långa perioder
Precis som om du väntat länge med att börja jobba spelar det roll om du har haft långa perioder då du inte jobbat. Något enstaka år är inte hela världen, men har du haft flera år då du har varit utanför arbetsmarknaden kommer det att kännas. Om du är sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig med ersättning från försäkringskassan/a-kassan fortsätter en del pengar att betalas in till din allmänna (statliga) pension, men eftersom du har lägre inkomst än vanligt blir det mindre pengar än vanligt och det är inte säkert att du får någon tjänstepension.
Vid föräldraledighet och sjukskrivning fortsätter en del arbetsgivare att betala in tjänstepension. Du får helt enkelt kolla upp hur det var i ditt fall. Särskilt om du inte har kollektivavtal (se punkt 4).
3. Du har jobbat utomlands
Har du jobbat utomlands i längre perioder behöver du kolla upp om du tjänade in någon pension. Det kan både vara så att du har rätt till statlig pension från det land du jobbade i och att du har fått tjänstepension från din arbetsgivare. Jämför gärna med det svenska systemet där du får 17-18%** av lönen i allmän pension upp till ett tak som du slår i när du har en månadslön på 51 242 kr/månad. Har du kollektivavtalad tjänstepension får du 4,5% av lönen upp till 47 625 kr/mån (2024) och därefter 30%.
4. Din arbetsgivare har inget kollektivavtal
På arbetsplatser med kollektivavtal måste arbetsgivaren betala in tjänstepension. På arbetsplatser utan kollektivavtal är det helt upp till dig och arbetsgivaren att avtala om saken. Många arbetsgivare utan kollektivavtal ger dig lika bra, och ibland till och med bättre, tjänstepensionslösningar, men det är inte självklart så du behöver ha koll på det. Och det gäller inte bara din nuvarande arbetsgivare utan även tidigare sådana. Det här behöver du ha koll på.
- Får du tjänstepension över huvud taget?
- Är nivåerna lika bra som kollektivavtal? Dvs 4,5% upp till en månadslön på 47 625 kr/månad och 30% på lönedelar över det?
- Placeras pengarna i aktiemarknaden för dig som har minst tio år till pensionen? Det här kan du oftast ändra ganska enkelt, men den fond du hamnar i om du inte väljer är ibland helt fel ur den här aspekten.
- Betalar du höga avgifter? En del arbetsgivare har förhandlat dåligt vilket gör att du kan få betala höga avgifter både till försäkringsbolaget och till fondbolaget. Det senare kan du enkelt ändra genom att byta fond, medan det förra är lite svårare att göra något åt.
Punkt 3 och 4 handlar om hur pengarna placeras och det kan du oftast ändra. Läs mer här om hur du maxar din tjänstepension.
5. Du har drivit eget utan att pensionsspara
Driver du eget företag kommer ingen annan att betala in tjänstepension åt dig. Då behöver du pensionsspara själv.
Om du har funderingar på hur du gör kan du endera boka in ett rådgivningsmöte med oss eller hålla utkik i vårt nyhetsbrev framöver. Vi jobbar nämligen med en artikelserie kring hur du bäst pensionssparar som egen företagare.
Så pensionssparar du extra
Känner du dig träffad av något av ovan bör du antagligen spara extra till pensionen. Det gör du genom att öppna ett ISK och välja den billigaste globala aktiefond du kan hitta***. Tekniskt är det alltså ingen skillnad mot annat långsiktigt sparande****, men det gäller förstås att komma ihåg att det här är pensionspengar och undvika frestelsen att nalla på dem i förtid.
För dig som har en lön en bit över 51 242 kr/mån kan det vara ännu förmånligare att sänka din lön och få högre tjänstepension istället genom något som kallas löneväxling.
Lycka till och överväg att anlita någon oberoende rådgivare om du behöver hjälp!
* Det finns olika studier på detta och man kan också mäta och räkna på olika sätt. Så här skriver Erik Ferm på Pensionsmyndighetens blogg: “För de allra flesta som går i pension idag är kompensationsgraden, inklusive tjänstepensionen, därför mellan 70 och 80 procent av den inkomst de hade mellan 60 och 64 års ålder, men runt 60 procent av den tidigare högre årsinkomsten de haft. Vilket mått som är mest relevant beror på frågeställningen.”
** Man brukar prata om 18,5%, men staten dribblar lite med beräkningarna så vi skulle säga att 17,21 procent är en mer korrekt siffra.
*** Är du väldigt nära pension ska du kanske placera en del av pengarna på ett sparkonto
**** Tidigare fanns särskilda former för privat pensionssparande, t.ex. något som kallas IPS (individuellt pensionssparande), men de är inte längre skattemässigt fördelaktiga. Har du redan pengar i en sådan är det inte självklart att du ska flytta (dock värt att undersöka avgifterna och möjligheterna att flytta), men sätt absolut inte in nya pengar.
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.
Om författaren
